VÄrt samhÀlle Àr byggt av rangordningar och en individs samhÀllsposition skapas utifrÄn individens sysselsÀttning. SamhÀllspositionen kan pÄverka individens hÀlsa negativt eller positivt beroende pÄ vilken position som individen innehar (Marmot, 2006). HÀlsan kan ocksÄ pÄverkas av stress och utbrÀndhet. Syftet med studien har varit att undersöka om sjukpensionÀrer, avtalspensionÀrer, lÄngtidssjukskrivna, arbetslösa och rehabiliterade skiljer sig i jÀmförelse med förvÀrvsarbetande nÀr det gÀller sjÀlvskattad samhÀllsposition och hÀlsa samt upplevelse av stress och utbrÀndhet. Genom insamlat material, frÄn statistiska centralbyrÄn och stressforskare under mars 2008, har material frÄn 9 756 förvÀrvsarbetande och 566 icke förvÀrvsarbetande deltagare, analyserats med regressionsanalys och med separata analyser för mÀn och kvinnor.

Bakgrund: I och med immigreringen som för varje Är ökar, finns det nu mÄnga olika kulturer i Sverige. Invandrarna kommer alla nÄgon gÄng att komma i kontakt med vÄrdpersonal. För att kunna ge en god individanpassad vÄrd Àr det av stor vikt att ha kunskap om hur invandrarna upplever mötet med vÄrdpersonalen i Sverige. Syfte: Syftet med studien var att beskriva invandrares upplevelser av mötet med vÄrdpersonalen i Sverige. Metod: Metoden som anvÀnts Àr en litteraturstudie med kvalitativ ansats.

För att nÄ uppstÀllda mÄl har organisationer valt att anvÀnda sig av belöningssy-stem som motivationsfaktor. Det kan innebÀra extra ersÀttningar utöver den fasta lönen som anvÀnds som ett styrningsverktyg för att skapa ett incitament till den anstÀllde. Bonus rÀknas som en extra ersÀttning utöver lönen och speciellt bonus har diskuterats flitigt i media den senaste tiden. UtifrÄn resonemanget har vi funnit det intressant att göra en uppsats om hur medarbetarna i Handelsbanken och Swedbank pÄverkas av belöningssystemet för att nÄ de uppstÀllda mÄlen.Syftet med vÄr uppsats Àr att beskriva hur belöningssystem pÄverkar medarbetarna att uppnÄ mÄlkongruens inom Handelsbanken och Swedbank. För att kunna besvara vÄrt syfte har vi ansett att en induktiv ansats med kvalitativ fallstudie som vetenskaplig metod Àr mest lÀmplig. För att genomföra vÄr uppsats pÄ ett utför-ligt sÀtt har mestadels av datainsamlingen utförts med hjÀlp av kvalitativa intervjuer. De slutsatser som framkommit i uppsatsen Àr att icke-monetÀra belöningar utgör en större motivationsfaktor Àn monetÀra belöningar i efterstrÀvandet av mÄlkongruens.

Vid olika former av hÀlsoundersökningar ingÄr lipidundersökning som en del i den totala riskbedömningen avseende kardiovaskulÀr sjukdom. BestÀmning av apolipoproteiner diskuteras nu som ett alternativ till traditionell lipidmÀtning. Flera studier bl.a. AMORIS och INTERHEART har visat att kvoten apolipoprotein B/ apolipoprotein A-1 (?apokvoten?) Àr en oberoende och starkare riskfaktor för kardiovaskulÀr sjukdom Àn de traditionella parametrarna LDL- och HDL-kolesterol dÄ apokvoten inkluderar de mest aterogena ?small dense? LDL-partiklarna.

BAKGRUND: Debriefingens anvÀndande Àr relativt nytt inom sjukvÄrden och dess effekt debatteras bland forskare. Sjuksköterskor utsÀtts för mÄnga extrema och kÀnsloladdade situationer, debriefing kan dÄ vara nÄgot som stöttar i vardagen. SYFTE: Syftet med litteraturstudien var att belysa hur yrkesverksamma sjuksköterskor ser pÄ betydelsen av debriefing. METOD: En litteraturstudie gjordes och en deduktiv metod anvÀndes för att identifiera mönster och skapa kategorier. RESULTAT: I resultatet presenteras sex kategorier: meningsfullhet-, icke meningsfullhet, begriplighet-, icke begriplighet, hanterbarhet-, och icke hanterbarhet.

Denna studie unders?ker en alternativ utformning av termisk brandgasventilation. Utformningen bygger p? att ers?tta tillufts?ppningar i markplan med r?kgasluckor i tak med hj?lp av brandteknisk installation i form av r?kgardin. Syftet med arbetet har varit att g?ra en j?mf?relse mellan denna hypotetiska utformning och traditionell brandgasventilation f?r att kunna utv?rdera om samma effekt kan uppn?s med de olika metoderna.

Many studies have pointed out that generosity depends on different things like gender, age and nationality. We wanted to see if predetermined factors like genetics also had an effect on the intention of generosity. There is a ratio between the index finger (2D) and ring finger (4D) that is determined by the levels of testosterone in the amniotic fluid and that have had some significant effect on personality attributes like musical and leadership skills. We wanted to see if that ratio had any effect on the intention of generosity. We experimentally examined a group of priest student and two groups of young handball players and let the groups answer a survey that included a sort of dictator game and we photo copied their hands to get their 2D:4D-ratio.

UmeĂ„ universitetsbibliotek Ă€r en plats dĂ€r studenter inte bara kan fĂ„ tillgĂ„ng till information och material de behöver, utan det Ă€r Ă€ven en plats dĂ€r det finns möjlighet att studera. Universitetsbiblioteket har genomfört anvĂ€ndarundersökningar, men i dessa framkommer inte icke-anvĂ€ndarnas Ă„sikter och det Ă€r dĂ€rför av intresse att undersöka varför somliga studenter vĂ€ljer att inte studera pĂ„ biblioteket. Syftet med denne utvĂ€rdering var att fĂ„ en inblick i varför en del inte studerar i universitetsbiblioteket och om brister i studiemiljön eller studenters kĂ€nnedom om den kan vara bidragande orsaker till detta. FrĂ„gestĂ€llningarna som skulle besvaras var: Vad Ă€r det som gör att studenter inte vĂ€ljer att studera i universitetsbiblioteket? Är nĂ„got fel i den nuvarande studiemiljön? KĂ€nner studenterna inte till vad biblioteket har att erbjuda? För att besvara frĂ„gorna genomfördes en enkĂ€tundersökning bland studenter pĂ„ campus, enkĂ€ten var anpassad sĂ„ att bĂ„de anvĂ€ndare och icke-anvĂ€ndare skulle kunna besvara den och enkĂ€ten hade en frĂ„ga för att kunna se vilka som var icke-anvĂ€ndare.

Vi stÄr idag inför stora utmaningar eftersom vÄr miljöpÄverkan resulterat i en rad miljöproblem. För att fÄ bukt med dessa mÄste vi hitta alternativa sÀtt att göra saker pÄ. Vi mÄste konsumera mindre globalt och mer lokalt. Traditionell Ekologisk Kunskap(TEK), som Àr ett begrepp för praktisk, erfarenhetsbaserad kunskap om djur, vÀxter och natur, kan kanske bidra till lösningar pÄ problemen. Innan vÄrt jordbruk blev beroende av fossila brÀnslen arbetade lÄngt fler Àn idag inom jordbruket och det fanns en stor kunskap om hur naturen fungerade och hur man skulle bruka den pÄ bÀsta sÀtt.

Hunden Àr mÀnniskans bÀsta vÀn, men det Àr först pÄ senare tid som hundens hÀlsoeffekter har börjat undersökas. Internationellt sÀtt anvÀnds hundar i vÄrden i en helt annan utstrÀckning Àn i Sverige. HÀlsoeffekter i form av kortare vÄrdtid, snabbare rehabilitering och bÀttre egenvÄrd har pÄvisats. Syftet med litteraturstudien var att beskriva patientens upplevelser av hundens nÀrvaro i vÄrdandet. Studien var en litteraturstudie med 15 vetenskapliga artiklar.

Allt fler personer i det svenska samhÀllet kommer frÄn en annan kultur Àn den svenska. Anledningarna till att personen kommer till Sverige kan bero pÄ ett eget val eller att omstÀndigheter i hemlandet tvingar personen att fly. Oavsett orsak möter distriktssköterskan dessa personer i sitt yrkesutövande. Fungerande kommunikation Àr en förutsÀttning för sÄvÀl god vÄrd som för delaktighet.Syftet med denna studie Àr att beskriva icke svensktalande personers kÀnsla av delaktighet i vÄrdmötet med och utan tolk.Studien Àr en kvalitativ intervjustudie.  Det erhÄllna datamaterialet har analyserats enligt kvalitativ innehÄllsanalys.

Syftet med denna studie var att genom semistrukturerade djupintervjuer, med sÀrskild fokus pÄ visuella gerillakampanjer, kartlÀgga de av byrÄerna benÀmnda karaktÀrsdragen för gerillakampanjer samt byrÄernas arbetssÀtt för dessa kampanjer.Fem semistrukturerade djupintervjuer genomfördes pÄ respektive respondents arbetsplats utvalda genom ett kombinerat strategiskt och bekvÀmlighetsurval.Resultaten visade tydliga karaktÀrsdrag för en gerillakampanj. UtifrÄn dessa har följande definition tagits fram: en gerillakampanj kÀnnetecknas av att den saknar köpt medieexponering och ofta karaktÀriseras av en kreativ, ofta situations- och miljöanpassad, utformning som pÄ egen hand vÀcker stort intresse eller uppmÀrksamhet relativt mot den nyttjade budgeten i syfte att skapa djupare relationer med mottagaren.ArbetssÀtten för en visuell gerillakampanj och vanliga gerillakampanjer skiljer sig inte nÀmnvÀrt mot arbetssÀtten för en traditionell reklamkampanj. Vid framtagandet av en gerillakampanj görs juridiska övervÀganden om huruvida lagövertrÀdelser kan komma att krÀvas. Det framkom Àven att spridningen i efterhand av en gerillakampanj var viktig för att fÄ sÄ stort genomslag som möjligt genom nyttjandet av traditionell media..

I dagens samhÀlle mÄste företag ta hÀnsyn till dagliga problem samtidigt som de skall fokusera pÄ framtiden. För att dessa företag skall uppnÄ detta krÀvs ett fungerande styrsystem. En del av detta system kan vara budget. Budget kan inneha en central plats i ekonomisystemet, och kan framförallt anvÀndas som ett ledningsinstrument och administrativt hjÀlpmedel som skall stödja genomförandet av en organisations strategi. Budgetering Àr ofta en process som engagerar hela verksamheten och har en rad viktiga syften.

Ett av de vanligaste bekymren hos patienter som kommer i kontakt med ambulanssjukvÄrden Àr smÀrta i nÄgon form. Sedan den första november 2005 tillÄts inte samtlig ambulanspersonal att administrera lÀkemedel. Det Àr dÀrför rimligt att anta att ambulanspersonalen ocksÄ har andra, icke-farmakologiska, sÀtt att lindra patienters smÀrta. Författarna sÄg dÀrför ett intresse i att utforska hur ambulanspersonalen ser pÄ begreppet smÀrta och behandlingen av densamma.Syftet med studien var att, med fokus pÄ icke-farmakologiska ÄtgÀrder, beskriva hur svensk ambulanspersonal omhÀndertar patienter med smÀrta.Studien genomfördes med hjÀlp av fem intervjuer med olika kategorier av ambulanspersonal. Intervjuerna transkriberades ordagrant och analyserades.

Den traditionella undervisningen i bild utgÄr oftare frÄn traditionella metoder Àn en Bifrostinspirerad som arbetar tematiskt och Àmnesintegrerat. MÄnga elever blir mer rÀdda för att göra fel och tycker att deras bildarbeten blir fula ju Àldre de blir, mot nÀr de var smÄ. Det kan ha med tid och engagemang att göra. Kan bifrostmetoder ge bildÀmnet mer tid och pÄverka elevernas engagemang för bildÀmnet? Genom intervju och litteraturstudie syftar uppsatsen till att se om bildundervisningens behöver förnyas och förÀndras, samt vilka möjligheter och hinder det finns med att införa ett bifrostinspirerat förhÄllningssÀtt i en traditionell bildundervisning.