Vårt syfte är att klargöra analytikers informationsbehov samt deras förhållningssätt till information i företagens finansiella rapporter. Vi ämnar även redogöra för analytikerns synsätt på sitt samspel med företagen och hur detta kan påverka marknaden. Uppsatsen är deskriptiv, induktiv samt kvalitativ och den empiriska undersökningen har gjorts genom semistrukturerade intervjuer med 10 av Sveriges bästa finansanalytiker. Slutsatser är att analytikern kräver all form av information som kan påverka företagen men är nöjd med årsredovisningens information. Balans- och resultaträkning samt kassaflödet används mest som kontrollinstrument, inte beslutsunderlag.

Syfte: Undersökningen syftar till att utreda den effekt införandet av en granskning, vid sidan av revisionen, av finansiella rapporter får på dels synen på redovisning och revision, dels den faktiska redovisningen. Uppsatsen syftar även till att diskutera möjligheten för Panelen att utföra den faktiska övervakningen av företagens finansiella rapporter. Metod: Då det studerade fenomenet är relativt nytt har vi använt en utforskande, kvalitativ ansats som har varit inriktad mot att kartlägga tidigare outforskat område. En induktiv inriktning har valts, till stor del för att befintlig teori saknas. Vi har använt ett upplägg där respondenterna tillfrågats om sina åsikter i en enkät och delats in i grupper som har olika intressentförhållande till de studerade företagens finansiella redovisning.

Bakgrund och problem: I samband med konvergensprojektet infördes avsnittet Övrigttotalresultat. Övrigt totalresultat har blivit ett omdebatterat ämne och det har ifrågasatts omnormgivare verkligen tar hänsyn till användarna vid utformning av nya standarder, för attavgöra vad som är användbart. Det normgivande organet IASB ska utforma standarder så attfinansiella rapporter är användbara för dess användare enligt deras vägledandeFöreställningsram. Därför är det intressant att undersöka anknytningen mellan användbarhet,användare och normgivare.Syfte: Identifiera användbarheten av Övrigt totalresultat. Både som ensamstående avsnittoch för finansiella rapporter i sin helhet.

Bakgrund: Kraven på redovisad finansiell och icke-finansiell informationen har ökat, vilkethar skapat behovet av ett nytt rapporteringsverktyg som tillhandahåller bättre resultat vidredovisning av information. Ramverket integrerad rapportering, , framtogs år 2010 avIIRC med målet att skapa ett universellt och enhetligt ramverk. Prestationsmätning speglaroftast företagets finansiella och icke-finansiella information och är även en adekvat del avramverket.Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka om företag uppfyller prestationskriteriet i sinårsredovisning för 2013 utifrån ramverket integrerad rapportering och ger en tydligpresentation av den finansiella och icke-finansiella informationen, i dem utvaldamultinationella svenska företagen. Vidare syftar uppsatsen till att påvisa hur företagenrapporterar indikatorerna samt hur redovisningen av indikatorerna skiljer sig åt år 2009respektive 2013.Avgränsning: Dem valda företagen är inte avgränsade utifrån ett branschperspektiv, iställetupprättades två kriterier. Företagen skall vara listade på OMSX30, vilket innebär att allaföretag är börsnoterade.

Bakgrund och Problem: I och med en ?kad inflationstakt st?lls f?retag i Sverige inf?r en omst?ndighet som de inte har beh?vt hantera p? mer ?n ett decennium. Generellt sett finns en tradition av l?g inflation v?rlden ?ver vilket har bidragit till att det finns lite fokus p? detta utifr?n ett redovisningsperspektiv. Stigande inflation inneb?r nya utmaningar vid uppr?ttandet av finansiella rapporter och ?kar behovet av vissa upplysningar.

Syfte med uppsatsen är att skapa en ökad förståelse för belöningssystem och dess funktioner, samt undersöka om dessa motiverar personalen till att sträva efter samma mål som företaget. I vår slutsats har vi kommit fram till att Elgiganten och ONOFF använder sig av väl fungerande belöningssystem. I studien kom vi fram till att både de anställda och litteraturen pekar på att det är de icke-finansiella faktorerna som motiverar mest. Därmed borde de utveckla de icke-finansiella belöningarna vidare för att nå högre motivation och högre effektivitet inom verksamheten. Vi har även kommit fram till att det inte är belöningssystemet i sig utan det är känslan som personalen känner när de uppnår en belöning som motiverar mest.   .

Hur goodwill och immateriella tillgångar ska redovisas har länge varit ett omdiskuterat ämne. Sedan 2005 ska de noterade företagen inom EU använda sig av IFRS som utges av IASB. Anledningen till detta är att standardsättarna vill öka harmoniseringen av redovisningen. Ett av huvudsyftena med införandet av IFRS 3 ? Rörelseförvärv var att en större andel immateriella tillgångar skulle identifieras vid ett rörelseförvärv och därmed skulle goodwill minska i företags balansräkningar och ge en mer rättvisande bild av företags finansiella rapporter.

Lämpligheten i att redovisa immateriella tillgångar har diskuterats länge inom forskningen med varierande åsikter. Förespråkare för en mer omfattande redovisning av immateriella tillgångar menar att det bidrar med ökad relevans i finansiella rapporter, medan andra hävdar att en sådan redovisning skadar redovisningens trovärdighet på grund av bristande verifierbarhet. Syftet med denna studie är att undersöka om en redovisning av immateriella tillgångar behövs för att främja relevansen i den externa redovisningen. Genom en kvantitativ undersökning av Stockholmsbörsen utvärderas hur redovisade immateriella tillgångar motverkar diskrepansen mellan bokförda värden och marknadsvärden som uppstår genom konservativa redovisningsprinciper. Studiens resultat tyder på att immateriella tillgångar inte märkbart främjar relevansen i finansiella rapporter, samtidigt som en värdering från modellen om residual income gör det i högre utsträckning.

På senare år har företag efterfrågat ett styrsystem som inte bara mäter de finansiella målen utan också mäter de icke finansiella målen. Kaplan och Norton tog därför fram en flerdimensionell styrmodell som heter the Balanced Scorecard. Modellen består av finansiella och icke finansiella perspektiv som ska ha ett kausalt samband mellan varandra. Författare är överens om att det är viktigt att mäta och utvärdera prestationer för att få styreffekt och det som inte mäts går heller inte styra. Syftet med denna examensuppsats var: att öka förståelsen för hur mätningar och uppföljning av ett balanserat styrkort för ett företag går till väga.

Årsredovisningen är företagets mest välrenommerade och viktiga kanal för att kommunicera med omvärlden och används därför när externa intressenter skall fatta beslut rörande verksamheten. Därför är det viktigt att redovisningen är noggrant sammanställd och ger en så rättvisande bild som möjligt av företagets ställning. För att intressenterna ska kunna lita på att årsredovisningen är korrekt utförd måste redovisningen granskas av en objektiv expert, det vill säga en revisor, innan den godkänns. Revisorn har varken tid eller möjlighet att granska allt i en årsredovisning därför måste delar väljas ut. Granskningen skall grunda sig på de delar i årsredovisningen där risken för väsentliga fel är störst, vilket bidrar till att revisorn måste göra en väsentlighetsbedömning.

Uppsatsens syfte är att utreda hur IFRS påverkar redovisningen av goodwill, samt de konsekvenser den nya redovisningen kan tänkas ge upphov till vid företagsvärderingar. Metoden är deduktiv, och empirin består av en dokumentstudie av aktuella redovisningsstandarder samt nyckeltal som används vid företagsvärdering. För att besvara hur redovisningen sker, fokuserar uppsatsen på de aktörer som är involverade i processen att alstra finansiell information. Därför behandlar uppsatsens teoretiska del ämnen som incitament, trovärdighet, objektivitet, ämnen som spelar in i processen vid faktaetablering. Den empiriska delen visar på en ökad subjektiv del i redovisningen av goodwill, och mot bakgrund av uppsatsens teoretiska resonemang, resulterar uppsatsen i att objektiviteten minskar, och därmed trovärdigheten, i finansiella rapporter.

Att det är av stor vikt att kunna mäta och följa upp ett företags utveckling råder det ingen tvekan om. Det går i litteraturen att finna mängder av både finansiella och icke-finansiella nyckeltal och rekommendationer som ett företag kan använda sig av. Balanced Scorcard är ett verktyg som inte bara fokuserar på det finansiella utfallet i förtaget, utan även andra aspekter inom organisationen. Vad vi har funnit intressant i den litteratur som finns skriven kring Balanced Scorecard är att det inte finns någonting skrivet om, eller någon som har problematiserat kring användandet av verktyget utifrån olika strategiska utgångspunkter..

Studien utgår från de största sektorerna i industrin för 27 EU-länder. Dessa är tillverkningsindustri, byggindustrisektorn, den finansiella sektorn..

Att styra och kontrollera verksamhet blir allt viktigare i den hårda internationella konkurrens som råder. Genom att mäta verksamheten får företag information, som kan omvandlas till att skapa kunskap för att förstå och förbättra verksamheten. Mätningen måste både innefatta finansiella och ickefinansiella variabler. Problemet med mätning är att den har kritiserats för att vara för historisk, dvs ser mer bakåt på vad som har hänt. Det är därför viktigt att företag utvecklar mätning till att vara mer framåtsyftande.

Studien syftar till att undersöka om den information som lämnas i noterade företags finansiella rapporter idag uppfyller de behov som finansanalytiker i Sverige har. Därmed ämnar studien klarlägga hur användbar informationen är, om informationsinnehållet är tillfredsställande samt vad finansanalytiker anser om utvecklingen av de finansiella rapporterna. Metoden bygger på en deduktiv ansats som har använts kombinerat med ett deskriptivt syfte. Utifrån tidigare forskning har en hypotes formulerats som därefter har testats gentemot insamlad empiri. En kvalitativ små-N-studie, där ett mindre antal enheter studeras mer djupgående, har genomförts genom intervjuer med tio sell-side analytiker.