Det humanitärrättsliga skyddet för civila i konflikter har sedan dess tillkomst främst reglerat internationella konflikter, något som inte förändrats i takt med att konfliktbilden skiftat från att ha dominerats av internationella konflikter till att istället präglas av mer svårdefinierade, interna sådana. Först 1993 togs ett avgörande steg mot en breddning av skyddet då säkerhetsrådet instiftade International Criminal Tribunal for the former Yugoslavia, ICTY. Tribunalen vilken inte var avsedd att fungera lagstiftande kom detta till trots att skapa prejudikat i form av domen mot Tadic´, ett prejudikat, vilket kom att få två viktiga konsekvenser. Det gav upphov till en ny definition av begreppet ?väpnad konflikt? och det ledde till att sedvanerätten tillskrevs större vikt.

Rapportens syfte: Att undersöka eventuell samvariation mellan redovisningskvalitet och betavärden, volatilitet, price/earnings samt price/sales.Metod: Jämförelseanalys där korrelationer har beräknats mellan finansiella mått och resultaten utifrån en bedömningsmodell från konsultbolaget Kanton som vi anser utgöra en valid mätning av redovisningskvalitet.Dataunderlag: Finansiell data har hämtats från Avanzas webbportal medan resultaten från Kantons granskning har nyttjats, vilken i sig utgör underlag för utmärkelsen Årets börsbolag som görs i samarbete med Aktiespararna.Resultat: Vi finner inga signifikanta samband som ligger i linje med våra ursprungliga frågeställningar. Det verkar dock finnas ett positivt variationssamband mellan betavärde och redovisningskvalitet på Mid Cap-listan.Slutsatser: Analysen förkastar våra förväntade resultat och förutom mätfel diskuterar vi potentiella orsaker som exempelvis att investerare inte tar till sig all information, att den avgörande informationen återfinns i räkenskaperna eller att redovisningen bestäms till stor grad av kapitalägare. Det kan också vara så att mer information inte alltid är positivt..

Tillväxtteori är ett centralt inslag i nationalekonomiska studier. Lika centralt i finansiella studier är frågan om vad som förklarar aktiekursers utveckling. Ett eventuellt samband mellan dessa är av intresse att undersöka. Om tillväxt visar sig förklara en del av kursutvecklingen hos aktier är detta mycket användbart vid val av investeringsstrategier. För att undersöka om ett samband föreligger används en modifierad modell av teknologispridningsmodellen till grund för att skapa ett index som visar hur nära man befinner sig sitt steady state (det jämviktsläge en ekonomi rör sig mot på lång sikt).

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur läraren i praktiken använder samtalet i undervisningen och vår utgångspunkt läggs i de klassrumssamtal som initieras av läraren. För att uppnå syftet har vi valt att ställa oss frågor där vi belyser hur samtalsstrukturen ser ut, vilken roll läraren tar i samtalet samt om det ställs autentiska eller icke-autentiska frågor och hur elevernas svar används för att skapa vidare samtal. För att kunna svara på frågeställningarna har vi använt oss av observationer där vi observerat klassrumssamtalet. Resultatet visar på att läraren tar en tydlig ledarroll där denne innehar rätten att initiera ämnen och att leda samtalet och därmed också fördela ordet mellan eleverna. Vi har även funnit att de frågor läraren ställer till största del är av icke-autentisk karaktär..

Industrin och dess företrädare har uttryckt stor oro över elprisutvecklingen i Sverige. Denna uppsats undersöker effekter och konsekvenser av elpriser på gjuteriföretag i Sverige under perioden 2002-2005. Elprisets nivå och variation står i centrum, då uppsatsen utgår från företagens kostnadsperspektiv. Uppsatsen ämnar pröva hypotesen att företagens resultat är starkt beroende av elprisets utveckling. För att bevisa eller förkasta detta samband utförs en korrelationsanalys på olika för företagen centrala nyckeltal såsom soliditet och nettoresultat, jämfört med elprisets utveckling.

Bakgrund och problem: Under hösten 2008 när den finansiella krisen spred sig över världeni och med att den amerikanska banken Lehman Brothers gick i konkurs ökade rädslan för attfler banker skulle gå i konkurs. Det gjorde att banker inte vågade låna ut pengar till varandra ilika stor omfattning som det hade gjorts tidigare. Det här skapade likviditetsbrist hos bankersom tidigare varit beroende av lån från kreditinstitut och medförde till slut att de tre störstabankerna på Island gick i konkurs; Kaupthing, Landsbanki och Glitnir.De isländska bankerna liksom de flesta av världens banker använder sig av Basel II som är ettregelverk som ger vägledning i hur banker bland annat skall beräkna och upplysa om sinarisker. Regelverket ger även riktlinjer på hur tillsynsmyndigheter skall följa upp att bankernaföljer regelverket på rätt sätt.Syfte: Uppsatsen syftar till att undersöka hur väl de isländska bankerna har uppfylltupplysningskraven som finns beskrivna enligt Basel II och i vilken utsträckning det påförhand har kunnat utläsas av årsredovisningarna att de isländska bankerna var särskilt utsatta.Avgränsningar: Vi har avgränsat oss till att studera den tredje pelaren i Basel II sombehandlar upplysningskrav. Vi har studerat de isländska bankernas årsredovisningar för åren2003-2007 och jämfört deras siffror med Nordea för samma period.Metod: Uppsatsen har arbetats fram utifrån en kvalitativ ansats genom att årsredovisningarnaför Kaupthing, Landsbanki, Glitnir och Nordea har granskats.

Uppsatsens övergripande syfte är att utröna huruvida ett specifikt samtida populärkulturellt verk ? den amerikanska filmen John Q (2002) ? i representationen av sina karaktärer befäster en kolonialistisk diskurs eller om dessa gestaltas på ett sätt som skiljer sig från denna diskurs representationsmönster. Med kolonialistisk diskurs avser jag här en diskurs som fundamentalt gror ur de idémönster som var verksamma under den egentliga kolonialismen. Utifrån ett poststrukturalistiskt perspektiv med teoretiska analysinstrument från diskursteori och postkolonialism analyseras kvalitativt filmens karaktärer som indelas i fyra subjektspositioner; icke-vit man/kvinna och vit man/kvinna. Dessas identiteter undersöks i analysen utifrån fem huvudsakliga aspekter; 1/ funktion/roll i narrativet, 2/ personlighet och icke-fysiska egenskaper, 3/ agerande och förehavanden, 4/ utseende och slutligen 5/ eventuellt tydligt intertextuellt förhållande till den skådespelare som representerar honom/henne.Analysen visar att filmen John Q i upprättandet av en gynnad dikotomi mellan människa och system konstruerar karaktärernas identiteter på ett sätt som nästintill fullständigt följer den kolonialistiska diskursens representationsmönster.

Vittnesmål är en vanlig form av bevis i rättegångar och spelar ofta en avgörande roll för utgången av brottmål. Studier har visat att fullständigheten och tillförlitligheten av vittnesmål påverkas av ledande frågor och längden på retentionsintervall. Syftet med föreliggande studie var att undersöka ledande frågor och retentionsintervallets påverkan på minnesprestation. Ett filmklipp visades för försöksdeltagare som omedelbart efter filmen eller efter 48 timmar svarade på en enkät bestående av icke-ledande eller ledande frågor om filmens innehåll. Resultaten visade att vilseledande frågor resulterade i sämre minnesprestation än icke-ledande frågor.

Kvalitetsbegreppet är svårdefinierat och mångdimensionellt. Därför bör det definieras för att ens kunna användas för mätning inom olika verksamheter. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Stockholms läns landsting, SLL, ställer för kvalitetskrav och utför sin uppföljning av vårdcentralerna.Vårdcentralen är den vårdenhet som först kommer i kontakt med patienter. Därför är det viktigt att de har en översikt över hela hälso- och sjukvården ifall de måste skicka patienter vidare för sjukvård som de själva inte kan ge. Under åren 1975-1995 drabbades Sverige av ekonomiska kriser och sjukvården fick mycket kritik för att inte hålla kvalitetsmåttet.[1] Den offentliga sektorn införde kvalitetsbegreppet och legitimerade den genom att sammanställa sju kvalitetskrav på vårdcentralerna.

I uppsatsen undersöks hur 11 globala miljö och/eller etiskt märkta fonder har presterat i jämfö-relse med 17 konventionella fonder i det svenska premiepensionsutbudet genom tillämpning av utvalda finansiella prestationsmått. Detta med anledning av att miljö och/eller etiskt märkta fonder har haft en stor framväxt under det senaste decenniet och det finns därför en efterfrå-gan av att klargöra ifall en pensionssparare behöver göra avkall på den finansiella avkastningen vid val av miljö och/eller etiskt märkta fonder. En jämförelse av det statliga förvalsalternativet och 10 globala miljö och/eller etiskt märkta fonder har även gjorts för att undersöka skillnaden av att vara en aktiv respektive passiv premiepensionssparare då antalet som inte gör ett aktivt val är omkring 50 procent. Resultatet visar ingen statistisk signifikant skillnad med avseende på den riskjusterade avkastningen mellan fonder som är miljö och/eller etiskt märkta och fonder som inte tar hänsyn till dessa kriterier vilket överensstämmer med tidigare forskning. I jämfö-relsen mellan det statliga förvalsalternativet och 10 globala miljö och/eller etiskt märkta fonder har det förstnämnda presterat på en hög nivå..

I Sverige pågår just nu en harmonisering till IASB:s redovisningsstandarder, IAS, vilka från och med den 1 januari 2005 skall tillämpas av de börsnoterade företagen. En av dessa standarder, IAS19 ?Employee Benefits?, har översatts av redovisningsrådet och fått namnet RR 29 ?Ersättning till anställda?. Denna skall gälla under en övergångsperiod och fungera som en förberedelse inför den slutliga övergången. Vi har i detta arbete analyserat hur den nya rekommendationen kommer att påverka företagen redovisningsmässigt och finansiellt.

Denna studie är en kvalitativ forskningsstudie med en etnografisk ansatts. Studien belyser hur barn i den mångkulturella förskolan integrerar med varandra genom både icke verbal kommunikation och verbal kommunikation. Genom observationer på två mångkulturella förskolor kan vi se problematiken att samspel och interaktion mellan barnen blir ett hinder då missförstånd och frustration synliggörs på grund av att språket mellan barnen inte samspelar. Genom alla sociala möten barnen befinner sig i kan ett verbalt språk underlätta i de situationer där det icke verbala språkets förutsättningar inte räcker till..

Denna studie utgår från de diskussioner kring IAS40 som ägde rum i svensk affärspress under 2004. Diskussionerna handlade om de möjliga risker som implementeringen av redovisningsrekommendationen IAS 40 kunde innebära för aktiemarknaden. Vårt syfte är att bidra till att en del av det informationsgap som uppstått i spåren av IAS 40 fylls. Syftet är att undersöka IAS 40s inverkan på värderingen av förvaltningsfastighetsbolag i aktiemarknaden. Studiens slutsats är att aktiemarknaden har tagit hänsyn till de nya reglerna och att de flesta nyckeltal som IAS40 påverkar saknar värderelevans..

Efter införandet av de internationella redovisningsstandarderna år 2005 vars syfte är att tillfredställa behovet av jämförbarhet och harmonisering bland företag, har många förändringar skett. Förändringarna innebär att den nya redovisningspraxisen har blivit obligatorisk för de svenska företagen att följa. I och med att företag bedriver utlandshandel bidrar detta till valutarisk, något som företag måste handskas med. Ett behov av att hantera dessa risker står i fokus bland företagens verksamheter och är även något som uppmärksammas bland företag, de finansiella rapporternas användare samt investerare. För att kunna minimera/eliminera valutakursrisker är finansiella instrument de främsta redskapen.

Syfte: Syftet med vår studie är att skapa klarhet i vad det nya direktivet MiFID innebär, och vilken roll den utgör för harmoniseringen av den Europeiska finansiella marknaden. Vi vill även belysa vad de olika aktörer i den finansiella marknaden anser om harmoniseringen och vilken inställning de har till de olika delarna i MiFID direktivet.Metod: Vi har efter en noggrann selektering låtit: Aktiespararna,Fondhandlarföreningen och Finansinspektionen representera den svenskaFinnansmarknaden. Det är utifrån dessa tre parter vårt empiriska intag av hur harmoniseringen i samband med MiFID, samt hur direktivet i sig uppfattas på den svenska finansiella marknaden har fastställts. Vi har tagit del av artiklar, undersökningar och remissvar som har framtagits inom de tre grupperna för att skapa en förståelse angående deras åsikter och ställningstaganden vad gäller MiFID. Vi har även utfört intervjuer med de tre grupperna vidare presenterar vi vissa redan existerande teorier för en välfungerande finansiell marknad samthur harmoniseringen har fungerat inom tidigare områden.Resultat & slutsats: Alla aktörerna är positivt inställda till harmoniseringen och direktivet i stort, likväl framhävs många detaljer som står till hinder för att ambitionen om den enade finansiella marknaden skall kunna bli verklig under överskådlig tid.Andra slutsatser är att kostnaderna i samband med införandet av MiFID tros drabba värdepappersinstitutionerna hårdast, och förmodligen blir det investerarna som får bära kostnaderna i slutändan.