Sök:

Sökresultat:

4168 Uppsatser om Icke-kontaktlinsbärare - Sida 24 av 278

Icke-verbal kommunikation : Vikten av icke-verbal kommunikation i en sÀljsituation

För att ett företag inom handeln ska vara lönsamt i dagens konkurrenssamhÀlle Àr det viktigt att sÀrskilja sig frÄn mÀngden. En stor del av handeln bestÄr av företag som Àr aktiva inom detaljhandeln. Inom detaljhandeln pÄgÄr en stÀndig kamp om kundernas uppmÀrksamhet och dess lojalitet. Att ha kompetent personal, som Àr skickliga pÄ att kommunicera med sina kunder, kan göra att företaget sticker ut ur mÀngden och blir unikt pÄ marknaden. Genom att anvÀnda rÀtt kommunikation kan företagets budskap förmedlas pÄ ett korrekt och intressevÀckande sÀtt.Kommunikation kan delas in i tvÄ skilda delar, verbal samt icke-verbal kommunikation.

En frizon för de högpresterande : En studie om Rosendalsgymnasiets position i Uppsalas gymnasiefÀlt

Syftet med denna studie har varit att ge fo?rdjupad kunskap om Rosendalsgymnasiets position bland Uppsalas gymnasier, vilket konkretiserats genom fo?rha?llningssa?tt till gymnasiet som en akto?r i fa?ltet, men ocksa? som en akto?r i elevernas utbildning. Relevansen i att underso?ka Rosendalsgymnasiet ligger i deras ho?ga position i fa?ltet, som grundar sig i att vara en av de skolor som i ho?g grad rekryterar ho?gpresterande elever fra?n kapitalstarka sociala bakgrunder. Fo?r att fo?rsta? gymnasiefa?ltet i Uppsala beho?vs fo?rst fo?rsta?else fo?r de dominerande parterna, da?r Rosendalsgymnasiet sticker ut som en akto?r.

Kategorisering av brandfarliga varor med parametern FIGRA

Rapporten handlar om hur olika brandfarliga varor skall kunna kategoriseras med hjÀlp av parametern FIGRA. Syftet med arbetet var att kunna undersöka om det gick att anvÀnda FIGRA i ett större anvÀndningsomrÄde. FIGRA Àr en förkortning som stÄr för FIre Growth RAte och som belyser olika produkters brandtillvÀxt. Olika försök har genomförts med standardgods, kartonger med en bestÀmd kontrollvolym, brandfarliga och icke brandfarliga varor. De brandfarliga varorna var lacknafta, Hammarlack och Karlsons universalklister.

AnvÀndaracceptans av utökade e-postsystem: en studie av icke-tekniska utmaningar med grupprogram

Utökade e-postsystem Àr en populÀr typ av grupprogram som ger anvÀndarna fler möjligheter Àn att bara hantera e-post, utökade e-postsystem ger bl a anvÀndarna möjligheten att föra kalender, schemalÀgga möten och delegera uppgifter. Denna undersökning utgÄr ifrÄn kÀnda icke-tekniska utmaningar med att nÄ anvÀndaracceptans av grupprogram, genom en fallstudie i en statlig organisation studeras vilken inverkan dessa utmaningar har pÄ utökade e-postsystem. Syftet med denna uppsats Àr att den ska ge insikter Ät organisationer som har infört utökade e-postsystem men som har svÄrigheter med att nÄ anvÀndaracceptans av den funktionalitet som sÄdana system tillhandahÄller. Viktiga slutsatser som har kunnat dras Àr att de studerade icke-tekniska utmaningarna med att nÄ anvÀndaracceptans i högsta grad har en inverkan pÄ acceptansen av mÄnga av de funktioner som utökade e-postsystem tillhandahÄller. Speciellt verkar tekniska begrÀsningar i systemet göra att mÄnga av dessa utmaningar blir kÀnda..

Regeringens reglering av hÄllbarhetsredovisning : En tvÀrsnittsstudie av hur fyra företag inom energibranschen kan pÄverkas

Bakgrund: I Sverige ska de statligt Àgda bolagen frÄn och med den första januari 2008, upprÀtta en hÄllbarhetsredovisning. Motsvarande skyldighet finns inte för icke-reglerade bolag, dessa kan dock frivilligt vÀlja att presentera hÄllbarhetsinformation. Institutionell teori menar att organisationer inom en institution efterliknar varandra som ett reslutat av samhÀllets pÄtryckningar. Regeringens riktlinjer gÀllande en obligatorisk hÄllbarhetsredovisning för statliga bolag skulle pÄ sÄ sÀtt kunna resultera i en indirekt reglering av de icke-reglerade företagen. De undersökta bolagen i denna studie Àr det statliga bolaget Vattenfall AB samt de icke-reglerade bolagen E.ON Sverige AB, Tekniska Verken i Linköping AB och MÀlarenergi AB.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka huruvida de fyra undersökningsföretagen kan ha pÄverkats av Regeringens riktlinjer för en obligatorisk hÄllbarhetsredovisning för statliga bolag.

Stress, ÄterhÀmtning och coping under tÀvlings- och icke-tÀvlingsinriktad diet.

Syftet med studien var att undersöka skillnader i stress, ÄterhÀmtning samt coping hos individer som genomfört tÀvlingsinriktad diet jÀmfört med de som dietat av icke-tÀvlingsmÀssiga skÀl. 86 individer (64 mÀn och 21 kvinnor) deltog dÀr medelÄldern var 25. Metoden i studien var kvantitativ och bestod av ett tredelat formulÀr innehÄllandes de svensköversatta instrumenten Recovery-Stress Questionnaire for Athletes (RESTQ-Sport) (Kellmann & Kallus, 2001) och Brief COPE (Muhonen & Torkelson, 2005), samt ett egenkomponerat formulÀr dÀr informanterna fick kategorisera sig som en av tre diettyper: I) Bodybuilding (BB, n=26), Annat tÀvlingssammanhang (AT, n=32) samt Icke-tÀvlingssammanhang (IT, n=28). Resultatet visade en statistisk skillnad i stress mellan de olika diettyperna, dÀr BB upplevde mer stress jÀmfört med IT, samt att BB upplevde mer av stressdelskalan utmattning Àn IT. De implikationer som framhÀvts har riktat sig mot att sprida en bÀttre förstÄelse för ÄterhÀmtning hos dietister inom allmÀnvÄrd likvÀl som dietcoacher inom bodybuilding..

Faktorer som p?verkar operationsteamets icke-tekniska f?rdigheter

Bakgrund: Icke-tekniska f?rdigheter har stor betydelse f?r hur operationsteamet fungerar tillsammans p? operationssalen. Att kunna hantera dessa f?rdigheter kan f? en p?verkan p? patients?kerheten och s?ledes operationsutfallet. Operationssalen definieras som en h?griskmilj? med m?nga utmaningar.

LipoprintŸ System : Nytt analysinstrument för lipider och deras subklasser för förebyggande av hjÀrt- och kÀrlsjukdom

Lipider Àr en viktig energikÀlla och olösliga i vatten. De transporteras med hjÀlp av lipoproteiner ut till kroppens celler. Exempel pÄ lipoproteiner Àr low density lipoproteins (LDL) och high density lipoproteins (HDL). LDL och HDL kan delas in i sju respektive tio subklasser beroende pÄ storlek. Det har visat sig att en stor andel smÄ LDL-partiklar i blodet ökar risken för hjÀrt- och kÀrlsjukdom.

Kampen att motivera sin personalstyrka för ett mindre företag

VÄr ambition med uppsatsen Àr att undersöka och analysera nÀr, och om, ett mindre företag baserat i Sverige behöver ytterligare incitament, utöver ordinarie lön, för att motivera sin personalstyrka. Vi kommer att undersöka vilka olika typer av belöningar som finns och hur dessa anvÀnds i praktiken hos vÄra fallföretag. Vi för resonemang runt bÄde monetÀra och icke-monetÀra belöningar och vilka sammanhang dessa kan vara aktuella..

Att st? stadigt i stormen : En fenomenologisk studie om psykisk oh?lsa inoml?rarprofessionen

I denna studie unders?ks hur pedagoger i f?rskolan upplever och hanterar psykisk oh?lsaoch arbetsbelastning i relation till sin professionella roll. Syftet med studien ?r att f?rdjupaf?rst?elsen av hur dessa erfarenheter tolkas, ger mening och hanteras i vardagen.Forskningsfr?gan som ligger till grund f?r studien ?r: Hur resonerar pedagoger kringpsykisk oh?lsa, arbetsbelastning och strategier i relation till sin professionella roll if?rskolan? Studien utg?r fr?n en kvalitativ forskningsansats med fenomenologisk inriktning,d? det gjorde det m?jligt att f?nga deltagarnas egna perspektiv och levda erfarenheter. Datainsamlingen genomf?rdes genom sju semistrukturerade intervjuer, varav en digitalt,med f?rskoll?rare, barnsk?tare och vikarier verksamma i svenska f?rskolor.

God tidig l?sundervisning En fenomenografisk studie om hur l?rare i f?rskoleklass och ?rskurs 1 uppfattar god tidig l?sundervisning

Svenska elevers l?sf?rm?ga har under det senaste decenniet sjunkit och forskning visar att l?rares l?sundervisning ?r den st?rsta framg?ngsfaktorn f?r elevers l?sutveckling. Dock visar internationell forskning att det finns brister i l?rares kunskaper om vad god tidig l?sundervisning b?r inneh?lla samt p? vilket s?tt den b?r genomf?ras, vilket bland annat uttrycks genom l?rares uppfattningar om den egna tidiga l?sundervisningen. Studier som beskriver svenska l?rares uppfattningar av god tidig l?sundervisning har ej hittats av f?religgande studies skribenter, vilket f?ranleder denna studiens syfte: att ge en bild av l?rares uppfattningar av god tidig l?sundervisning i f?rskoleklass och ?k 1.

Lekens betydelse för barns lÀrande och utveckling

Syftet med denna studie a?r att underso?ka lekens betydelse fo?r barns la?rande och utveckling. Studien bygger pa? en kvalitativ metod da?r vi har intervjuat sju stycken fo?rskolla?rare. Resultatet visar att fo?rskolla?rarna anser att leken a?r grunden till la?rande och leken beskrivs som en grundpelare i fo?rskolan.

(O)möjligt uppdrag? : - om redovisning som synliggörare av vÀrdeskapande i verksamhet med offentligt uppdrag

Uppsatsen gör en genomgripande kvalitativ analys av redovisningens roll i institutionsteatern, i tvÄ fallstudier, med fokus pÄ synliggörande av vÀrdeskapande. Syftet Àr att öka förstÄelse för redovisningens funktion vid styrning av verksamheter med icke-finansiella mÄl. Ytterligare en ambition med uppsatsen Àr att föreslÄ ett förhÄllningssÀtt till icke-mÀtbara vÀrden i redovisning och styrning.Inledningsvis presenteras de tvÄ analysobjekten som valts för fallstudier; Stockholms stadsteater och VÀsterbottensteatern. Genom samtalsintervjuer och observationer gör författaren nÀrlÀsningar av analysobjekten som sedan relateras till utvald litteratur, praktiker och modeller av relevans för studien. HÀr förs resonemang kring de bÄda analysobjekten utifrÄn rÄdande teori inom redovisning, styrning och arts management.Studien antyder att redovisningens roll i teatern Àr mÄngfacetterad; den fyller en inre och en yttre funktion, i en konkret respektive abstrakt dimension.

Grundskoleelevers icke-kognitiva kunskaper : En uppgift för socialpedagogen?

Den svenska skolan har genomgÄtt stora förÀndringar, samhÀllet stÀller andra krav pÄ dagens unga och internationella mÀtningar visar att svenska elever presterar sÀmre i skolan. Forskning har visat pÄ att icke-kognitiva kunskaper spelar stor roll för framtidsutvecklingen samt för utvecklingen av kognitiva kunskaper. Vad Àr skolans uppdrag för att utveckla barn och ungas icke-kognitiva kunskaper? Genom en kvalitativ innehÄllsanalys granskas Skollagen, grundskolans lÀroplan och FN:s barnkonvention, med fokus pÄ skolans uppdrag för barn och ungdomars utveckling av icke-kognitiva kunskaper, ungas rÀttigheter till en trygg skolmiljö och möjlighet till socialisering samt hur dokumenten fördelar ansvaret mellan skolan respektive hemmet i barnets utveckling. Studien har ocksÄ granskat utbildningsplanen för grundskollÀrarutbildningen pÄ Högskolan VÀst för att klargöra lÀrares kunskapsomrÄde och analyserat hur en socialpedagogisk referensram kan komplettera lÀrare i ovanstÄende ansvar och uppdrag i förhÄllande till hemmet.

HjÀlper eller stjÀlper? : Mammors upplevelser av icke-stödjande och stödjande aspekter vid amningssvÄrigheter

MÄnga mammor upplever inledningsvis svÄrigheter med amning. En förutsÀttning för en lyckad amning Àr att mamman fÄr ett gott stöd. Stöd har identifierats som en viktig faktor för amningsupplevelsen men ocksÄ för ökad amningsfrekvens. Eftersom stöd Àr en betydelsefull faktor Àr det viktigt att ytterligare fördjupa förstÄelsen av vad som Àr stödjande och icke-stödjande ur kvinnans perspektiv. Syftet Àr att beskriva mammors upplevelser av icke-stödjande och stödjande aspekter vid amningssvÄrigheter.

<- FöregÄende sida 24 NÀsta sida ->