En elementär beståndsdel av en fungerande marknad är tillförlitlig finansiell information. Ämnet Earnings Management består av olika teorier och metoder för att mäta manipulationer av den finansiella informationen som redovisas av bolag. Anledningen till manipulationer beror bland annat på agentproblemet mellan bolag och intressenter. Bolag (eller tillämparen) har incitament att vilseleda sina intressenter genom redovisningen för att nå fördelar. Ett sätt att motverka agentproblemet och kvalitetssäkra redovisningen är att låta en revisor genomföra revision på bolagets räkenskaper.

Sammanfattning Syftet med denna uppsats är att utreda förutsättningarna för arbete med balanserat styrkort på individnivån och dess koppling till belöningar i en offentlig organisation. För att lämna svar på utredningens syfte har vi använt en kvalitativ/deduktiv ansats. Alla av oss genomförda intervjuer var icke-strukturerade. De teoretiska referenserna kommer från våra akademiska studier, studier i litteraturen om balanserat styrkort och belöningssystem, vetenskapliga artiklar samt tidigare forskning. Vidare för att ytterligare breda ut den teoretiska referensramen har vi genomfört intervjuer med tre forskare med stor erfarenhet och kunskap inom området balanserat styrkort.

Bakgrund: Betydelsen av en välfungerande bankverksamhet, och därmed även den ekonomiska styrningen däri, torde blivit allt större på grund av den accelererande globalisering som idag sköljer över vårt samhälle. Det faktum att de undersökta bankerna verkar på samma area med likvärdiga produkter är även det av stort intresse beträffande homogeniteten i den ekonomiska styrningen. Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera Sveriges storbankers centrala ekonomiska styrning i form av graden av decentralisering, användandet av budget samt valet av nyckeltal. Rapportförfattarna söker även analysera likheter och skillnader i dessa styrsystem då detta torde vara intressant eftersom de alla tillhandahåller liknande tjänster på en relativt mogen marknad. Genomförande: Det empiriska materialet består till lejonparten av intervjuer med nyckelpersoner inom de svenska storbankerna (FöreningsSparbanken, Handelsbanken, Nordea och SEB).

Det finns ingen enhetlig definition på risk. Innebörden av risk skiljer sig åt beroende på vem man frågar. Risk är allmänt något som inte är önskvärt och något företagen vill undvika. Att kunna se möjligheterna med risk är en nyare syn på området som skiljer sig mot traditionell riskhanterings inriktning på att minimera skadeverkningar. Hur mycket resurser företagen spenderar på riskhanteringsfunktioner skiljer sig åt märkbart.

Denna uppsats behandlar internationella skillnader och harmonisering av finansiella rapporter med redovisning av goodwill som fokusområde. Vårt övergripande syfte har varit att kartlägga och jämföra svenska och brittiska företags redovisning av goodwill i finansiella rapporter för att kunna dra slutsatser om i vilken utsträckning internationella skillnader lever kvar efter införandet av IFRS, respektive i vilken utsträckning harmoniseringseffekter har uppnåtts sedan införandet av IFRS. För att uppnå syftet har två hypoteser tagits fram med hjälp av vår teoretiska referensram som vi har prövat genom att göra en kvantitativ studie av 96 årsredovisningar fördelade på svenska och brittiska företag från 2005 och 2007. Det resultat som har visat sig tydligast i vår studie är att harmoniseringen av finansiella rapporter får anses ha ökat mellan 2005 och 2007. Att internationella skillnader har överlevt införandet av IFRS har vi också identifierat, om än i en mindre utsträckning än vad som varit förväntat.

Uppsatsen behandlar småföretags användning av finansiella bootstrappingmetoder. Dessa metoder är alternativ finansiering till traditionella externa medel som erbjuds på marknaden, exempelvis bankmedel och riskkapital. De finansiella bootstrappingmetoderna kan härröras till kategorier av resursanskaffning, vilka är marknadsorienterad resursanskaffning (exempelvis erhålla bidrag), internorienterad resursanskaffning (exempelvis hålla inne ägarens lön) och socialorienterad resursanskaffning (exempelvis låna utrustning av affärsbekanta). I teorin beskrivs faktorer som påverkar användningen av finansiella bootstrappingmetoder. Dessa är sammanställda i en analysmodell.

Arbetet är en litteraturstudie med fokus på begreppet icke-formellt lärande. Begreppet icke-formellt lärande faller inom det akademiska fältet för pedagogik genom att som adjektiv ge beskrivning åt lärande. Arbetet bearbetar och jämför genom begreppsanalys icke-formellt lärande och näraliggande begrepp för att bilda en vidare ordning och tillhandahålla verktyg för att förstå både problematik och hur man kan definiera både de begrepp som studeras och delbegrepp som framkommer i studien.Syftet med denna uppsats är huvudsakligen att problematisera och diskutera definitioner av begreppet icke-formellt lärande i litteratur som behandlar begreppet. Genom att jämföra litteratur som behandlar begreppen uppenbaras vissa mönster som kan illustreras genom modeller och figurer för att ge ökad förståelse..

Jordbruket står för en stor del (90 %) av ammoniakutsläppen I Sverige och nötkreaturen står för 71 % av dessa utsläpp. Ammoniak är en kväveförening som kan ge upphov till miljöproblem som övergödning och försurning. För att kunna förbättra kväveeffektiviteten och därmed minska ammoniakutsläppen behövs bra instrument för att se vilka åtgärder som behövs och var i produktionen de bör sättas in. Det här arbetet har som mål att utröna om mjölkurea kan vara en indikator för mjölkkors kväveeffektivitet, samt att förse rådgivare med hjälpmedel i arbetet mot ett högre kväveutnyttjande i mjölkproduktionen. I studien deltar 19 besättningar. Utfodringen och dess kopplingar till mjölkurea studerades.

Magisteruppsats i företagsekonomi, Mittuniversitetet, ÖstersundFörfattare: Lina Allmungs och Sara Noréus MagnéliHandledare: Jan HemlinTitel: Det balanserade styrkortets utbredning bland jämtländska företagBakgrund och problemdiskussion: De senaste två decennierna har den traditionella ekonomistyrningen fått allt mer kritik. Anledningen är att det idag råder andra förhållanden än när den traditionella ekonomistyrningen utvecklades. Kritiken mot den traditionella ekonomistyrningen ledde till att de båda Harvardprofessorerna Robert S Kaplan och David P Norton i början på 1990-talet utvecklade ett nytt koncept under namnet Balanced Scorecard (balanserat styrkort). De traditionella redovisningsmässiga mätningarna fungerade bra under industrialiseringen men i dagens läge är de i otakt med den skicklighet och kompetens som företag försöker att uppnå. Företagen måste därmed eftersträva en balanserad prestation av de finansiella och operationella mätningarna för att få en snabb och överskådlig bild av verksamheten.Ovanstående diskussion leder fram till följande frågeställningar:?Hur utbrett är det balanserade styrkortet bland Jämtländska företag??Vilka perspektiv och nyckeltal tillämpas?Syfte: Studiens syfte var att beskriva och förklara i vilken utsträckning företag i Jämtland använder sig av det balanserade styrkortet.

Tidigare studier indikerar att det finns en problematik med redovisningsstandarden IAS 36, angående goodwillnedskrivningar, då standarden skapar utrymme för resultatmanipulering i form av stålbad. Enligt tidigare studier har företagsledningar incitament för stålbad när företag uppvisar svaga preliminära finansiella resultat. Denna studie undersökte i vilken utsträckning resultatmanipulering i form av stålbad genom goodwillnedskrivningar förekom för företagen på OMX Nordic large cap under perioden 2006 till och med 2009. Det gjordes genom att det i studien undersöktes huruvida det fanns ett samband mellan goodwillnedskrivningar och svaga finansiella resultat.En kvantitativ metod användes och sambandet mellan goodwillnedskrivningar och svaga finansiella resultat testades med hjälp av statistiska metoder. Undersökningen utgick från Jordan och Clarks (2004) trestegsmodell som i första steget testade huruvida goodwillnedskrivningarna var väsentliga, då det är ett tecken på stålbad.

Den reviderade versionen av IAS 1, utformning av finansiella rapporter, trädde i kraft 1 januari år 2009. IAS 1 är en internationell redovisningsstandard utgiven av IASB, vilken skall tillämpas av svensknoterade bolag vid upprättande av koncernredovisning sedan år 2005. Revideringen innebär att orealiserade värdeförändringar som inte är ägarrelaterade och som tidigare redovisades direkt mot eget kapital nu skall redovisas över totalresultatet, under rubriken övrigt totalresultat. Utformningen av de finansiella rapporterna har därmed förändrats vilket har påverkat hur företag presenterar både sitt resultat och sin finansiella ställning. Valmöjligheter gällande såväl uppställningsform som val av rubriker på de finansiella rapporterna ges till företagen i och med nya IAS 1.

En harmonisering av redovisningsregler håller just nu på att ske i Europa. International Accounting Standards Board, IASB, har utvecklat en standard som ska medför att redovisningen av finansiella instrument ska vara lika och Europaparlamentet har godkänt den för användning inom unionen. Standarden är IAS 39 och från och med den första januari 2005 är koncerner som är noterade på en börs tvungna att redovisa och värdera sina finansiella instrument efter denna. IAS 39 behandlar redovisning och värdering för alla finansiella tillgångar och skulder och är således mycket omfattande. Mot bakgrund av detta blev syftet i denna studie att undersöka vad svenska företag tycker är positivt respektive negativt med det nya sättet att redovisa finansiella instrumenten, samt varför de tycker som de gör.

Syftet med studien är att jämföra och uppmärksamma om mängden mål och precisionen i målenskiljer sig åt mellan företag från olika länder och vad det i så fall kan tänkas bero på. Studiengranskar även hur rapporteringen påverkas av dubbelnoteringar. Studien genomförs viaordsökningar i årsredovisningar och granskar företag från USA och Storbritannien(anglosaxiska), samt företag från Frankrike, Nederländerna, Sverige och Tyskland(kontinentaleuropeiska). Utifrån tidigare forskning förväntas anglosaxiska företag rapportera flermål än kontinentaleuropeiska. Dubbelnoterade företag väntas rapportera fler mål änenkelnoterade.När alla mål mäts är skillnaderna i rapportering av mål mellan kontinentaleuropeiska ochanglosaxiska företag inte signifikanta, dock uppnås signifikans för de mer precisa (hårdare)målen.

Titel: Belöningssystemets påverkan på revisionsföretag: En fallstudie vid en av Sveriges ledande revisionsbyråerFörfattare: Carl SchönInstitution: Ekonomihögskolan i VäxjöDatum: 2011-05-30Problemformulering: Hur är fallföretagets belöningssystem utformat? Hur påverkar belöningssystemet de anställdas motivations- och prestationsförmåga?Metod: Uppsatsen har genomförts som en fallstudieundersökning och har baserats på kvalitativa intervjuer med Directors på fallföretaget. Forskaren har valt ut och använt sig av både tryckta och elektroniska källor, med hänsyn till dess relevans för det i uppsatsen behandlade ämnet. Vid genomförande av studien har forskaren använt sig av ett deduktivt synsätt.Syfte: Författaren ämnar genomföra en fallstudie på ett av Sveriges största revisionsföretag med syftet att beskriva hur revisionsföretags belöningssystem är uppbyggda samt belysa vilken påverkan olika typer av belöningar, finansiella och icke finansiella, har på revisionsföretagets anställda.Resultat: Genom denna undersökning har forskaren kommit fram till att fallföretagets belöningssystem består av både monetära- och icke monetära belöningar. De monetära belöningarna utgörs av regelbundna bonusar som tilldelas Directors och Partners vid måluppfyllelse och tillfälliga gratifikationer som kan tilldelas övriga anställda.

Då större skogsföretag lägger ut många arbeten på entreprenad så blir den ekonomiska hälsan hos entreprenadföretagen en viktig fråga för att kunna bibehålla ett långvarigt samarbete. Detta arbete är en fortsättning på Bergs (2009) där syftet var att hitta en modell som förklarar skogsentreprenörernas ekonomiska situation, korrelera resultatet med resultaten i en enkätundersökning bland de aktuella företagen och jämföra skogsentreprenörernas ekonomiska situation med den för liknande branscher. Syftet med denna studie är att undersöka olika multivariata modeller för att bedöma ett entreprenadsföretags ekonomiska situation utifrån de ekonomiska nyckeltal som företagen lämnar i sin årsredovisning. En annan del av arbetet är att undersöka om en modell med variabler beroende på förändringar över tiden kan tillämpas. Metoder som används är faktoranalys, principalkomponentanalys, bekräftande faktoranalys, klusteranalys samt en ad hoc metod här kallad medelskillnad.