Sök:

Sökresultat:

3960 Uppsatser om Icke-mänskliga subjekt - Sida 2 av 264

Finansiella och icke-finansiella mÄl : relationen dem emellan

Syftet med uppsatsen Àr att öka förstÄelsen för om det föreligger en relation mellan finansiella och icke-finansiella mÄl i högteknologiska företag och hur denna i sÄ fall gestaltar sig. En kvalitativ metod har företagits. Personliga intervjuer genomfördes pÄ tre företag med tvÄ respondenter pÄ vardera. Genom att belysa empiri genom teori försökte vi göra tolkningar rörande relationen. Det tycks föreligga en relation mellan finansiella och icke-finansiella mÄl.

Ett möjligt subjekt och en nödvÀndig plats : En analys av lÀssituationen som den framstÀlls i "VÀgar genom texten"

Syftet med min uppsats Àr att undersöka hur lÀssituationen framstÀlls i en handbok i brukstextanalys. Mitt material Àr "VÀgar genom texten" (1997) av Lennart Hellspong och Per Ledin. Metoden utgörs av de textanalytiska verktygen: handlingspositioner, presuppositioner, metaforer och inferenser. I analysen anvÀnds diskurs-, makt- och subjektbegrepp hÀmtade frÄn Michel Foucault. Min analys visar att materialet generellt sett framstÀller lÀssituationen som en diskursiv process, men Àven som en traditionellt hierarkisk maktrelation dÀr lÀsaren begrÀnsas.

Finansiella och icke-finansiella mÄl - relationen dem emellan

Syftet med uppsatsen Àr att öka förstÄelsen för om det föreligger en relation mellan finansiella och icke-finansiella mÄl i högteknologiska företag och hur denna i sÄ fall gestaltar sig. En kvalitativ metod har företagits. Personliga intervjuer genomfördes pÄ tre företag med tvÄ respondenter pÄ vardera. Genom att belysa empiri genom teori försökte vi göra tolkningar rörande relationen. Det tycks föreligga en relation mellan finansiella och icke-finansiella mÄl.

Vad gör skolrummet med oss som lÀrande subjekt? : En studie kring minnen av klassrumsmiljöer och elevers subjektskapande

Jag har i den hÀr uppsatsen undersökt hur sjÀlva klassrummet som bÄde materiellt och diskursivt rum Àr delaktigt i den subjektsskapande processen. I detta har jag anvÀnt mig av olika inspirationskÀllor. Dels har jag inspirerats av fysikern Karen Barards onto-epistemoligiska teori i vilken det materiella tillskrivs en pÄverkansmöjlighet i hur vi förstÄr oss sjÀlva och vad som hÀnder med oss och dels Gilles Deleuze idéer kring flöden och tillblivelser för att försöka förstÄ hur ett klassrum kan skapa olika möjligheter och begrÀnsningar. Dessutom har jag anvÀnt Michel Foucaults tankar om hur rummet kan förstÄs som en diskursiv kontrollmekanism, tankar som han utvecklat i texten ?Fogliga kroppar?.

Icke-finansiella mÄtt inom dagligvaruhandeln

Syfte: Syftet med vÄr studie Àr att kartlÀgga anvÀndningen av icke-finansiella mÄtt inom dagligvaruhandeln för att analysera vilka effekter icke-finansiell prestationsmÀtning har pÄ företagens ekonomistyrning. Metod: I studien har vi anvÀnt oss av en kvalitativ ansats. Vi har intervjuat tre butikschefer för att fÄ en övergripande bild av företagens ekonomistyrning och anvÀndningen av icke-finansiella mÄtt. Resultat: Samtliga undersökta butiker anvÀnder sig av icke-finansiella mÄtt men i olika utstrÀckning och pÄ olika nivÄer. Dessa mÄtt hÀnförs till relationen gentemot kunder, medarbetare och miljö.

Entreprenöriella förhÄllningssÀtt - ? en studie av policytexter avseende utbildning till entreprenörskap

Syfte Syftet med studien Àr att kritiskt analysera hur ?utbildning till entreprenörskap? talas om, vilket samhÀlle som konstrueras, samt hur eleven konstrueras som subjekt i samband med den svenska gymnasiereformen som antogs av riksdagen 2009. Syftet ligger till grund för följande frÄgor: ? Vilka diskurser artikuleras i talet om utbildning till entreprenörskap? ? Vilket samhÀlle konstrueras inom ramen för dessa diskurser? ? Hur konstrueras eleven som subjekt inom ramen för dessa diskurser? ? I vilken relation stÄr diskurserna i den nutida gymnasiereformen till 1990-talets svenska skolreform?Teori och metodStudien tar sina teoretiska och metodlogiska utgÄngspunkter i den kritiska diskursanalysen. Ett foucauldianskt perspektiv ligger till grund för förstÄelsen av diskurs och subjekt i relation till koncepten regementalitet och hegemoniska diskurser.

Förekomsten av icke-vÀsterlÀndsk litteratur i Àmnet Svenska i tvÄ kommunala gymnasieskolor. : - en kvalitativ studie av sex lÀromedel samt intervjuer med fyra lÀrare och tvÄ bibliotekarier.

Syftet var att undersöka förekomsten av icke-vÀsterlÀndsk litteratur i Àmnet svenska pÄ gymnasiet. Sex lÀromedel har undersökts för att se om och pÄ vilket sÀtt icke-vÀsterlÀndsk litteratur framstÀlls. DÀrtill har intervjuer med lÀrare och bibliotekarier gjorts för att se om de introducerar eleverna för icke-vÀsterlÀndsk litteratur..

Icke-finansiella mÄtt inom dagligvaruhandeln

Syfte: Syftet med vÄr studie Àr att kartlÀgga anvÀndningen av icke-finansiella mÄtt inom dagligvaruhandeln för att analysera vilka effekter icke-finansiell prestationsmÀtning har pÄ företagens ekonomistyrning. Metod: I studien har vi anvÀnt oss av en kvalitativ ansats. Vi har intervjuat tre butikschefer för att fÄ en övergripande bild av företagens ekonomistyrning och anvÀndningen av icke-finansiella mÄtt. Resultat: Samtliga undersökta butiker anvÀnder sig av icke-finansiella mÄtt men i olika utstrÀckning och pÄ olika nivÄer. Dessa mÄtt hÀnförs till relationen gentemot kunder, medarbetare och miljö. De icke-finansiella mÄtten har fÄtt ett allt större utrymme inom butikerna under de senaste Ären. I samband med införandet av icke-finansiella mÄtt uppstÄr ökat fokus inom det omrÄde mÄtten avser.

Icke verbal kommunikation i vÄrdmötet

Icke verbal kommunikation förekommer i vÄrdmöten dagligen. Den kan vara omedveten och otydlig vilket kan göra patienten förvirrad och stressad. Informationen som patienten fÄr av sjukvÄrdspersonal uttrycks bÄde med verbal och icke verbal kommunikation. i mötet kan icke verbal kommunikation ge stöd och trygghet i omvÄrdnaden för patienten. Syftet med studien var all belysa sjukvÄrdspersonalens icke verbala kommunikation i relationen till patienten.

Rullstolsburnas perspektiv pÄ tillgÀnglighet - om kampen att vara subjekt i sitt eget liv

Vi har undersökt hur rullstolsburna upplever den fysiska tillgÀngligheten. FrÄgor som vi arbetat utifrÄn Àr: Vilka upplevelser har rullstolsburna om tillgÀngligheten i samhÀllet?, Vad finns det för begrÀnsningar nÀr det gÀller tillgÀngligheten? I vilka typer av situationer behöver man stöd frÄn omgivningen? Hur kan deras upplevelser relateras till de handikappolitiska mÄlen i frÄga om tillgÀnglighet för funktionshindrade? Studien har genomförts med intervjuer med 5 personer som Àr rullstolsburna. Resultatet visade att rullstolsburna i stort sett Àr nöjda med tillgÀngligheten men att det fortfarande finns mycket att göra nÀr det gÀller att uppnÄ de handikappolitiska mÄlen. Vi kom Àven fram till att det ibland uppkommer situationer dÀr rullstolsburna blir beroende av omgivningen och dÀrmed lever i en pÄgÄende kamp för att vara subjekt i sina egna liv.

Jaget i musiken : en underso?kning av tva? musiker och tva? dansares upplevelser av hur deras jag kommer till uttryck i konsten

The purpose of the study is to examine and problematize how the ego affects musicians and dancers. Important factors that shape the ego is the artists educational background and experience within the artistic subjekt. Hence, the purpose is also to find out how these factors affecting the ego. I wanted other artists practitioners? thoughts on the subjekt, therefore I chose to interview four people, two musicians and two dancers.

Att vara subjekt eller objekt : Kroppsbild hos kvinnor och mÀn

Det kulturella smalhetsidealet innebÀr negativa konsekvenser för individens psykologiska vÀlbefinnande. Individen upplever en diskrepans mellan den ideala kroppsformen och hur de sjÀlva ser ut. Den sociala konstruktionen av den kvinnliga och manliga kroppen skapar olika villkor för kvinnor och mÀn att förhÄlla sig till sin kropp som ett subjekt eller objekt. Syftet med föreliggande studie var att med hjÀlp av sjÀlvskattningsskalor mÀta upplevelse av objektifiering, body-esteem, restriktivt Àtande och motionsvanor hos kvinnor (n= 61) och mÀn (n= 53). Kvinnor upplever större objektifiering, har lÀgre body-esteem, Àter oftare restriktivt samt motionerar oftare för att kontrollera vikten jÀmfört med mÀn.

Icke-finansiell information i Ärsredovisningar : en studie av stora svenska företag i detaljhandels-, verkstads- och lÀkemedelsbranschen

AnvÀndarna av extern redovisning fokuserar pÄ framtiden medan traditionell redovisning baseras pÄ historiska data. Amerikanska undersökningar visar att analytiker efterfrÄgar mer icke-finansiell information för att kunna göra bÀttre prognoser. Företagens Ärsredovisningar fungerar idag som informationsbÀrare och Àr ett viktigt beslutsunderlag för analytiker. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva de svenska förhÄllandena vad det gÀller redovisad och efterfrÄgad icke-finansiell information. Genom att studera svenska Ärsredovisningar samt tillfrÄga analytiker hur de stÀller sig till icke-finansiell information har vi besvarat följande frÄgor.

Icke-narrativa berÀttarmetoder i dataspel

Fram till nu har en stor majoritet av allt berÀttande definierats som narrativt. Men dataspelen har möjliggjort berÀttande som inte passar in pÄ definitionen av ett narrativ. Det hÀr arbetet har granskat om det Àr möjligt att förmedla en hel berÀttelse endast med hjÀlp av icke-narrativa berÀttarmetoder. För att undersöka de icke-narrativa berÀttarmetoderna har en mod byggd pÄ Half-Life 2-motorn (Valve, 2004) skapats, dÀr dessa metoder implementerats. En testgrupp har fÄtt spela moden samtidigt som en strukturerad observation Àgt rum.

Negativ icke verbal kommunikation i klassrummet

En av de viktigaste uppgifterna för en pedagog Àr att förmÄ elever att respektera varandras olikheter och att motverka trakasserier och mobbning. Detta kan uppstÄ i olika former. Ett exempel Àr den icke verbala kommunikationen mellan eleverna, nÄgot som vi bör vara rustade för att förhindra. Denna studie undersöker vilken negativ icke verbal kommunikation som förekommer mellan elever i klassrummet och hur ofta detta sker, samt skillnader mellan en Är 4 och en Är 8. Detta har skett genom sex observationstillfÀllen och en enkÀtundersökning.

<- FöregÄende sida 2 NÀsta sida ->