Sökresultat:
5522 Uppsatser om Icke-monetär nytta - Sida 6 av 369
Att leva med lÄngvarig icke-malign smÀrta
Bakgrund: LÄngvarig icke malign smÀrta Àr vanligt förekommande problem som
pÄverkar en individs liv utifrÄn flera aspekter; fysiskt, psykiskt och
emotionellt. Upplevelsen av smÀrtan Àr subjektiv och unik för individen och kan
vÄlla ett stort personligt lidande.
Syfte: Syftet var att belysa upplevelsen av att leva med lÄngvarig icke malign
smÀrta.
Metod: Studien var en kvalitativ litteraturstudie. Studien Àr baserad pÄ tio
artiklar som blivit analyserade utifrÄn Graneheims och Lundmans
innehÄllsanalys.
Resultat: Personer med lÄngvarig icke malign smÀrta upplever att smÀrtan
kontrollerar och begrÀnsar dem i vardagen.
Icke-medicinska omvÄrdnadsÄtgÀrder som har positiva effekter pÄ kronisk smÀrta
Kronisk smÀrta Àr ett tillstÄnd som drabbar mÄnga mÀnniskor i olika Äldrar. Varje Är behandlas tusentals patienter inom öppen- och slutenvÄrden pÄ grund av kroniska smÀrttillstÄnd. Syftet med litteraturstudien var att finna icke-medicinska omvÄrdnadsÄtgÀrder som har positiva effekter pÄ kronisk smÀrta. Litteraturstudien utgick frÄn en manifest innehÄllsanalys om 21 vetenskapliga artiklar och tvÄ litteraturstudiers resultat. Genom studien framkom följande sju icke-medicinska omvÄrdnadsÄtgÀrder som har positiva effekter pÄ kronisk smÀrta; musik, avslappning och meditation, samtal, akupunktur, transkutan nervstimulering (TENS), ultraviolett ljus och vÀrme- respektive kylbehandling.
Operationssjuksk?terskans icke tekniska f?rdigheter vid akut traumaoperation ? ur operationssjuksk?terskors och traumakirurgers perspektiv
Bakgrund: Traumatiska multipla skador kan utg?ra allvarliga konsekvenser d?r operation ?r
det enda alternativet f?r patientens ?verlevnad. Operationen kan kr?va komplexa kirurgiska
?tg?rder d?r kirurgen samarbetar t?tt tillsammans med operationssjuksk?terskan. Tidigare
studier visar p? att operationssjuksk?terskans icke tekniska f?rdigheter har stor betydelse f?r
patients?kerheten d?r bristande f?rdigheter kan p?verka den negativt.
Heteronormativitet i vÄrden. Icke-heterosexuella patienters upplevelser av bemötande
HÀlso- och sjukvÄrdspersonal har ett ansvar att ge alla patienter god vÄrd pÄ lika villkor. Icke-heterosexuella har en historik av att diskrimineras och att stÀmplas som avvikande. Heteronormativiteten, dÀr heterosexualiteten fungerar som norm, genomsyrar hÀlso- och sjukvÄrden. Det har visat sig finnas brister i bemötandet av icke-heterosexuella patienter och att de i högre grad har nedsatt psykiskt vÀlbefinnande Àn heterosexuella. Syftet med vÄr litteraturstudie var att undersöka hur icke-heterosexuella patienter upplever sig bli bemötta i hÀlso- och sjukvÄrden samt vilka faktorer som pÄverkar bemötandet.
En fallstudie om anvÀndandet av icke-finansiell prestationsmÀtning och utformning av prestationsmÀtningssystem i detaljhandeln
Problemformulering: Icke-finansiell prestationsmÀtning i detaljhandeln innebÀr utvÀrdering av prestationer som bidrar till företags lönsamhet och framgÄng. Ett prestationsmÀtningssystem bör innehÄlla en balans av finansiella och icke-finansiella mÄtt, och tillrÀckligt mÄnga mÄtt. Samt hÀnsyn till faktorer för att överkomma faktorer som för att det ska vara lÀmpligt och effektivt för företaget och ge anvÀndbar information. Syfte: Studien Àmnar beskriva och analysera anvÀndandet av icke-finansiell prestationsmÀtning och hur ett företag i detaljhandeln kan utveckla och utforma ett prestationsmÀtningssystem.Genomförande: Studien Àr en kvalitativ empirisk studie genom fallstudier av företag i en elektronikkedja i Sverige. Studien söker en slutsats genom att finna regelbundenheter samt utredning av karaktÀrsdrag och egenskaper.  Slutsats: Aktuell forskning om prestationsmÀtning i detaljhandeln i Sverige saknas.
Intellektuellt kapital och icke-finansiella intÀkter: Om kundens bidrag till kunskapsföretagets tillgÄngar
Syftet med kandidatuppsatsen Àr att ta reda pÄ vad kunskapsföretagens
intellektuella kapital och de icke-finansiella intÀkterna frÄn kunderna bestÄr
av samt försöka utveckla en egen modell, som kan fungera som ett stöd för att
synliggöra och vÀrdera kundernas bidrag till företagen. De frÄgor vi söker svar
pÄ Àr: Av vilka bestÄndsdelar Àr företagets verkliga vÀrde sammansatt? Vilka
intÀkter kan kunderna bidra med, förutom pengar, för att öka företagets vÀrde?
Hur kan man synliggöra och vÀrdera de icke-finansiella intÀkterna i syfte att
pÄ bÀsta sÀtt ta tillvara det kunderna har att bidra med?.
Att vara icke-heterosexuell i dagens Sverige : - en kvalitativ studie om Ätta kvinnors erfarenheter och upplevelser
I denna kvalitativa studie har vi undersökt icke-heterosexuellas upplevelser av att ?kommaut? som icke-heterosexuell i förhÄllande till rÄdande samhÀllsnormer samt undersökt derasupplevelse av att vara icke-heterosexuell i dagens samhÀlle. I studien intervjuades Ättakvinnor om deras upplevelser och erfarenheter. Materialet analyserades sedan med hjÀlp avheteronormativitet och socialkonstruktionism. Av studien framgÄr att respondenternaupplevde att det blir allt mer socialt accepterat i samhÀllet att ha annan sexuell lÀggning Ànheterosexuell.
Hur kan formella ledare agera för att ha nytta av informella ledare?
Vi ville forma en helhetsbild av informellt ledarskap utifrÄn teori, stÀrkt av en empirisk undersökning, för att sedan svara pÄ hur formella ledare skall agera för att ha nytta av informellt ledarskap. UtifrÄn helhetsbilden av informellt ledarskap som vi genom teorin har skapat menar vi att informella ledare har tvÄ förmÄgor, empatisk förmÄga samt förmÄgan att tolka och klargöra uppgifter. Tack vare dessa förmÄgor Ätnjuter de ett stort förtroende hos medarbetarna. NÀr osÀkerheten i en organisation Àr stor finns ett behov av förstÄelse hos medarbetare. De informella ledarna skapar denna mening genom att tolka och klargöra budskap och rykten och vÀxer sig starka genom detta.
Ămnesfördjupning proteintillskott och dess konsekvenser : Ăr proteintillskott att föresprĂ„ka, vad rekommenderas och nĂ€r?
I dagens samhĂ€lle finns en stor marknad för proteintillskott. Kosttillskottsföretagen gör stora pengar för att atleter tror sig dra nytta av tillskotten och pulvren. Ăr proteintillskott i form av vassle, kasein, soja och kreatin att föredra eller Ă€r det vanlig kost som Ă€r bĂ€st för att bygga muskler i samband med trĂ€ning? Syftet med denna Ă€mnesfördjupning Ă€r att fokusera pĂ„ proteiner som nĂ€ringsĂ€mne samt som ett tillskott fĂ„r bĂ„de erfarna och icke-erfarna styrkeidrottare samt en jĂ€mförelse mellan olika typer av proteintillskott. Ămnesfördjupningen försöker ocksĂ„ att svara pĂ„ vilket tillskott som Ă€r att föredra? NĂ€r och hur mycket som skall intas för bĂ€sta effekt? Samt om en ökad proteinkonsumtion kan fĂ„ konsekvenser för konsumenten? .
Att Äldras i marginalen : Upplevelsen av att vara Àldre och icke-heterosexuell
Bakgrund: Gruppen Ă€ldre icke-heterosexuella i Sverige berĂ€knas omfatta 80 000 personer. I sjuksköterskeutbildningen existerar begrĂ€nsad kunskap om Ă€ldre HBT-personer.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att vara Ă€ldre och icke-heterosexuell.Metod: I litteraturstudien sammanstĂ€lldes Ă„tta kvalitativa artiklar publicerade mellan 2001 och 2009. Litteratursökningar genomfördes i databaserna CINAHL, PsychINFO och PubMed. Efter genomlĂ€sning, kvalitetsbestĂ€mning och analys av innehĂ„llet sammanstĂ€lldes artiklarna i fem kategorier och 16 subkategorier.Resultat: Ăldre icke-heterosexuella sĂ„g pĂ„ och hanterade sin sexuella identitet pĂ„ olika sĂ€tt. Ăverlag tyckte mĂ„nga deltagare att de hade ett gott sjĂ€lvförtroende samt kĂ€nde att de var nöjda med livet.
FlyttrÀtt för pensioner ? vÀg mot högre vÀlfÀrd?
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka huruvida individens nytta kommer att öka dÄ flyttrÀtten av pensioner Äterinfördes i Sverige. Till följd av ett EU-direktiv som syftar till att frÀmja rörlighet av sÄvÀl kapital som arbetskraft, mÄste samtliga pensionsförsÀkringar vara flyttbara vilket innebÀr att individen kan ta sitt förvaltade kapital frÄn en kapitalförvaltare till en annan. Det har tidigare funnits flyttrÀtt pÄ pensionsförsÀkringar i Sverige men dock lÄngt ifrÄn alla pensionsavtal har omfattats. Samtliga nytecknade försÀkringar mÄste inneha detta numera. Att flytta sitt pensionskapital Àr ofta förenat med diverse flyttavgifter vilka initialt kan te sig höga.
"Ja, nÄt roligt ska man vÀl ha i skolan." : En studie om elevers syn pÄ syfte och motivation inom Àmnena bild, engelska, matematik och svenska
Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur elever i Ärskurs 6 uppfattar syfte och framtida nytta med de olika skolÀmnena bild, engelska, matematik och svenska. Vidare Àr examensarbetets syfte att undersöka vad som motiverar eleverna att lÀra sig de olika Àmnena samt elevernas uppfattning om betyg som motivation för att lÀra sig. Studien genomförs med hjÀlp av en kvalitativ, fenomenografisk metod, dÀr vi har undersökt elevernas uppfattningar med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att syftet med Àmnet bild enligt eleverna Àr att ha roligt i skolan, göra nÄgot icke teoretiskt samt att bild som skolÀmne saknar framtida nytta. Syftet och den framtida nyttan med Àmnet engelska Àr enligt eleverna att kunna kommunicera med andra.
Att kommunicera med kroppen. : En studie av gymnasielÀrares icke-verbala kommunikation.
MÀnniskors sÀtt att kommunicera utgörs av verbala och icke-verbala uttryck. De verbala uttrycken stÄr för det talade och skrivna ordet medan de icke-verbala uttrycken bestÄr av röst, ansiktsuttryck och kroppssprÄk. Arne Maltén (1998) menar att det Àr de icke-verbala uttrycken som Àr den största informationskÀllan för att vi ska kunna förmedla och mottaga olika budskap. Eftersom det utgör en sÄdan stor del av det vi kommunicerar har vi valt att studera hur fem gymnasielÀrares icke-verbala uttryck ser ut under genomgÄng, detta har undersökts genom observationer. Resultatet av observationerna visar att lÀrarna överlag var duktiga anvÀndare av de icke-verbala uttrycken.
Icke-farmakologiska omvÄrdnadsÄtgÀrder som kan öka vÀlbefinnandet hos personer med demens
Syftet med denna studie var att undersöka vilka icke-farmakologiska omvÄrdnadsÄtgÀrder som bidrar till reducerad förekomst av beteendestörningar och ökar vÀlbefinnandet hos personer med demens. Studien utfördes som en systematisk litteraturstudie dÀr 15 artiklar inkluderades. Icke-farmakologiska omvÄrdnadsÄtgÀrder som inkluderades i den hÀr studien var musik, aktivitet och trÀning och massage och beröring. Beteendestörningar framför allt agitation kan lindras med hjÀlp av massage och beröring, aktivitet samt musikterapi i olika former. Det Àr viktigt att utforma alla dessa omvÄrdnadsÄtgÀrder utifrÄn individen för att erhÄlla ett gott resultat.
Icke-medicinska omvÄrdnadsÄtgÀrder som har positiva effekter pÄ kronisk smÀrta
Kronisk smÀrta Àr ett tillstÄnd som drabbar mÄnga mÀnniskor i olika Äldrar.
Varje Är behandlas tusentals patienter inom öppen- och slutenvÄrden pÄ grund av
kroniska smÀrttillstÄnd. Syftet med litteraturstudien var att finna
icke-medicinska omvÄrdnadsÄtgÀrder som har positiva effekter pÄ kronisk smÀrta.
Litteraturstudien utgick frÄn en manifest innehÄllsanalys om 21 vetenskapliga
artiklar och tvÄ litteraturstudiers resultat. Genom studien framkom följande
sju icke-medicinska omvÄrdnadsÄtgÀrder som har positiva effekter pÄ kronisk
smÀrta; musik, avslappning och meditation, samtal, akupunktur, transkutan
nervstimulering (TENS), ultraviolett ljus och vÀrme- respektive kylbehandling.