I denna kvalitativa studie har vi undersökt icke-heterosexuellas upplevelser av att ?kommaut? som icke-heterosexuell i förhållande till rådande samhällsnormer samt undersökt derasupplevelse av att vara icke-heterosexuell i dagens samhälle. I studien intervjuades åttakvinnor om deras upplevelser och erfarenheter. Materialet analyserades sedan med hjälp avheteronormativitet och socialkonstruktionism. Av studien framgår att respondenternaupplevde att det blir allt mer socialt accepterat i samhället att ha annan sexuell läggning änheterosexuell.

Bakgrund: Gruppen äldre icke-heterosexuella i Sverige beräknas omfatta 80 000 personer. I sjuksköterskeutbildningen existerar begränsad kunskap om äldre HBT-personer.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att vara äldre och icke-heterosexuell.Metod: I litteraturstudien sammanställdes åtta kvalitativa artiklar publicerade mellan 2001 och 2009. Litteratursökningar genomfördes i databaserna CINAHL, PsychINFO och PubMed. Efter genomläsning, kvalitetsbestämning och analys av innehållet sammanställdes artiklarna i fem kategorier och 16 subkategorier.Resultat: Äldre icke-heterosexuella såg på och hanterade sin sexuella identitet på olika sätt. Överlag tyckte många deltagare att de hade ett gott självförtroende samt kände att de var nöjda med livet.

Ett nyhetsankare är en person som dagligen rapporterar nyheter till oss genom tv-rutan och för att tv-tittarna ska ta in det som sägs krävs det att nyhetsankaret kommunicerar till dem på ett tydligt sätt. Kommunikation styrs inte bara av det man säger i ord, utan också genom icke verbala faktorer som till exempel tics, ansiktsuttryck och utseende. Kläder är ett icke verbalt kommunikationsmedel som man medvetet kan styra genom att välja vad man har på sig. Syftet med den här undersökningen är att ta reda på om SVT1Rapport och Tv4Nyheterna följer några specifika riktlinjer för att anpassa klädseln till ett nyhetsformat. Vi vill undersöka vilka faktorer i kläderna som påverkar kommunikationen mellan nyhetsankaret och tv-tittaren samt jämföra om klädseln skiljer sig åt beroende på vilken kanal man tillhör.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder som bidrar till reducerad förekomst av beteendestörningar och ökar välbefinnandet hos personer med demens. Studien utfördes som en systematisk litteraturstudie där 15 artiklar inkluderades. Icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder som inkluderades i den här studien var musik, aktivitet och träning och massage och beröring. Beteendestörningar framför allt agitation kan lindras med hjälp av massage och beröring, aktivitet samt musikterapi i olika former. Det är viktigt att utforma alla dessa omvårdnadsåtgärder utifrån individen för att erhålla ett gott resultat.

Kronisk smärta är ett tillstånd som drabbar många människor i olika åldrar. Varje år behandlas tusentals patienter inom öppen- och slutenvården på grund av kroniska smärttillstånd. Syftet med litteraturstudien var att finna icke-medicinska omvårdnadsåtgärder som har positiva effekter på kronisk smärta. Litteraturstudien utgick från en manifest innehållsanalys om 21 vetenskapliga artiklar och två litteraturstudiers resultat. Genom studien framkom följande sju icke-medicinska omvårdnadsåtgärder som har positiva effekter på kronisk smärta; musik, avslappning och meditation, samtal, akupunktur, transkutan nervstimulering (TENS), ultraviolett ljus och värme- respektive kylbehandling.

Detta arbete är det första steget i en lång process vars slutgiltiga mål är att utveckla en metod för automatisk övergång från en icke-generisk objektorienterad applikation till en generisk.Helst borde stöd för en sådan transformation implementeras i en utvecklingsmiljö, IDE. En analogi skulle kunna dras till faktorisering av klasser, en operation som stöds av de flesta utvecklingsmiljöer idag. Som ett första steg i en pågående process är detta arbete tänkt att fungera som ett icke-trivialt exempel för framtida analys. Exemplet består av ett icke-generisk och ett generisk grafpaket som är skrivet i Java 1.4.2 respektive Java 5.0. Uppsatsen beskriver övergången från den icke-generiska till den generiska lösningen på systematiskt sätt som går att upprepa.

Syftet med denna studie är att uppmärksamma och belysa faktorer som kan möjliggöra samspel i träningsskolan, där eleverna använder icke - verbal kommunikation. Vi har valt en kvalitativ ansats där vi använt videoobservationer för att fånga samspel under lektionstid samt under raster. Som komplement till videoobservationerna har vi även använt stimulated recall med halvstrukturerad intervju som form. Resultatet visar att eleverna har förmåga till samspel mellan varandra under raster. Samspelet består av att eleverna riktar blicken, sneglar, följer efter och närmar sig varandra.

??Försäljningsbranschen använder sig av både monetära och icke-monetära belöningar, vilka kan bidra till att få säljare motiverade. En fallstudie har genomförts på ett försäljningsföretag. Empiriskt material samlades in genom intervjuer med sju säljare i två små organisationer, varav fyra i en liten organisation och tre i en mikroorganisation. Frågeställningen i studien var att förklara hur säljarna i den lilla organisationen samt mikroorganisationen motiverades av monetära och icke-monetära belöningar för att sedan förklara om det förekom skillnader mellan säljarnas motivation av belöningar beroende på organisationens storlek.

Denna uppsats har som syfte att beräkna omfattningen och värdet av icke-marknadsarbetet i Sverige samt hur det skulle sättas i relation till nationalräkenskaperna. Som grund till beräkningarna ligger SCB: s tidsanvändningsstudie 2000/2001 samt statistik på löner och befolkningsmängd från SCB från det aktuella året. Uppsatsen fokuserar även på hur individer i Sverige har valt att fördela sin tid mellan marknadsarbete, icke-marknadsarbete och fritid. Två tidsallokeringsmodeller utarbetade av Becker respektive Gronau diskuteras. Uträkningarna av värdet på icke-marknadsarbetet beräknas enligt tre olika metoder: den generella metoden, specialistmetoden och alternativkostnadsmetoden.

Introduktion: När en person drabbas av demens börjar den kognitiva förmågan att svikta. Detta leder till att kommunikationsförmågan kan bli försämrad vilket kan skapa missförstånd i omvårdnaden. Som sjuksköterska är det viktigt att ha kunskap om sjukdomen samt hur en konversation med en person som har demens ska genomföras för att missförstånd inte ska uppstå. Syfte: Beskriva olika kommunikationsformer för personer med demens. Metod: Litteraturstudien var grundad på vetenskapliga artiklar.

Målet med arbetsterapeutens arbete är att möjliggöra utförandet av vardagliga aktiviteter. Arbetsterapeuternas arbetstid innefattar både patient- och icke-patientrelaterad tid. Den icke-patientrelaterade tiden är tid som upptar en stor del av arbetsterapeutens arbetstid men som inte syns. Denna studie bygger på en enkätstudie som avsåg att lyfta fram och tydliggöra arbetsterapeuternas patient- och icke-patientrelaterade tid. Syftet med denna uppsats var att undersöka vad arbetsterapeuten i primärvården gör på sin arbetstid när han/hon inte träffar patienter.

This essay examines the epideictic genre by using qualitative method to analyze acceptance speeches from the Swedish Grammy awards. These speeches and their speakers are often described as rhetorically mediocre and there seems to be a notion within the music community that an acceptance speech is personal and without deeper meaning. From a functionalistic perspective on genre, these speeches can be seen as working together with other genres that carry information about the winners. Why would skilled performers who know how to entertain an audience choose to repeat rhetorical mistakes? This essay uses different perspectives on rhetorical situation and genre as well as multimodal analysis of verbal- and nonverbal communication, to argue that these particular speeches in this particular situation come with their own set of expectations and values that the speakers have to acknowledge if they are to meet the epideictic purpose: To unite the audience around common values and create an enjoyable collective memory.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om religionslärare på grundskolans senare år upplever en konflikt mellan läroplanens mål om en icke-konfessionell, saklig och allsidig undervisning och den tradition som finns inom religionskunskapen med en nära koppling till kristendomen. Undersökningen bygger dels på litteraturstudier, där jag ger en bakgrund till och en definition av relevanta begrepp som icke-konfessionell undervisning, saklig och allsidig undervisning, sekularisering, religionsfrihet samt mångkultur, dels intervjuer med tio religionslärare i Jönköpings kommun. Resultatet visar att lärarna inte upplever någon konflikt kring detta något motsägelsefulla, men att de är mycket medvetna om problematiken som finns kring dessa begrepp och kopplingen till undervisningen i religionskunskap..

The purpose of my study is to examine whether the need for competence development in the communicative leadership exists among the six school leaders at the current adult education unit in Malmö. By observing the communication between the parties I hoped to get the following questions answered: What are the preconditions for the school leaders, in their daily communication with the staff, for getting the staff to feel noticed and confirmed? In what ways do the school leaders communicate with their staff to motivate them to development? I also wanted to highlight the school leaders' awareness of their own communication skills. The theories and models I have used are Haberma?s theory of the communicative action, Spitzberg and Cupach?s relational competence model and Engquist?s theory of level of abstractions.

Inom svensk landstingsverksamhet genomför man årligen ett stort antal IT- investeringsprojekt. Då ett IT-system skall utvecklas eller inköpas av ett landsting förestår ett investeringsbudgeteringsarbete. I de kalkyler landstingen upprättar vill de kunna bedöma icke-monetära nyttor av IT- system i ekonomiska termer. Dessa kan vara svåra att identifiera och värdera men är samtidigt av stor betydelse. Problemet är således hur man systematiskt finner icke-monetära nyttor för IT-investeringar? Detta examensarbete syftar till att förklara ett system för strukturerad identifiering av icke-monetära nyttovärden och beskriva dess användbarhet vid olika kategorier av IT-investeringar inom den svenska landstingsverksamheten.