Uppsatsen handlar om att redogöra för vilka möjligheter en EU-medborgare som stöter på etthandelshinder har, förklara vad dessa möjligheter innebär samt hur man går till väga somklagande. Detta är ett problem eftersom det inom EU är tänkt att råda fri rörlighet för varor,tjänster personer och kapital. Uppsatsen har funnit en rad olika möjligheter vilka delats in itvå olika fack, formella respektive informella möjligheterKännetecknande för den formella vägen är att den är svår för en medborgare att nå på direktväg medan den å andra sidan har direkt rättslig verkan och ger möjligheter till sanktionergenom EU-domstolen. För att nå dit krävs en lång process som i regel tar flera år innan ettbeslut kan tas och hindret kan elimineras.Beträffande informell problemlösning finns ett problemlösningsnätverk upprättat av EU kallatSOLVIT som kan tillämpas när en medborgare hindras av en myndighets felaktigatillämpning av reglerna på den inre marknaden. Kännetecknade för den informella är ettsnabbare förfarande med relativt hög andel lösta fall men som saknar egna sanktionsrättsligamöjligheter utan får förlita sig på att övertala och förhandla med de berörda myndigheterna.Uppsatsen har funnit att nuvarande system har en del ljuspunkter i form av SOLVIT:s snabbalösningar i kombination med en hög andel lösta fall men också en del brister främst genomsvårigheten för en medborgare att få snabba lösningar som också är rättsligt bindande.

Mitt syfte med detta arbete var att få kunskap om elevers syn på betydelsen av och uppfattningen om icke verbal kommunikation i skolan. Icke verbal kommunikation är benämningen för allt som sägs utan ord. Arbetet inleds med en beskrivning av olika icke verbala uttrycksmedel och sedan följer resultatet från mina elevintervjuer. Eleverna har fått svara på frågor som kan delas in i två delar. Den ena delen handlar om kroppsspråk, deras eget och andras, och den andra om miljön kring eleverna i skolan och vilka signaler den ger till eleverna.

Denna studie prövar och utvecklar två dominerande teorier om civilsamhällets roll för demokratiutveckling genom att belysa det avvikande fallet Hizbollah i Libanon. Teorierna representeras dels av Robert Putnams teori om civilsamhället som en arena där socialt kapital och tillit skapas mellan medborgare, och dels av Jean Cohen och Andrew Aratos teori som ser civilsamhället som en inflytandekanal mellan medborgare och staten respektive det ekonomiska och politiska samhället. Analysen består i en studie av Hizbollahs verksamhet genom linsen på de två teorikomplexen för att pröva och jämföra dessas förklaringskraft för olika aspekter av Hizbollahs civilsamhällesarbete och dess uttryck för demokratisering. Med hjälp av denna analys avser uppsatsen sedan att dra slutsatser kring styrkorna och svagheterna med de använda teorierna utifrån hur väl de förmår svara mot ett fall i en icke västerländsk och odemokratisk kontext och på så sätt komplettera och utvidga dessa med alternativa förklaringsmodeller.Studien visar att Putnams teori endast har viss begränsad förklaringskraft för fenomenet Hizbollah, och finner istället en mer tillfredställande teori i Cohen & Aratos verk p.g.a. dess syn på civilsamhället som en kanal för sociala rörelser i kraft att framtvinga politisk förändring.

Syftet med denna studie är att ta reda på huruvida det föreligger en skillnad i företagsprestation mellan familjeföretag och icke-familjeföretag. För att göra detta har en kvantitativ metod tillämpats. Undersökningsåren är 2003-2011 och företagen som har undersökts har varit små och medelstora företag på den svenska marknaden. Slutsatsen är att det inte föreligger någon prestationsskillnad mellan familjeföretag och icke-familjeföretag..

Kommunikationen mellan två personer består av både verbala- och icke-verbala beteenden. Den icke-verbala kommunikationen kan förstärka (kongruent) eller vara motsägelsefull med den verbala kommunikationen. I vissa situationer har den icke-verbala kommunikationen en extra stor betydelse och ibland kan den vara en bättre väg att nå fram till en person, än med verbala uttryck. Syftet med denna litteraturstudie var att synliggöra den icke-verbala kommunikationen mellan sjuksköterskan och patienten samt belysa dess betydelse. Frågeställningarna som användes var följande: vad har den icke-verbala kommunikationen för betydelse i mötet mellan sjuksköterskan och patienten och hur kan sjuksköterskan använda kunskapen om den icke-verbala kommunikationen? Teoretisk referensram för arbetet var Hilde Eide och Tomas Eides syn på omvårdnadsinriktad kommunikation.

Uppsatsen handlar om skinheadskulturen och icke-rasistiska skinheads. Syftet med uppsatsen är Att beskriva skinheadskulturens utveckling från dess start tills idag och hur dagens icke-rasistiska skinheads förhåller sig till den. Uppsatsen är indelad i två delar där det i del 1 redogörs för skinheadskulturens utveckling och var brytningen kom mellan icke- och rasistiska skinheads kom. Litteraturstudier ligger till stor del till grund för del 1. Idel 2 har ett antal icke-rasistiska skinheads intervjuats och deras syn på skinheadskulturen och deras roll i den redovisas.

Uppsatsen handlar om att redogöra för vilka möjligheter en EU-medborgare som stöter på etthandelshinder har, förklara vad dessa möjligheter innebär samt hur man går till väga somklagande. Detta är ett problem eftersom det inom EU är tänkt att råda fri rörlighet för varor,tjänster personer och kapital. Uppsatsen har funnit en rad olika möjligheter vilka delats in itvå olika fack, formella respektive informella möjligheterKännetecknande för den formella vägen är att den är svår för en medborgare att nå på direktväg medan den å andra sidan har direkt rättslig verkan och ger möjligheter till sanktionergenom EU-domstolen. För att nå dit krävs en lång process som i regel tar flera år innan ettbeslut kan tas och hindret kan elimineras.Beträffande informell problemlösning finns ett problemlösningsnätverk upprättat av EU kallatSOLVIT som kan tillämpas när en medborgare hindras av en myndighets felaktigatillämpning av reglerna på den inre marknaden. Kännetecknade för den informella är ettsnabbare förfarande med relativt hög andel lösta fall men som saknar egna sanktionsrättsligamöjligheter utan får förlita sig på att övertala och förhandla med de berörda myndigheterna.Uppsatsen har funnit att nuvarande system har en del ljuspunkter i form av SOLVIT:s snabbalösningar i kombination med en hög andel lösta fall men också en del brister främst genomsvårigheten för en medborgare att få snabba lösningar som också är rättsligt bindande.

Uppsatsens fokus ligger på pedagogers bruk av icke-verbala signaler i undervisningssituationer. Syfte är att undersöka vilka dessa signaler är, samt att besvara frågeställningen ? om och hur dessa icke-verbala signaler används. Tidigare forskning inom ämnet samt för ämnet relevant litteratur presenteras och lyfts fram i uppsatsen som sedan knyter an sin egen undersökning till tidigare forskning. Metod och grund för besvarandet av uppsatsens frågeställningar har varit observation och undersökning i form av videoinspelning av tre olika yrkesverksamma pedagoger i en undervisningssituation.

Syftet med studien var att studera de föreställningar några medborgare hade om Arbetsförmedlingens tjänster och arbetsförmedlarnas kompetens, samt vilka känslor Arbetsförmedlingens logga frambringar hos medborgare. Intresse att studera människors föreställningar om Arbetsförmedlingen väcktes då Arbetsförmedlingen är ett välkänt varumärke som människor har en åsikt om. En kvalitativ intervjustudie genomfördes med åtta medborgare i Stockholm. Resultatet visar att endast en respondent inte kände till vilka tjänster Arbetsförmedlingen erbjuder. Övriga sju respondenter nämnde utbildningar, personligt stöd, rekryteringsträffar och utbetalning av arbetslöshetsförsäkring.

Denna studie undersöker hur politiker inom regeringspartierna i den politiska debatten framställer och konstruerar människor utan uppehållstillstånd. Hur talas det kring människor utan uppehållstillstånd? För att få svar på mina frågor analyseras, med diskursteori som både metodologisk och teoretisk utgångspunkt, de politiska debatter som tar plats i riksdagens kammare.Uppsatsen redogör för och diskuterar den asyldiskurs som regeringspolitikerna försöker göra gällande i den politiska debatten. Analysen visar på att kriminaliseringen av papperslösa och gömda samt framställningen av Sverige som öppet och generöst utgör en utgångspunkt för diskursen..

Titel: Är alla i kommunhuset politiker? En studie kring medborgare och samhällsinformation.Författare: Lovisa Fasth och Kajsa SäverströmUppdragsgivare: Partille kommunKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitetTermin: Vårterminen 2012Handledare: Jan StridSidantal: 38Antal ord: 11632Syfte: Att undersöka hur kvinnor med barn i Partille kommun förhåller sig till lokal samhällsinformationMetod: Kvalitativ studie med respondentintervjuerMaterial: Analysen baseras på åtta stycken kvinnor med barn boende i Partille kommunHuvudresultat: Studien har visat att målgruppens behov är centralt för deras kontakt med kommunens webbplats. Behovet av viss information gör att de söker sig dit och känner därefter att behovet blir tillfredställt. Vidare visar studien på att målgruppen har stor tilltro till Partille tidning och att den är deras huvudkälla för lokal samhällsinformation. Det finns tendenser som visar på en osäkerhet inför vad för sorts information kommunens webbplats kan erbjuda.

En viktig del av vårt syfte är att utveckla en modell och därmed förklara vad som skiljer den lojala kunden ifrån den icke-lojala kunden. Vårt syfte är också att studera den eventuella koppling som finns mellan varumärkeskapital och varumärkeslojalitet. Ytterligare en viktig del av arbetet är att lyfta fram argument för varför mer fokus bör läggas på icke-lojalitet. Med utgångspunkt från en redan operationell modell för konsumentbaserat varumärkeskapital har vi kompletterat modellen. Genom en kvantitativ metod har vi lyckats skapa en ny struktur i varumärkeskapitalsmodellen.

Min uppsats Från fondhot till borgerligt grå visar några intressanta aspekter på det politiska språket i Aftonbladet och Expressen under de sista veckorna innan valen åren 1982 till och med 2002. Från att någon-ting upplevs som ett hot till att någonting (annat) upplevs som grått pekar onekligen på en drastisk dimensionsförskjutning i språkbruket.Uppsatsen visar dels skillnader i språkbruket över tid i respektive tidning, dels hur frekvensen för de undersökta orden förändras över tid.Av de tolv ord jag undersökt, demokrati, frihet, jämlikhet, rättvisa, solidaritet, samhälle, välfärd, medborgare, icke-socialist, borgare, borgerlig samt löntagarfonder, är borgerlig det med flest belägg och dessutom av starkt blockskiljande karaktär. Från att de borgerliga själva vacklat inför att använda ordet, använde man det under valet 2002 (och senare under valet 2006) som ett positivt samlingsbegrepp på fyra partier. Det närbesläktade ordet borgare upplevdes sannolikt av båda tidningarna som alltför ideologiskt skarpt och har följaktligen få belägg.Ordet löntagarfonder användes med få undantag endast 1982 och då huvudsakligen i Expressen, en företeelse värd att notera eftersom lön-tagarfonderna var ett vänsterprojekt. Liksom ordet löntagarfonder har ordet icke-socialist försvunnit från ledarartiklarna.

Syftet med denna studie är att identifiera hur olika faktorer påverkar icke-finansiella upplysningar som tillhandahålls av svenska börsnoterade företag i deras externa icke-finansiella rapporter. Studien kombinerar inslag från olika redovisningsteorier, tidigare litteratur samt vetenskapliga artiklar med fokus på icke-finansiell rapportering. En kvantitativ metod har använts för att undersöka mängden upplysningar genom en innehållsanalys. Vid uttagning av data och skapande av statistik har Spearman's rho korrelationsmatris och multipel regression analys använts. Totalt har 51 externa ickefinansiella rapporter undersökts.

Icke vinstdrivande organisationers förtroendeskapande webbkommunikation är en undersökning som syftar till att öka förståelsen för hur icke vinstdrivande organisationer etablerar förtroende i sin kommunikation på webben. Genom att analysera hur de tre icke vinstdrivande organisationerna Forest Stewardship Council (FSC), KRAV och Fairtrade skapar förtroende i textmaterial presenterat på respektive organisations hemsida söker uppsatsen belysa hur olika förtroendeskapande grepp används av icke vinstdrivande organisationer för att etablera förtroende mot allmänheten. Analysen visar att det mest förekommande sättet att skapa förtroende mot allmänheten bland de studerade icke vinstdrivande organisationerna är att framhäva sin expertis på det område organisationen verkar. Uppsatsen öppnar upp för ett nytt forskningsområde med fokus på hur den icke vinstdrivande organisationen etablerar förtroende på webben. För vidare forskning kan det vara intressantatt öka antalet analyserade organisationer för att öka möljligheten att fastslå samband mellan hur stor grad av förtroende allmänheten upplever sig ha för en organisation och vilken typ av förtroendeskapande kommunikationen organisation använder sig av..