Syftet med studien har varit att introducera den kognitiva receptionsteorin om textvärldar (Text World Theory) samt undersöka utifrån vilka textvärldar barnen på en förskola i Mellansverige interagerar med upplästa texter.Studien har genomförts på avancerad nivå inom Högskolan Dalarnas lärarprogram där huvudområdet varit pedagogiskt arbete. Detta är en kvalitativ studie i vilken två observationer samt två samtal med barngrupp med åldersintervallen tre till sex år har dokumenterats och därefter analyserats i relation till ovan nämnda teori.Av analyser framkommer att öppna frågor i större utsträckning leder till ett byggande av föreställningsvärldar och även en mer avancerad dialog med den diskurs författaren utgår från, än då givna ingångar är utgångspunkten. Studien visar även på att barnen redan tidigt har en avancerad förmåga till textrörlighet samt att de är multimodala i sitt tolkande av texter beroende på vilka textvärldar de relaterar till..

I den här studien undersöker vi hur Sveriges två största dagstidningar, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, har rapporterat om nya, okända sjukdomar i ett inledande skede. Vi har valt att granska rapporteringen om HIV/Aids och svininfluensan under en vecka från och med att sjukdomen först uppmärksammas i svensk dagspress. Syftet är att jämföra rapporteringen av svininfluensan och HIV/Aids för att se hur tidsandan och de olika sjukdomsbilderna har påverkat rapporteringen.För att undersöka rapporteringen har vi använt oss av en kvantitativ undersökning av totalt 104 texter: 63 texter om svininfluensan publicerade mellan 26 april och 2 maj 2009 och 41 texter om HIV/Aids publicerade mellan 29 juli och 4 augusti under året 1987. I vår undersökning har vi utgått från tidigare forskning, där vi bland annat bygger vidare på ett forskningsarbete som gjordes om svininfluensan i svenska medier vid Göteborgs universitet 2009/2010.Resultaten från vår undersökning visar bland annat att det skrivs mer om svininfluensan än om HIV/Aids under den undersökta perioden. Dessutom använder sig tidningarna av olika texttyper i rapporteringen.

Denna uppsats belyser nyanlända gymnasieelevers möte med programtypiska läromedelstexter. Syftet med undersökningen var att undersöka elevernas faktiska upplevelse av svåra ord i en text och jämföra det med lärares antaganden om vilka ord som de tror utgör svårigheter i samma text. I en studie fick elever i åk 1 och 2 markera ord som de inte förstod i utvalda läromedelstexter. Elevernas lärare läste samma texter och markerade de ord de förmodade att eleverna inte kände till eller förstod. Resultatet tyder på att en läromedelstext på gymnasienivå innehåller många ord som är okända för elever med kort tid i Sverige.

I denna undersökning granskas 31 texter skrivna av elever i årskurs 7 höstterminen 2011. Samtliga texter är skrivna efter samma på förhand fastställda uppgift. Metodmässigt har texterna granskats genom en närläsning strukturerad av ett analysschema.  Undersökningen syftar till att besvara följande frågeställningar:- Vilka är de texttypsmässiga styrkorna och svagheterna i elevtexterna?- Hur ser samspelet ut mellan berättandet och argumenterandet i elevtexterna?- Vilka typer av kunskaper i argumentation visar sig i elevtexterna?Sammanfattningsvis visar studien att eleverna kan föra fram en tes och argument som stödjer tesen. Dock finns det utrymme för förbättring vad det gäller skapandet av disposition.

Bakgrund: Det finns ett suicidalt och ett icke suicidalt självskadebeteende. Majoriteten av ungdomar som har ett icke suicidalt självskadebeteende är av det kvinnliga könet och själva skadandet är ett sätt att uttrycka sin psykiska ohälsa på.Syfte: Syftet med denna kvalitativa litteraturstudie var att ur ett livsvärldsperspektiv belysa utlösande faktorer hos flickor/unga kvinnor som har ett icke suicidalt självskadebeteende.Metod: Studien har gjorts med en kvalitativ ansats med ett livsvärldsperspektiv och baseras på fem biografier. Biografierna analyserades med Lundman och Hällgren Graneheims innehållsanalys (2004).Resultat: Det framkommer att majoriteten av flickorna/de unga kvinnorna har en bakomliggande psykisk sjukdom som orsakat mycket lidande och förvirring i livet. Detta kan vara en utlösande faktor till ett självskadebeteende. Andra faktorer som påverkat är traumaupplevelser i barndomen, ångesthantering, självhat, skamkänslor, utanförskap och röster som befaller dem till självskada.

Den här studien är en analys av hur den ryske författaren Lev Tolstoj, genom kanonisering och uppkomsten av vissa mönster av texter, bilder och representationer, reduceras till tecken, symbol och ikon, samt hur denna symbol och ikon behandlas i två filmadaptioner - Leo Tolstoj (Lev Tolstoj 1985) respektive The Last Station (2009). Den teoretiska utgångspunkten är i huvudsak Jurij Lotmans kultursemiotiska teori och i synnerhet hans definitioner av termerna tecken, symbol och ikon. Uppsatsen visar, utifrån denna semiotiska teori, hur adaptionerna väljer att representera en viss bild av Tolstoj som en reduktiv strategi för att kunna skapa ett narrativ som måste infoga och välja bland en komplex uppsättning av bilder och självbilder, representationer och självrepresentationer.Resultaten av analysen visar hur bilden av Lev Tolstoj i Lev Tolstoj fokuserar på bilden av författaren som å ena sidan starjets, som en vis äldre man, som människor uppsöker, och å andra sidan som författare. Hans verk ges följaktligen stort utrymme och det refereras ofta till hans verk, och då i synnerhet till den senare produktionen av filosofiskt och religiöst material. Vad gäller de ikoniska elementen är det bilden av den gamle mannen i de enkla bondekläderna från de sista åren av hans liv som dominerar.

Bakgrund: Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter från legitimerad sjuksköterska till icke-legitimerad personal är vanlig. Tidigare forskning har visat att delegering kan leda till att sjuksköterskans roll blir otydlig. Syfte: Att undersöka hur sjuksköterskors professionsutövning påverkas av att delegering till icke-legitimerad personal förekommer. Metod: Tio vetenskapliga artiklar studerades enligt metod för kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre huvudteman framstod: ?Sjuksköterskor och inflytande?, ?Sjuksköterskor och interaktion? samt ?Sjuksköterskor och säkerhet?.

Syftet med denna studie är att undersöka andraspråkselevers läsvanor och i vilken mån undervisande lärare har kännedom om och använder sig av denna information vid val av och arbete med texter i skolan. För att besvara våra frågeställningar har vi valt att göra en kvalitativ studie och den metod vi använder för att samla in det empiriska materialet är intervjuer med elever och deras undervisande svensklärare. Resultatet av studien visar att eleverna i de klasser vi har studerat lägger väldigt lite av sin fritid på att läsa skönlitteratur och att de istället läser texter på internet och dagstidningar. Lärarnas kännedom om elevernas läsvanor och litterära repertoarer påverkar vid textval, men är inte den enda faktor som påverkar deras val. Vilken kännedom man har och hur man använder den i undervisningen varierar mellan de olika lärarna vi har intervjuat.

Problembakgrund: Under 1980-talet kritiserades ekonomistyrningen inomorganisationer då den ansågs vara allt för finansiellt inriktad. En ekonomistyrningsmodellsom presenterades av Kaplan och Norton, med löftet om att effektivisera och förbättra denekonomiska styrningen var balanserat styrkort. Styrmodellen fick en stor genomslagskraftinternationellt sett men också i Sverige. I början implementerades modellen av mångaprivata företag för att sedan användas även inom den offentliga sektorn.I traditionell litteratur förklaras organisationers adoption ? implementering av olika styrmodellersom ett rationellt val för att kontinuerligt kunna förbättra sin verksamhet.Abrahamsons typologi som presenteras i arbetet pekar på påverkande faktorer vidadoption av styrmodeller.

Slutsats: Av allt att döma finns de skandinavistiska tankarna även hos icke-eliten. Främst hos det bildade borgerskapet av handlare, hantverksmästare och tjänstemän. Bland lägre borgerskap och stadsbor, som gesäller och arbetare samt landsbygdsbefolkning, kan det inte dras några slutsatser över exakt hur stark och utbredd de skandinavistiska idéerna är men idéerna och sympatier finns där, om än inte lika utbrett som hos de mer bildade..

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur fantasy kan användas för att öka elevers läsförståelse. Min uppsats är teoretisk på så sätt att jag inte har gjort någon empirisk undersökning. Jag har istället använt mig av läsförståelseundersökningar, litteratur om läsning samt genomfört en litteraturanalys av Tolkiens Härskarringen. De undersökningar jag använt mig av, PISA-undersökningen från 2009 och IEA:s undersökning om läsförståelse, visar att pojkar generellt har sämre läsförståelse, framförallt på de berättande texterna, och därför har jag valt att fokusera på fantasy, som är en genre som Olin-Scheller (2006) i sin undersökning kommit fram till att pojkar föredrar. Pojkars sämre läsförståelse kan förstås som vilken läsarroll de intar vid läsningen, ett uttryck från Appleyard som Olin-Scheller använder sig av för att förklara elevers läsning. Då högre läsförståelse kräver att läsaren intar rollen som tolkare, har jag i min analys av Tolkiens Härskarringen gått in i den rollen och visat på de delar i verken som en lärare skulle kunna lyfta fram för eleverna. Eftersom pojkar inte lika ofta når upp till rollen som tolkare och därför avvisar texter som kräver den rollen vill jag visa hur de kan stanna i den genre de trivs med (här kommer motivationsaspekten in) och ändå utveckla sina läsarroller.

Familjeföretag utgör 65-80 procent av alla världens företag och har spelat en nyckelroll i moderniseringen av ekonomin i världens länder. Kapitalstruktur är ett väl utforskat område, men trots detta är det svårt att exakt avgöra vad som driver företag i sina beslut gällande kapitalstruktur. Få studier har genomförts som specifikt fokuserar på kapitalstrukturen i familjeföretag, vilket ligger till grund för den här studien.Denna studie undersöker huruvida det finns några skillnader avseende kapitalstruktur mellan familjeföretag och icke-familjeföretag på den svenska börsen. Även huruvida skuldsättningsgraden påverkas av andra faktorer undersöks. Genom att använda en handplockad datamängd bestående av 205 noterade svenska företag under år 2012 har vi kommit fram till följande resultat: Svenska noterade familjeföretag skuldsätter sig mindre än svenska icke-familjeföretag.

Syfte: Studiens syfte var att undersöka uppfattningar som några pojkar i årskurs 4 hade om hur arbetet med skrivplattan stöder dem i deras textskrivande. Studiens datainsamling avsåg att besvara två frågeställningar:? Hur uttrycker några pojkar att användandet av skrivplattan stöder dem när de skriver texter?? Hur beskriver några pojkar att skrivplatan förändrar motivationen till att skriva texter?Teori: Studien tar sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv i vilket det är centralt att studera hur individer lär; både individuellt och i samspel. Detta samspel kan utgöras av andra människor men också av artefakter. Artefakten skrivplatta är central i denna studie.

Undersöka vilka olika motivationsfaktorer och belöningar är motiverande för medarbetare samt vilka belöningar är motiverande på kort och långt sikt. Även undersöka hur medarbetare förhåller sig till belöningssystem Metod: Jag har använt kvantitativ metod bestående av enkäter. Data jag samlat in, kodades om till siffror och sedan redogjordes med hjälp av olika typer av diagram och tabeller, vilket blev grunden för min analys. Slutsats: Att ha bra kontakt med sina medarbetare och chefer, att få ta eget ansvar, utvecklingsmöjligheter/utbildningsmöjligheter, att få feedback och beröm samt att få högre lön är de mest motiverande belöningarna. Utvecklingsmöjligheter/utbildningsmöjligheter är mest motiverande på långt sikt medan de övriga nämnda belöningarna är mest motiverande både på kort och långt sikt. Anställda upplever en skillnad hos de båda belöningssystemen, monetärt anses vara orättvist medan icke monetärt anses vara rättvist.

Smärta är både en sensorisk och en känslomässig subjektiv upplevelse. Barn har ett välutvecklatsmärtsinne och är mer emotionella än vuxna. Man bör sträva efter att lindra smärta, där harsjuksköterskan en viktig roll, hon kan se till så barnet får behandling för sin smärta. Det finnsmånga olika icke-farmakologiska smärtlindringsmetoder som hjälper barn att hantera smärtsammaupplevelser, de ska reducera stress, bearbeta rädslor och stärka barnets copingmekanismer. Syftetmed denna studie var att belysa icke-farmakologiska smärtlindringsmetoder (IFSM) inompediatriken.