Majoriteten av idrottsskador inklusive skada på främre korsbandet (Anterior Cruciate Ligament, ACL) uppstår i slutet av träning/tävling när personen tenderar att vara trött. Nuvarande funktionstest inför återgång till idrott efter skada utvärderar ofta individens hoppförmåga i ett icke-uttröttat tillstånd.Syfte: Syftet med följande studie var att se huruvida prestationen i två olika enbenshopp kunde skilja sig mellan före och efter 25 minuters löpning, varav 15 minuter på hög-intensiv nivå och om hopprestationen skiljer sig mellan oskadade och ACL-opererade kvinnor.Metod: Totalt deltog 8 friska kvinnor, utan pågående besvär från nedre extremitet samt 6 färdigrehabiliterade ACL-opererade kvinnor som återgått till sin tidigare aktivitetsnivå. Deltagarna genomförde tester vid två olika tillfällen. Ett Pre-test-tillfälle då inträning av distans- och cross-overhopp samt ett max-pulstest (HRmax) på löpband utfördes. Ett Test-tillfälle där respektive hopp utfördes före och efter cirka 25 minuters löpning varav 15 minuter var på hög-intensiv nivå (>RPE 15 eller >85 % av HRmax).

Demenssjukdomar är idag en av våra mest förekommande folksjukdomar. Detta har lett till att det har blivit allt mer uppmärksammat hur viktigt ett gott bemötande i vården av demenssjuka är, då det kan vara avgörande för deras välmående. Mot denna bakgrund vill vi belysa hur vårdpersonal ser på ett gott möte med personer med demenssjukdom. I studien fokuserar vi i korthet på medicinska aspekter av demenssjukdomen och vi redogör för tidigare forskning kring hur ett gott bemötande kan te sig. Studiens vägledande frågeställningar uppehåller sig kring hur man åstadkommer ett gott möte och vilka problem man kan stöta på under vägen.

Sammanfattning:En patient som genomgått ett kirurgiskt ingrepp kan uppleva postoperativ smärta. Oavsett graden av smärta kan det vara svårt för sjuksköterskan att göra en korrekt bedömning.Syfte: Syftet med vår systematiska litteraturstudie var att belysa hur sjuksköterskan bedömer patientens postoperativa smärta. Metod: Litteratursökningen gjordes i databaserna Cinahl, Cochrane, Elin@Kalmar, PubMed och Psychinfo. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskan använde sig av olika tillvägagångssätt i bedömningen av postoperativ smärta hos patienten. Tecken hos patienten såsom verbal kommunikation, icke-verbala-, och vitala tecken samt användning av smärtskattningsinstrument såsom VAS (Visuell Analog Skala) var vanligt förekommande sätt att bedöma patientens postoperativa smärta.

Bakgrund:I barndomen sker ofta den första kontakten med sjukvården. Ett professionellt bemötande är bland det viktigaste arbetsredskapet i mötet med barn. Hur ett barn upplever olika företeelser under en sjukhusvistelse beror bl.a. på barnets ålder, tidigare erfarenheter av medicinska sammanhang, förmåga till coping samt föräldrarnas reaktioner. Provtagningar och behandlingar kan vålla både rädsla och smärta.

En förutsättning för vårdandet är att vårdgivaren har respekt för den lidande människan, ger henne delaktighet i vården genom att ge henne möjlighet att påverka sin vård. För att vården skall kunna vara vårdande krävs det att människans värdighet beaktas. Detta kan ske genom att vårdgivaren respekterar patientens önskan om självbestämmande, patientens integritet och ett värnande om människans unika värde. Syftet med den här studien var att se hur människans värdighet upprätthålls i anestesisjuksköterskornas arbete. För att förstå fenomenet intervjuades anestesisjuksköterskor vars intervjuer analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.

Tidigare studier om hjärttransplantation har handlat om den medicinska behandlingen. Därför var syftet med den här litteraturstudien att belysa patienters uppfattning om livskvalitet efter hjärttransplantation samt deras uppfattning om omvårdnadens betydelse i samband med och efter hjärttransplantation. Metoden som användes var innehållsanalys av tio vetenskapliga artiklar av dem var sex kvantitativa, två kvalitativa och två var mixad design. Det framkom i resultatet att en stor del av patienterna blev bättre efter genomförd hjärttransplantation. Efter hjärttransplantationen var det dock vanligt att patienter drabbades av fysiska, psykiska och sociala problem t.ex.

Affektreglering är ett begrepp som inom modern anknytningsteori används för att beskriva förälderns följsamhet, lyhördhet och stöd för barnet att reglera och organisera affekter, upphetsningsnivå och erfarenheter. Förälderns förmåga avseende detta antas kunna påverka barnets förmåga till självreglering. I syfte att studera om faktorer som att föda ett prematurt riskbarn och paritet påverkar mammans förmåga till affektreglering har en teoretiskt grundad skala skapats utifrån variabler som ingår i The Parent-Child Early Relational Assessment (ERA), ett kvantitativt bedömningsinstrument av samspelskvalitéer. I jämförelse mellan 17 mammor till prematurfödda riskbarn (VLBW/ELBW) och en matchad kontrollgrupp, videofilmade i samspelssituationer då barnen varit 3, 18 och 24 månader (korr. för prematurfödda), framkommer en signifikant lägre affektreglerande förmåga hos förstföderskor som har ett prematurt riskbarn.

Denna studie unders?ker rollen och effekterna av prestationsm?tning inom h?lso- och sjukv?rden med fokus p? urologmottagningen p? Sahlgrenska universitetssjukhus. Genom att anv?nda en kvalitativ metod med intervjuer av medarbetaren p? mottagningen, lyfter studien fram hur prestationsm?tning p?verkar effektivitet, produktivitet och kvalitet. Resultatet fr?n studien visar att b?de finansiella och icke-finansiella m?tt ?r viktigt f?r att uppr?tth?lla ekonomisk stabilitet, f?rb?ttra patientn?jdheten samt medarbetartillfredsst?llelsen. Engagemanget samt produktiviteten hos medarbetarna har ?kat d? de har regelbundna m?ten och feedback, trots vissa utmaningar med arbetsmoral och motivationsbrist.

Bakgrund: Den prehospitala akutsjukvården är för många patienter det första mötet i vårdkedjan. I akuta skeden ligger fokus ofta på den medicinska behandlingen vilket kan medföra att patienterna känner sig som ett objekt för ambulanspersonalen att arbeta med. Det är därför viktigt att belysa hur patienter upplever den prehospitala vården. Syfte: Syftet med studien är att beskriva patienters upplevelser av den prehospitala vården i en akut situation. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie bestående av sju vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats.

Syfte: Syftet med studien var att studera, analysera och tolka elevers upplevelse av och motivation till ämnet idrott och hälsa, avsett om eleverna var föreningsaktiva respektive icke föreningsaktiva inom idrotten.Bakgrund: I bakgrunden har föreningsidrott och ämnet idrott och hälsa beskrivits ur ett historiskt perspektiv. Fortsättningsvis har upplevelsen av skol- och föreningsidrott i relation till varandra utifrån tidigare forskning behandlats. Begreppet habitus bearbetades vidare i samband med idrottsintresse och tidigare erfarenheter av fysiska aktiviteter. Avslutningsvis bearbetades och definierades begreppet motivation.Teoretisk ram: I egenskap av teoretisk ram för denna studie har McClellands motivationsteori att användas. Denna motivationsteori brukar även kallas för den förvärvade behovsteorin.

SammanfattningSyfte och frågeställningar:Syftet med denna studie är att undersöka elevers och lärares syn på orsaker till varför elever får betyget Icke Godkänt i kursen idrott och hälsa A på gymnasiet samt på vilka sätt lärarnas åtgärder motsvarar den problembild eleverna upplever. Utifrån syftet har följande frågeställningar formulerats: Vad ligger, enlig lärare och elever, till grund för bedömning och betygsättning i idrott och hälsa A? Vilka är, enligt lärare och elever, orsakerna till att elever får betyget Icke Godkänt i idrott och hälsa A? Vilka åtgärder vidtar lärare för elever som ej uppnår kursmålen för betyget Godkänt i idrott och hälsa A? På vilka sätt motsvarar lärarnas åtgärder elevernas syn på orsaker till betyget Icke Godkänt i idrott och hälsa A?Metod:Metoden som användes för studien var semistrukturerade kvalitativa forskningsintervjuer. Tre lärare och sju elever ifrån tre olika gymnasieskolor i Stockholm, en i söderort, en i norrort och en från innerstaden, deltog i studien. Kriterierna för deltagande var att eleverna skulle ha avslutat kursen idrott och hälsa A och haft läraren som blir intervjuad som sin lärare i den kursen.Resultat:Resultatet visar att elever och lärares syn skiljer sig till viss del gällande vad som är betygsgrundande.

Problemformulering: Små företag kan ha svårt att slå sig in på en marknad på grund av en begränsad marknadsföringsbudget och konkurrens från andra aktörer. Dessa företag måste därför i många fall använda andra mindre kostsamma metoder än traditionell marknadsföring för att etablera sig på en marknad.Syfte: Att undersöka hur ett mindre företag kan etablera sig på en marknad genom användandet av andra marknadsföringsstrategier än traditionell reklam. För att besvara vårt syfte två delar ur 4 P undersökts, plats och påverkan (distribution och marknadskommunikation).Metod: En fallstudie har gjorts av företaget Gooh där fyra personer på Gooh har intervjuats genom semi-strukturerade intervjuer.Analys: Gooh har gått från en exklusiv distribution till en mer intensiv distribution för att nå ut till fler kunder och konsumenter. I sin marknadskommunikation har Gooh använt sig av olika aktiviteter som viral och buzz marketing för att generera word-of- mouth både bland konsumenter och kunder.Resultat: Gooh har ökat omfattningen av distributionen samtidigt som de ökat omfattningen av marknadskommunikationen för att nå ut till fler kunder och konsumenter och etablera sig på marknaden för färdigmat.Slutsats: Gooh har använt sig av en kombination av distribution och marknadskommunikation i sin marknadsföring och genom detta fått ett stort antal kunder och konsumenter och därmed etablerat sig på marknaden genom icke- traditionell marknadsföring..

Bakgrund: Alkoholkonsumtion ligger i topp tio av faktorer som kan orsaka olika former av funktionsnedsättning och på tredje plats av påverkbara dödsorsaker. Tidigare forskning visar att sjuksköterskor var negativt inställda till att vårda personer med ett missbruk/beroende och att patienterna som upplevt ett dåligt bemötande löper en större risk att inte fullfölja sin medicinska behandling. Forskningen visade också att det finns vårdpersonal som är positivt inställd till personer med ett missbruk/beroende. Syfte: Att undersöka hur personer med ett alkoholmissbruk/beroende upplevt att de blivit bemötta när det sökt vård inom somatiken. Metod: En empirisk kvalitativ intervjustudie baserad på nio intervjuer. Resultat: Det framkom tre huvudkategorier och sju underkategorier. Alla informanter hade upplevt bra bemötande men det fanns även de som hade upplevt ett dåligt bemötande när de sökt vård. Faktorer som påverkade bemötandet var journalanteckningar från beroendecentrum, hur ens eget beteende var, sjuksköterskans personliga inställning till personer med ett missbruk/beroende, om vården söktes under påverkan eller i nyktert tillstånd..

Inledning: Uppsatsen handlar om intern styrning inom hälso- och sjukvården, närmare bestämt av vårdcentraler med olika huvudmannaskap. Det är viktigt att undersöka hur styrningen och organisering är uppbyggd eftersom resurserna som finns tillgängliga bör användas på bästa sätt för att kunna ge en effektiv och kvalitativ vård för alla patienter. Detta då kostnadsökningar sker vilket leder till att effektiviseringar krävs.Frågeställning: 1. Hur används finansiell och icke-finansiell information för intern styrning av offentligt och privat ägda vårdcentraler i Landsting Kronoberg?2.

Bakgrund: Inom vården är möten med vuxna patienter som känner obehag inför blodprovstagning eller rädsla vid situationer där stick är inblandat vanligt förekommande. Studier visar att det rör sig om cirka tio procent av den vuxna befolkningen som känner stickrädsla. Sjuksköterskan har därvid ett stort ansvar att hjälpa patienterna genom de ibland påfrestande situationer som kan uppstå på grund av stickrädslan. Syfte: Syftet var att beskriva vad sjuksköterskan kan göra för att underlätta för den vuxna patienten med stickrädsla vid sticksessioner. Metod: Studien är en litteraturstudie där resultatet baserats på kvantitativa och kvalitativa originalartiklar.