Vår studie är en jämförande studie mellan två förskolor, där vi undersöker hur pedagoger i en flerspråkig förortsförskola samt en relativt icke flerspråkig centrumförskola förhåller sig till interkulturalitet och flerspråkighet i verksamheten och hur/om de arbetar för att stödja den. Detta har vi utfört genom en etnografisk inspirerad fältstudie där vi observerar och utför sex kvalitativa forskningsintervjuer. Vi har valt att intervjua tre pedagoger från vardera förskola, för att se om våra observationer stämmer överens med pedagogernas uttalanden i intervjuerna. Vi utgår ifrån vår teori för att hitta svar på våra frågeställningar i empirin. Våra resultat visar att pedagogerna på båda förskolorna uppfattade sin egen roll som viktigt i barnens språkutveckling, men ingen av pedagogerna på förskolorna hade några strategier att lyfta alla modersmål.

I modernt danskt språkbruk finns en tendens att välja icke-kongruerande form av perfektparticip istället för kongruerande i meningar som Væggene er malet och Naboerne er interesseret, så att man inte längre skiljer på verbalt och adjektiviskt perfektparticip i predikativ användning.Syftet med föreliggande undersökning var att ta reda på hur perfektparticip i predikativ användning uttalades respektive skrevs på danska, i en informantgrupp bestående av 10 informanter, varav 5 var kvinnor och 5 män. Metoden var att låta dessa informanter översätta en svensk text till danska, först muntligt och sedan skriftligt. Som komplement till min metod använde jag senare ytterligare två informanter till att lyssna på perfektparticipen i det inspelade materialet från undersökningen, för att de skulle uppge vilka former de hörde.Undersökningen visar att de manliga informanterna i större utsträckning än de kvinnliga informanterna valde den kongruerande formen av perfektparticip vid den muntliga undersökningen, trots att de inte själva var medvetna om detta. I de kvinnliga informanternas uttal var det ett uttal med [ð] som dominerade, och dessa informanter uppvisade en större medvetenhet om att både kongruerande och icke-kongruerande former av perfektparticip existerar i danska språket. I den skriftliga översättningen var det dock hos både de kvinnliga och de manliga informanterna den icke-kongruerande formen som valdes i störst utsträckning..

Syftet med studien är att erhålla ökad förståelse för hur medarbetare upplever att arbetsmotivation kan främjas och ledarens påverkan på främjandet av arbetsmotivationen. Vidare undersöks vilka faktorer som verkar  motivationsfrämjande för medarbetarna i den organisation där studien utförts samt hur väl deras arbetsmotivation främjas. Studien utgår ifrån en kvalitativ metod och det empiriska materialet har insamlats genom åtta intervjuer på medarbetarnivå. Studiens resultat visar att medarbetarnas arbetsmotivation främjas genom flera faktorer, bland annat sociala faktorer och lönen betonas. Medarbetarnas motivation främjas men skulle kunna främjas mer än vad den gör idag genom ett antal motivationsfrämjande faktorer som diskuteras.

Denna uppsats syftar till att undersöka om och hur undervisning är anpassad eller differentierad baserat på antagandet att elever är varierade och lär på olika sätt samt hur lärares praktik förhåller sig till samtida forskning på området. Uppsatsen undersöker vidare huruvida specifika anpassningar relaterar till ökad delaktighet hos elever.Metoden för uppsatsen är en observationsstudie med fenomenologisk ansats. Den innefattar 30 olika lärare under 30 lektioner på en gymnasieskola i Sverige, där majoriteten av eleverna har en diagnos inom neuropsykiatriska spektrumet. Materialet bearbetades kvantitativt i SPSSStudien visar att sambandet mellan olika anpassningar och dess koppling mot delaktighet är komplext och påverkas av ett antal olika faktorer och förutsättningar. Det framgår att lärare i högre grad använder sig av vissa anpassningsformer och att andra förekommer mer sällan.

Facebook är ett populärt nätvert som många använder sig av i dagens läge. I och med att Facebook är en plats där man ständigt interagerar med andra människor är jag intresserad att ta reda på hur självkänslan påverkas av ett aktivt Facebookanvändande vilket även är syftet med hela uppsatsen. Mina frågeställningar är:Hur påverkas självkänslan av att använda Facebook?Vilka specifika funktioner bidrar till att påverka självkänslan?För att ta reda på detta har jag använt mig av kvalitativa intervjuer som jag har utfört på fyra aktiva användare. I min analys har jag kommit fram till att Facebook påverkar självkänslan både positivt och negativt.

Bakgrund: Idag finns ett tydligt behov av att minska utsläpp av växthusgaser. Hoten mot miljön innebär att det är bråttom att utveckla hållbara system för livsmedelsproduktion. Utvecklingen ska tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov, och där har konsumenter samt jordbruket en viktig roll att spela. Det debatteras idag om huruvida ekologiskt eller konventionellt jordbruk är det bästa alternativet för en hållbar livsmedelsproduktion. Då studenter ofta har en begränsad budget är det intressant att undersöka deras inställning till hållbar livsmedelsproduktion och hur det påverkar deras livsmedelsval.Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att undersöka studenters förhållningssätt till hållbar livsmedelskonsumtion och produktion samt vilka konsekvenser dessa får för deras livsmedelsval.Metod: En webbaserad enkätstudie utfördes där deltagarna, studenter vid Uppsala universitet och SLU i Uppsala, nåddes via www.facebook.com.

Syftet med studien var att undersöka vad som påverkar människors deltagande i professionella HR-nätverk. Det kan vara intressant både för deltagarnas företag, nätverksarrangörerna och icke-deltagare att veta ur synpunkten vad som gör att man väljer att delta i nätverk. Detta har gjorts i form av en enkät som mailats ut till Sveriges HR-förenings nätverksmedlemmar. Temana kring frågorna var kontaktskapande, engagemang, erfarenhetsutbyte och ensamhet. På det inkomna materialet, 38 enkäter, gjordes en regression som visade att kontaktskapande, erfarenhetsutbyte och ensamhet påverkar engagemang, både som ensamma variabler var och en för sig och tillsammans.

Syftet med studien är att utifrån fem fäders berättelser undersöka effekten av rättstillämpning vid tvist om vårdnad, boende och umgänge. Genom detta har fäders situation utifrån rådande normers påverkan i socialtjänstens och rättsväsendets agerande synliggjorts. Vi kommer att följa fem fädernas berättelser om hur deras vårdnadstvist ser ut och hur de upplever bemötande, agerande och rättstillämpning från professionella aktörer. Enligt fäderna sker detta på ett icke tillfredsställande sätt då utredningarna ofta får dem att framstå som otillräckliga föräldrar och i vissa fall även farliga för sina barn.Studien är uppbyggd av semistrukturerade intervjuer med fäder vilka samtliga varit i tvist i tingsrätt och/eller hovrätt gällande barnets vårdnad, boende eller umgänge.Med innehållsanalys, socialkonstruktivism och en rättssociologisk ansats lyfts faktorer vilka kan påverka synen på rättstillämpning och rättssäkerhet utifrån bland annat normföreställningar. Dessa faktorer speglas ur fädernas berättelser.

Det finns ingen enhetlig definition på risk. Innebörden av risk skiljer sig åt beroende på vem man frågar. Risk är allmänt något som inte är önskvärt och något företagen vill undvika. Att kunna se möjligheterna med risk är en nyare syn på området som skiljer sig mot traditionell riskhanterings inriktning på att minimera skadeverkningar. Hur mycket resurser företagen spenderar på riskhanteringsfunktioner skiljer sig åt märkbart.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att identifiera och rangordna de faktorer som gynnar (facilitatorer) och hämmar (barriärer) till träning hos personer som varit ryggmärgsskadade i minst 10 år. Frågeställningarna i studien är följande: Vilka facilitatorer och barriärer har störst betydelse för om man tränar eller inte? Samvarierar kön, ålder, skadenivå, antal år efter skadan samt arbetssituation om man tränar eller inte? Samvarierar träningsfrekvensen före skadan och aktivitetsgraden efter skadan? Vilka är de optimala förutsättningarna för att personer med ryggmärgsskada tränar?MetodEn enkät skickades ut till 47 personer som hade haft en ryggmärgsskada mer än 10 år och deltagit i något av RG Aktiv Rehabiliterings ?Retroläger?. Enkäten innehöll påståenden om facilitatorer och barriärer till träning. Påståendena utformades till enkäten utifrån resultat från tidigare studier, och enkäten pilottestades på 6 personer med ryggmärgsskada.

På senare år har företag efterfrågat ett styrsystem som inte bara mäter de finansiella målen utan också mäter de icke finansiella målen. Kaplan och Norton tog därför fram en flerdimensionell styrmodell som heter the Balanced Scorecard. Modellen består av finansiella och icke finansiella perspektiv som ska ha ett kausalt samband mellan varandra. Författare är överens om att det är viktigt att mäta och utvärdera prestationer för att få styreffekt och det som inte mäts går heller inte styra. Syftet med denna examensuppsats var: att öka förståelsen för hur mätningar och uppföljning av ett balanserat styrkort för ett företag går till väga.

Syftet med studien har varit att undersöka varför, hur och med vilket resultat en del sörjande söker professionellt samtalsstöd efter en närståendes död. Som forskningsdesign valdes en kvalitativ deskriptiv studie omfattande halvstrukturerade intervjuer med fem sörjande. Datamaterialet analyserades enligt Tema Analys. Studiens resultat pekar på att deltagarna har upplevt att deras sorg och behov av en längre sjukskrivning i sorgearbetet inte tagits på allvar av varken läkare, försäkringskassan eller arbetsgivare, vilket har orsakat dem onödig stress som försämrat sorgearbetet. Samtalsstödet inom den offentliga vården hos sjukhus, akutmottagning och vårdcentral har upplevts som icke tillfredställande p.g.a.

Detta är en studie om personer med dubbeldiagnos, ett begrepp som kan betyda mycket men som i vår uppsats betyder psykossjukdom kombinerat med ett missbruk. Det vi främst ville få reda på var vad det innebär för individen att ha en dubbeldiagnos. För att få reda på det fick vi först studera litteraturen som behandlar psykossjukdomar, främst schizofreni, och missbruk/beroende. Det vi också ville få reda på var om dessa patienter har några specifika behov och vilka behandlingar som erbjuds dem, detta ville vi få svar på genom ett tjänstemannaperspektiv. Vi genomförde således en kvalitativ studie med fem intervjuer på verksamheter där denna patientgrupp finns representerad. Vad vi i slutresultatet såg, och som vi förstod redan på vägen, var att det är otroligt individuellt hur denna problematik påverkar patienten.

This is a non-traditional examination paper written after three years of studies at Malmö University and the Kaospilot Program. It is written in Swedish and in the spring of 2009. It describes a non-linear project based on a process-orientated theory called Theory-U by Otto C. Scharmer (2009). The project aims to investigate the changing conditions of Stage Theatre and deals with non-linearity as phenomena.

Tidigare forskning har visat att sociala medier är avgörande för informationsspridning i länder med begränsad yttrandefrihet, men också att sociala medier kan vara svårtolkade samt vilseledande. Syftet med denna intervjustudie var att åskådliggöra relationen mellan sociala medier och traditionell journalistik. Studien fokuserade på svenska journalisters användning och värdering av sociala medier i rapporteringen om den politiska utvecklingen i Iran, under perioden 12 juni 2009 till 11 februari 2010.Kvalitativa forskningsintervjuer utfördes med de svenska journalisterna Natalie Besér (DN), Per Jönsson (DN), Said Montazeri (Radio Hambastegi), Mattias Pleijel (TT) och Kinga Sandén (Sydsvenskan). Intervjuerna fokuserade på följande fem specifika händelser: presidentvalets resultat (13 juni, 2009), Khameneis fredagsbön (19 juni, 2009), Neda Soltans dödsskjutning (20 juni, 2009), demonstrationerna under Ashura (27december) och demonstrationerna under revolutionens årsdag (11 februari, 2010).Vår analys visar att journalisterna inte var odelat positiva till sociala medier men att de använde sociala medier som källor i varierande utsträckning. Det var också påtagligt att det skedde direkta källhänvisningar till olika sociala medier i journalisternas texter eller inslag.