Bakgrund: Traumatiska multipla skador kan utg?ra allvarliga konsekvenser d?r operation ?r det enda alternativet f?r patientens ?verlevnad. Operationen kan kr?va komplexa kirurgiska ?tg?rder d?r kirurgen samarbetar t?tt tillsammans med operationssjuksk?terskan. Tidigare studier visar p? att operationssjuksk?terskans icke tekniska f?rdigheter har stor betydelse f?r patients?kerheten d?r bristande f?rdigheter kan p?verka den negativt.

Hälso- och sjukvårdspersonal har ett ansvar att ge alla patienter god vård på lika villkor. Icke-heterosexuella har en historik av att diskrimineras och att stämplas som avvikande. Heteronormativiteten, där heterosexualiteten fungerar som norm, genomsyrar hälso- och sjukvården. Det har visat sig finnas brister i bemötandet av icke-heterosexuella patienter och att de i högre grad har nedsatt psykiskt välbefinnande än heterosexuella. Syftet med vår litteraturstudie var att undersöka hur icke-heterosexuella patienter upplever sig bli bemötta i hälso- och sjukvården samt vilka faktorer som påverkar bemötandet.

Bakgrund/Problem:Som en följd av den allt mer kundorienterade marknadssituationen har det blivit mer centralt att vårda sina kundrelationer. Kundernas lojalitet är idag av stor betydelse för det strategiska arbetet (Reinartz & Kumar 2002) och en viktig komponent i det arbetet är lojalitetsprogrammen (Liu & Yang 2009). Dock anses lojalitetsprogrammens verkan på den långsiktiga lönsamheten outforskad (Banasiewicz 2005; Liu 2007; McCall & Voorhees 2010). Den begränsade forskningen på programmens effekter har även lett till att det uppkommit problem med utvärderingen av dem (Liu 2007; McCall & Voorhees 2010). Svårigheten är att programmet aldrig kan ses som en isolerad aktivitet, utan indirekt påverkar flera andra funktioner i företaget (Liu & Yang 2009).

Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för SME företagens val av finansiering och val av kapitalbudgeteringsteknik.  Vidare är syftet att se hur finansieringsvalet och valet av kapitalbudgeteringsteknik förhåller sig till varandra. Detta är viktigt av anledningen att SME företagen bidrar till sysselsättningsskapandet i samhället, och finansieringsvalet och användandet av kapitalbudgeteringstekniker kan vara fundamentala för deras bidrag. För att erhålla en djupare förståelse har ett kvalitativt tillvägagångssätt valts där sju tillverkande SME företag i Sverige intervjuats. De huvudsakliga resultaten är följande, (1) SME företag använder mestadels återinvesterat kapital och undviker att finansiera investeringar från utomstående finansiella institutioner. Vidare, (2) användes mindre sofistikerade kapitalbudgeteringstekniker oavsett valet av finansieringskälla.

Sammanfattning Studien ämnar ta reda på vilken teori som är mest applicerbar, den Ricardiansak ekvivalensen eller den klassiska Keynesianska teorin.  Studien är kvalitativ och bygger på en enkätstudie riktad mot studenter där de tillfrågade svarat på hur deras inställning till vissa frågor är. Resultatet analyserades genom en kvalitativ analys samt jämfördes med tidigare rapporter inom ämnet för att se om resultaten ligger i gemensam linje. Utifrån resultaten antyder att den Ricardiansak teorin inte efterföljs, något som även stöds av tidigare rapporter inom ämnet.  Statsskulden har ingen påverkan på studenternas konsumtionsbenägenhet utifrån undersökningens resultat..

Uppsatsens titel: Värdering till verkligt värde av finansiella instrument - Följer företagen IAS 32 p. 92? Ämne/kurs: FEK582, Kandidatuppsats Företagsekonomi, 10p Författare: Jennie Andersson, Martin Borg, Josefin Byqvist Handledare: Gunnar Wahlström Fem nyckelord: Finansiella instrument, verkligt värde, IAS 39, IAS 32, redovisningsutveckling Syfte: Syftet med vår uppsats är att beskriva den problematik som finns vid Large Cap-företagens upplysningslämnande enligt IAS 32 p. 92, och genom detta kartlägga en del av den svenska redovisningsutvecklingen. Metod: Vi använder oss av en induktiv samt deskriptiv ansats, och med hjälp av en kvantitativ dokumentstudie, kvalitativa intervjuer och grundad teori (Glaser & Strauss) besvaras vår forskningsfråga.

För att skapa en effektiv och konkurrenskraftig kapitalmarknad har Europeiska Unionen beslutat om en gemensam redovisningsstandard som trädde i kraft år 2005. IAS 39 är en standard för redovisning och värdering av finansiella instrument. Enligt denna ska finansiella instrument värderas till verkligt värde och värdeförändringar ska påverka det redovisade resultatet eller eget kapital. Syftet med denna uppsats är att undersöka om IAS 39 har skapat en mer rättvisande bild av företagets finansiella ställning till dess intressenter samt hur revisorernas arbetssätt har anpassats. Efter den empiriska undersökningen bestående av fyra intervjuer med revisorer kan uppsatsförfattarna konstatera att det föreligger delade meningar huruvida en mer rättvisande bild har skapats.

Denna studie syftar till att beskriva användningen av mått och analysera dess nyttjande på olika hierarkiska nivåer i svenska företag, samt att diskutera hur olika styrförutsättningar och synsätt i styrningen inverkar på den interna måttanvändningen. Studien är en fallstudie och utgår från kvalitativ metod. Den huvudsakliga datan har inhämtats via personliga intervjuer med ekonomicheferna i tre noterade tillverkningsföretag som ingår i studien. Detta har medfört en inblick i vilken situation företagen befinner sig i samt den interna måttanvändningen i verksamheten. Uppsatsen utgår från contincency-teorin som ansats för att belysa företagens förmåga att anpassa sina ekonomistyrsystem efter omgivningen.

Fo?r att skapa ha?llbar utveckling kra?vs ett samspel mellan ekonomisk tillva?xt och miljo?pa?verkan. Banker har genom kreditverksamheten mo?jligheten att pa?verka hur ett fo?retag arbetar med miljo?fra?gor. Corporate Social Responsibility (CSR) innefattar hur ett fo?retag kan ta ansvar fo?r miljo?n.

I denna kvalitativa studie har vi undersökt icke-heterosexuellas upplevelser av att ?kommaut? som icke-heterosexuell i förhållande till rådande samhällsnormer samt undersökt derasupplevelse av att vara icke-heterosexuell i dagens samhälle. I studien intervjuades åttakvinnor om deras upplevelser och erfarenheter. Materialet analyserades sedan med hjälp avheteronormativitet och socialkonstruktionism. Av studien framgår att respondenternaupplevde att det blir allt mer socialt accepterat i samhället att ha annan sexuell läggning änheterosexuell.

Syftet med studien är att se hur bankerna hanterar risk samt hur regelverket Basel II påverkar bankernas riskbedömning i det nuvarande finansiella läget. Tillvägagångssättet för problemställningen är deduktiv och en kvalitativ metod används. Teoriavsnittet inleds med att behandla regelverket Basel II och därefter förklaras begreppet kapitaltäckning och vad som däri ingår. I empirin sammanställs hur respondenterna ser på riskhantering och regelverket Basel II samt deras åsikter om det finansiella läget idag.Undersökningen leder fram till att Basel II-regleringen har gjort att de svenska bankerna blivit mer försiktiga i sin kreditbedömning då reglerna för bedömningen har stramats åt hårdare än tidigare. Därmed sänker bankerna betydligt sina risker vid utlåning vilket var anledningen till att regelverket lagstadgades. Konkurrensen har delvis ökat i och med att bankerna fått tillåtelse att använda sig av intern riskklassificeringsmetod.

Bakgrund: Gruppen äldre icke-heterosexuella i Sverige beräknas omfatta 80 000 personer. I sjuksköterskeutbildningen existerar begränsad kunskap om äldre HBT-personer.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att vara äldre och icke-heterosexuell.Metod: I litteraturstudien sammanställdes åtta kvalitativa artiklar publicerade mellan 2001 och 2009. Litteratursökningar genomfördes i databaserna CINAHL, PsychINFO och PubMed. Efter genomläsning, kvalitetsbestämning och analys av innehållet sammanställdes artiklarna i fem kategorier och 16 subkategorier.Resultat: Äldre icke-heterosexuella såg på och hanterade sin sexuella identitet på olika sätt. Överlag tyckte många deltagare att de hade ett gott självförtroende samt kände att de var nöjda med livet.

Kritik har riktats av forskare mot bristerna i kommunikationen mellan företag och dess investerare, vilket leder till onödigt höga kostnader för investerare att analysera och bearbeta informationen. Detta leder i sin tur till att företagens kapitalkostnader blir högre än nödvändigt. Syftet med denna uppsats har varit att ge förslag på hur svenska företag kan förbättra kommunikationen med sina investerare för att deras beslutsfattande förbättras. Vi har använt oss av en kvalitativ metod som bygger på intervjuer med representanter för kreditinstitut, aktieägare och professionella analytiker, som arbetar med investeringar i svenska aktiemarknadsföretag. Angreppssättet har varit normativt/induktivt, vilket innebär att vi har gjort en induktiv studie, men vårt syfte har varit normativt.

Människors sätt att kommunicera utgörs av verbala och icke-verbala uttryck. De verbala uttrycken står för det talade och skrivna ordet medan de icke-verbala uttrycken består av röst, ansiktsuttryck och kroppsspråk. Arne Maltén (1998) menar att det är de icke-verbala uttrycken som är den största informationskällan för att vi ska kunna förmedla och mottaga olika budskap. Eftersom det utgör en sådan stor del av det vi kommunicerar har vi valt att studera hur fem gymnasielärares icke-verbala uttryck ser ut under genomgång, detta har undersökts genom observationer. Resultatet av observationerna visar att lärarna överlag var duktiga användare av de icke-verbala uttrycken.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder som bidrar till reducerad förekomst av beteendestörningar och ökar välbefinnandet hos personer med demens. Studien utfördes som en systematisk litteraturstudie där 15 artiklar inkluderades. Icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder som inkluderades i den här studien var musik, aktivitet och träning och massage och beröring. Beteendestörningar framför allt agitation kan lindras med hjälp av massage och beröring, aktivitet samt musikterapi i olika former. Det är viktigt att utforma alla dessa omvårdnadsåtgärder utifrån individen för att erhålla ett gott resultat.