Syfte och frĂ„gestĂ€llningarVĂ„rt syfte Ă€r att undersöka den traditionella kontra den idrottsintegrerade undervisningens effekt pĂ„ elevers inlĂ€rning i Ă€mnet matematik.·        Är det nĂ„gon skillnad mellan traditionell och idrottsintegrerad undervisning vad det gĂ€ller studieresultat i Ă€mnet matematik?a)      Om det existerar nĂ„gon skillnad hur ser den ut?b)      Hur ser skillnaden mellan könen ut? MetodVi har valt att anvĂ€nda oss av ett kvasiexperiment i fyra skolklasser. TvĂ„ olika matematikmoment undersöktes, Pythagoras sats och statistik, i en cross-over-design. Dessa moment fick eleverna lĂ€ra sig pĂ„ tvĂ„ olika sĂ€tt, dels med traditionell undervisning, dels med idrottsintegrerad undervisning. Datainsamlingen bestod av tvĂ„ förtest, ett i varje moment och sedan jĂ€mfördes elevernas kunskaper i bĂ„da momenten i ett eftertest. ResultatDen idrottsintegrerade och traditionella undervisningen i momentet Pythagoras sats, visade inga betydande skillnader i elevernas resultat, beroende pĂ„ undervisningsstil.I det andra momentet, statistik, fanns en signifikant skillnad i elevernas resultat.

Uppsatsen syfte Àr att undersöka vilka normer om funktion och funktionsnedsÀttning som reglerar nÀr, var och hur personer med icke-synliga funktionsnedsÀttningar upplever att de kan passera som icke-funktionsnedsatta. Författaren analyserar förstÄelser av passering hos personer med icke-synliga funktionsnedsÀttningar utifrÄn en intersektionell förstÄelse av funktion, kön och genus. Med hjÀlp av transteoretiska tankar kring passering som praktik finner författaren flera likheter mellan hur tillfÀllen till passering skapas och förstÄs hos personer med funktionsnedsÀttningar och transpersoner bÄde i en social och medicinsk kontext..

Snabb tillgÄng till korrekt information Àr idag ett viktigt konkurrensmedel för företag. Databaser gör detta möjligt genom att flera anvÀndare kan dela pÄ verksamhetens information och dÀrmed kan informationen hÄllas aktuell och konsistent. Den hÀr studien behandlar relationsdatabasen som kÀnnetecknas av att datan lagras i tabeller. Databasens fördelar medför att den utgör kÀrnan i flera informationssystem och det Àr dÀrför viktigt att databasen uppfyller kundens och anvÀndarnas krav.Studien identifierar typsituationer som kan skapa problem vid design och implementering av relationsdatabaser. Syftet Àr att databasutvecklare kan utnyttja studien för att veta vilka typsituationer som kan skapa problem i ett databasprojekt och pÄ sÄ sÀtt vara förberedda.

Studiens syfte Àr att skildra och jÀmföra hur lÀrare och elever resonerar pÄ tvÄ olika mobbningssituationer ? nÀtmobbning och traditionell mobbning och varför dessa perspektiv kan se olika ut. UtifrÄn detta diskuteras vad lÀrare och vuxna har för möjligheter att pÄverka och klarlÀgga mobbning och se det utifrÄn elevernas perspektiv. För att fÄ svar pÄ de frÄgestÀllningar som studien ska besvara Àr tillvÀgagÄngssÀttet en fenomenologisk kvalitativ metod som introduceras med hjÀlp av bilder med fritidspedagoger och elever i Äldrarna 8-12 Är. Resultaten av intervjun Àr att lÀrare inte alltid ser barns perspektiv i frÄga om mobbning utan mer tror sig veta vad som Àr bÀst för eleverna, medan eleverna ville ha mer inflytande i frÄgor som berör deras skolgÄng och att lÀrare ska lyssna mer pÄ deras Äsikter..

I och med medias utveckling och förankring i vÄrt samhÀlle har pedagoger i dagens skola inte lÀngre monopol pÄ kunskapsförmedling. Detta examensarbete undersöker hur pedagoger talar om hur de arbetar med media i undervisningen. Undersökningen bygger pÄ 14 stycken kvalitativa intervjuer med pedagoger och elever ifrÄn tvÄ olika skolor i Malmö. Skolorna Àr belÀgna i tvÄ olika stadsdelar varav en av dem Àr prÀglad av mÄngkulturalitet och den andra Àr mer traditionell svenskt homogen. Empirin analyseras utifrÄn Vygotskijs sociokulturella perspektiv samt tidigare forskning som bedrivits kring medias roll i skolan.

Syftet med studien Àr att belysa pÄ vilket sÀtt lÀrares icke - verbala ledarskap kan pÄverka kommunikationen med eleverna och den miljö de befinner sig i. I studien har observationer och intervjuer genomförts med tvÄ erfarna pedagoger. För att lÀraren ska lyckas skapa en god klassrumsmiljö och fÄ med sig eleverna i undervisningen krÀvs att lÀraren lyckas skapa förtroendefulla relationer med eleven. LÀrarens engagemang, skicklighet i att anvÀnda sitt kroppsprÄk och planering av miljön i klassrummet Àr faktorer som pÄverkar elevers lÀrande. Om eleverna kÀnner förtroende i sin lÀrandemiljö, att de Àr en del i den ökar förtroendet för lÀraren, vilket i sin tur bidrar till goda resultat..

I denna uppsats studeras hur den Europeiska MonetÀra Unionen inverkat pÄ nÄgra europeiskalÀnders export till EMU-lÀnder och icke-EMU-lÀnder. Skattningen görs med paneldatametodpÄ kvartalsobservationer mellan 1985 och 2003. Modellen som anvÀnds Àr en dynamiskexportfunktion. Resultaten tyder pÄ en signifikant effekt. Den genomsnittliga exporten för deeuropeiska nationerna till EMU-lÀnderna ökade 1999 med 10 % och till icke-EMU-lÀndernamed 14 %.

BakgrundFör mÄnga patienter Àr illamÄende och krÀkningar ett vanligt omvÄrdnadsproblem. Enbart farmakologiskbehandling hjÀlper inte för alla patienter med illamÄende och krÀkning, komplettering med ickefarmakologiskabehandlingsmetoder kan öka vÀlbefinnandet.SyfteSyftet med uppsatsen var att belysa vilka icke-farmakologiska omvÄrdnadsÄtgÀrder som kan lindraillamÄende och krÀkningar postoperativt samt hos patienter i samband med cytostatikabehandling.MetodDetta Àr en litteraturstudie som baseras pÄ 13 vetenskapliga artiklar sökta via databaserna PubMed, Cinahlsamt via manuell sökning.ResultatIcke-farmakologiska omvÄrdnadsÄtgÀrder har i kombination med farmakologisk behandling nÀstan alltidpositiva effekter pÄ illamÄende och krÀkningar. För att pÄ bÀsta sÀtt hjÀlpa patienten Àr det viktigt med ennoggrann bedömning av de individuella riskfaktorerna. Denna bedömning kan ocksÄ hjÀlpa vÄrdpersonalatt identifiera patienter med ökad risk för illamÄende och krÀkning. MÄnga av de icke-farmakologiskametoderna kan patienten utföra sjÀlv och dÀrmed kÀnna kontroll över sin situation vilken i sig ger patientenett ökat vÀlbefinnande.DiskussionRutiner för anvÀndning av icke-farmakologiska omvÄrdnadsÄtgÀrder behöver utformas.

Det kommer konstant ut amerikanska nyinspelningar av andra lÀnders filmer. Vad Àr det som skapar behovet av nyinspelningar? Vi har analyserat och jÀmfört tre japanska skrÀckfilmer med amerikanska nyfilmatiseringar (s.k. ?remakes?) för att försöka förstÄ vad det finns för kulturella sÀrdrag i respektive lÀnders gestaltning av filmberÀttartekniska konventioner av rum och tid och skillnader i kunskapsnivÄ om filmens hÀndelser mellan protagonist och ÄskÄdare..

Det finns betydande svÄrigheter i att urskilja vad det Àr som gör att en behandling fungerar. Behandlingsutfallet pÄverkas av olika faktorer och beroende pÄ vilken infallsvinkel behandlingen har, antas olika angreppssÀtt. I föreliggande studie undersöks de specifika- och icke-specifika faktorerna samt kriminogena behov för att fÄ en överblick i vad det Àr som pÄverkar en individ i behandling utifrÄn ett relationellt perspektiv. Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka vad behandlingsrelationer och terapeutiska allianser tillskrivs för vÀrde i forskning samt vilken vikt relationer ges i forskning om kriminogena behov. I följande studie har en litteraturöversikt med en begreppsanalys tillÀmpats för att kunna fÄ svar pÄ det uppstÀllda syftet och frÄgestÀllningarna.

Rapporten redogör för ett arbete om hur man med visuella medel kan hjÀlpa icke svensktalande patienter som ligger inlagda pÄ geriatriken att kommunicera hur ont de har, vart de har ont och vilken typ av smÀrta de kÀnner, till vÄrdpersonalen. Analyser har gjorts av det befintliga kommunikationsmaterialet som anvÀnds pÄ sjukhus. Baserat pÄ det materialet har det tagits fram ett förslag pÄ ett visuellt kommunikationssystem som Àr anpassat efter Àldre icke svensktalande patienter. Förslaget har grundats pÄ litteratur, forsknings artiklar, intervjuer och utprovning. Förslaget Àr bara en början pÄ lösningen av problemet och jag anser att man skulle kunna ta fram ett optimalare förslag om man utforskar vidare pÄ en lösning.

Den hÀr uppsatsen behandlar frÄgestÀllningenhur gymnasieelever idag förhÄller sig till hemslöjdsrörelsens tradition och syn pÄ material i förhÄllande till hantverk? Syftet med undersökningen Àr att lyfta fram och diskutera hur dagens ungdomar förhÄller sig till material i jÀmförelse med den tradition som vuxit fram ur det sena 1800-talets hemslöjds- och sociala reformrörelser. Genom litteraturstudier inom omrÄdet lyfter undersökningen fram tankegÄngar om pÄ vilket sÀtt hemslöjdsrörelsens estetik och dÀrmed förhÄllande till material, kunnat vinna ett mer allmÀnt utbrett anseende. I ett designpedagogiskt projekt som tar avstamp i etnologen Charlotte Hyltén-Cavallius teorier om hur hemslöjdsrörelsen vÀrderar olika material, Àr arbetets avsikt att undersöka i vad mÄn dessa ideal Àn i dag prÀglar gymnasieelevers förhÄllningssÀtt till material.Insamlingen av empiriskt material till undersökningen har skett med etnografisk metod i samband med det designpedagogiska projektet, den praktiska undersökningen. Observationer, fÀltanteckningar, fotodokumentation och samtal har fungerat som hjÀlpmedel för studien.

Bakgrund: Procedurrelaterad sm?rta ?r ofta f?rekommande inom barnsjukv?rd, d?r venpunktion ?r en vanlig orsak. Enligt lag har barn r?tt till delaktighet, individanpassad information och b?sta m?jliga v?rd, vilket inkluderar att skyddas fr?n on?digt sm?rtsamma procedurer. Trots evidensbaserade riktlinjer f?rebyggs inte alltid procedurrelaterad sm?rta optimalt.

Genom en litteraturstudie syftar den hÀr uppsatsen till att ta reda pÄ vad icke-konfessionell religionsdidaktik innebÀr i dagens mÄngkulturella klassrum. NÄgra möjliga svar har hittats men flera nya frÄgestÀllningar har dykt upp. I studien undersöks vad begreppen religionsdidaktik, icke-konfessionalitet och mÄngkulturellt klassrum innebÀr. DÀrefter vÀljs nÄgra metoder ut pÄ grundval av de resultat som framkommer i undersökningen.Religionsdidaktik Àr konsten att lÀra ut (om och av) religion utan att fastna i ett monokulturellt perspektiv. De offentliga och privata sfÀrerna Àr Ätskilda och det Àr dÀrför möjligt att i skolan ha en icke-konfessionell undervisning samtidigt som elever i det privata kan leva nÀra sin religion.

Uppsatsen utgÄr frÄn syftet att utforska queer femininitet och det sÀtt som icke-heterosexuella, feministiska tjejer förhÄller sig till normativ och queer femininitet. Detta genomförs utifrÄn samtalsintervjuer, inriktade pÄ hur dessa tjejer upplever samhÀlleliga och den lesbiska vÀrldens normer kring femininitet. Studien har Judith Butlers teorier kring genussubversivitet som utgÄngspunkt. Materialet tar upp femininitet som begrÀnsande eller subversivt, det hÄrt reglerade normsystem som Äterfinns inom den lesbiska vÀrlden, butch/femme-fenomenet och bil-den av den icke-heterosexuella tjejen. Slutsatser som kan dras Àr att normer frÄn den lesbiska vÀrlden, den feministiska sfÀren samt samhÀllsnormer i stort, alla kraftigt sampÄverkar tjejernas förhÄllningssÀtt till femininitet.