Allt större krav ställs idag på den offentliga sektorn. Det har också skapat höga krav på effektivitet och rationalisering inom offentlig verksamhet, exempelvis kommunal service. Faktum är att det idag nästan ställs samma krav på kommunal verksamhet som på ett vinstmaximerande företag. Visst finns det skillnader mellan företag och kommunala förvaltningar i till exempel uppdrag, men kronorna bör hållas i lika hårt i båda fallen. Dessa högre krav leder också till att kommunal organisation, ledning och styrning måste vidareutvecklas och fungera så effektivt som möjligt.

Nyckeltal är alla de relationstal som är intressanta och var och en bestämmer själv vad som är intressant (Catasús et al. 2001). En del nyckeltal är ett måste för organisationerna att redovisa på grund av att de regleras av svensk lag medan andra nyckeltal tas fram på grund av eget intresse. Det finns många grupper av nyckeltal men den här uppsatsen behandlar enbart de så kallade personalnyckeltalen. Personalnyckeltalen är en del av den personalekonomiska redovisningen (Gröjer & Johansson 1991).

Nyckeltal är alla de relationstal som är intressanta och var och en bestämmer själv vad som är intressant (Catasús et al. 2001). En del nyckeltal är ett måste för organisationerna att redovisa på grund av att de regleras av svensk lag medan andra nyckeltal tas fram på grund av eget intresse. Det finns många grupper av nyckeltal men den här uppsatsen behandlar enbart de så kallade personalnyckeltalen. Personalnyckeltalen är en del av den personalekonomiska redovisningen (Gröjer & Johansson 1991).

Sedan introduktionen 1992 har Balanced Scorecard blivit ett alltmer använt ekonomiskt styrsystem i större vinstdrivande företag. Däremot har Balanced Scorecard mer sällan använts i icke-vinstdrivande företag. Få ideella verksamheter använder sig av detta styrmedel, trots att det skulle kunna passa deras organisation bättre, just på grund av att det fokuserar mindre på finansiella mått. När det gäller icke-vinstdrivande organisationer är budget som enda styrsystem oftast inte optimalt. Används endast budget föreligger en risk att alltför stor vikt läggs vid kortsiktiga istället för långsiktiga mål.Med detta i åtanke är det troligt att även en icke-vinstdrivande organisation kan ha nytta av ett Balanced Scorecard, men att det borde utformas på ett annat sätt..

Handel med värdepapper förekommer både i finansiella- och icke-finansiella företag. Det är främst finansiella företag såsom kreditinstitut och värdepappersbolag som handlar med värdepapper. Dessa företag presumeras bedriva värdepappersrörelse då de yrkesmässigt bedriver kapitalförvaltning utåtriktat. Handel med värdepapper förekommer också i icke-finansiella företag, exempelvis handels- och produktionsbolag. Dessa företag handlar med värdepapper i syfte att förvalta och hantera kapital för egen räkning.

Problem: Bankerna har olika finansiella förutsättningar för att klara sig igenomfinansiella kriser. De problem som bankerna kan drabbas av, kan bero på en mängdolika faktorer som bland annat kreditförluster, finansiella oro i andra länder, bankernasbuffert och etc. Det är intressant att göra en jämförelse av hur bankerna klarar sigigenom en finansiell kris. Frågan som jag vill med denna studie besvara är:? Hur påverkades de två svenska bankerna, Handelsbanken och Swedbank, av denfinansiella marknaden under finanskrisen 2008 och tiden efteråt och hur sågbankernas finansiella situation ut året innan den finansiella krisen?Syfte: I detta arbete vill jag göra en undersökning om den finansiella situationen och deekonomiska förutsättningarna av två av de stora svenska bankerna, Handelsbanken ochSwedbank under 2000-talets finanskris.

I dagens konkurrensutsatta transportbransch blir det nödvändigt för åkerier utifrån ett hållbarhetsperspektiv att effektivisera sina transporter. Samtidigt blir behovet av snabba och mer frekventa leveranser större för att tillgodose kunders behov. För att styra åkerier mot bättre lönsamhet krävs att prestationer mäts och illustreras på en operativ nivå för att möjliggöra beslutsunderlag som enkelt går att använda för att effektivisera transporter.Denna uppsats har i syfte att undersöka vilka operativa nyckeltal som ett av de större inrikes åkerierna använder sig av och hur de använder dem, samt identifiera möjligheter och hinder som existerar för att utveckla enkla och standardiserade nyckeltal för gods- och vägtransporter på kretstrafik. I brist på tidigare forskning om standardiserade operativa nyckeltal för kretstrafik har en explorativ undersökning genomförts genom kvalitativ datainsamling, kombinerat med litteraturstudier. Metodvalet medför en djupare förståelse om vilka nyckeltal som kan generera ett holistiskt beslutsunderlag som tydligt kommunicera den operativa nyttan av transporterna, samt hur nyckeltalen kan användas för att effektivisera transportstyrning.Resultaten indikerar att det i dagsläget finns brist på sådana nyckeltal hos åkeriet.

Bakgrund och problem: Företag i alla storlekar och inom alla sektorer utnyttjar möjligheten att leasaeller hyra tillgångar. Det finns i nuläget två olika typer av leasingavtal; operationella och finansiella.Användningen mellan de två avtalen bidrar till olika utfall i leasetagarens finansiella rapporter.Operationella leasingavtal är den mest använda finansieringsformen eftersom den inte redovisas ileasetagarens balansräkning vilket således bidrar till goda värden på deras nyckeltal. Effekten avdetta har bidragit till försämrad jämförbarhet med de företag som använder finansiella avtal. IASBhar därför utarbetat ett utkast om förslag till ny standard där olikheterna mellan avtalen eliminerasgenom att samtliga avtal redovisas i balansräkningen. Förslagets utformning har varit mycketkontroversiellt då den innehåller komplexa redovisningskrav och bidrar till försämrade nyckeltal.

Leasingredovisning i förändring ? Ekonomiska effekter för svenska börsnoterade företag av att aktivera operationell leasing.Bakgrunden till uppsatsen är att G4+1-gruppen, som är en internationell sammanslutning av olika normgivare, kommit med ett förslag till ny leasingredovisningsnorm. Innebörden i förslaget är att leasing skall aktiveras i balansräkningen. Uppsatsen inleds med leasinghistorik och en redogörelse av motiv för företagen att använda sig av leasing som finansieringsform. Därefter följer en redogörelse för de teoretiska resonemang som förslaget grundar sig på.

Avsikten med denna uppsats är att ta reda på vilken information som används i ett företag. Frågan är om hur den informationen fungerar som hjälpmedel till att styra detta företag. Medarbetarna på Nordeas lokala kontorsblock Säffle-Åmål intervjuades. Frågorna rörde deras tankar och åsikter angående informationen, som används i det aktuella företaget.Nordeas verksamhet är baserad på mycket siffror. Därför är det logiskt att uppföljning av den finansiella informationen blir en stor del i det dagliga arbetet för medarbetarna.

Syftet med uppsatsen är att utforma en teoretisk nyckeltalsmodell som är lämplig att använda i ett producentkooperativ och som är anpassade för företagets vision och styrelsens intressen. Detta utför vi med hjälp av en fallstudie då vi valt ett kvalitativt och abduktivt angreppssätt. För insamling av empiri har vi i vårt fallföretag utfört djupintervjuer. De teorier vi valt att arbeta med är; agentteorin, nyckeltal, Balanced Scorecard samt producentkooperativ. Resultatet av vår insamlade empiri och den teori vi valt att fokusera på har mynnat ut i att vi har konstruerat ett Balanced Scorecard anpassat till ett producentkooperativ vilket underlättar uppföljningen mellan ledning och styrelse..

Syfte: Syftet med denna uppsats är att få en bild av huruvida mer ekonomisk information så som viktiga nyckeltal från årsredovisningar bör lyftas in i bostadsrätters objektsbeskrivningar eller ej.  Metod: I denna studie har vi influerats av ett hermeneutiskt perspektiv och ostrukturerade, kvalitativa intervjuer har gjorts. Dessa har genom ett strategiskt urval hållits med fastighets-mäklare samt bostadsrättsköpare som under eller efter deras bostadsrättsaffärer stött på problem gällande bostadsrättsföreningarnas ekonomi. Vår analys och slutsats är till största delen baserade på empirikapitlet, där vi redovisat det vi från intervjuerna anser relevant för denna studie. De är även till viss del sammankopplade med kapitlet om regelverk.    Resultat & slutsats: De intervjuade konsumenternas kunskaper om bostadsrättsköpets risker och vad medlemskap i en bostadsrättsförening innebär är bristfälliga. Inga av de intervjuade fastighetsmäklarna använder nyckeltal, ofta på grund av tids- och/eller kunskapsbrist.

Uppsatsen syftar till att undersöka om det går att förutsäga vilka bolag som kommer att bli uppköpta, utgående ifrån vissa på förhand specificerade nyckeltal. Genom att använda en logit-modell undersöker vi ett femtiotal svenska företag som under åren 2001 - 2005 varit föremål för uppköp. Dessa matchas med en grupp av kontrollföretag som under samma tidsperiod inte varit ämne för uppköp. Våra resultat pekar på att det generellt är svårt att förutse en uppköpskandidat med hjälp av de nyckeltal som väljer att använda i vår modell. Vi finner dock att skuldsättningsgraden är signifikant skilt från uppköpta företag och företag som inte blivit uppköpta, vilket indikerar att detta är ett säreget finansiellt karaktärsdrag hos det uppköpta företaget..

Studien utfördes mot bakgrund av hur den globala finanskrisen, som startade i USA under 2007, påverkade svenska företag. Syftet med studien var att undersöka om svenska företag kan påverka hur de klarar en finansiell kris genom att arbeta med komponenter i den finansiella strategin. En kvantitativ undersökning genomfördes på 59 svenska publika aktiebolag där samband testades mellan riskrelaterade variabler ur den finansiella strategin och variabler som mäter hur företag klarat sig under krisåret 2008. I undersökningen testades soliditet, likviditet, kassalikviditet, andel finansiella tillgångar och andel lager, som delar ur den finansiella strategin. Studien visar att kapitalstrukturhantering, kapitalbudgetering (i form av andel finansiella tillgångar) och rörelsekapitalhantering är alla delar ur den finansiella strategin som visats betydande.

Vid bedömning av finansiering till lantbruksföretag har ett kunskapsgap uppmärksammats mellan banksektorn och lantbrukssektorn. Vi har avgränsat oss till området grisproduktion. Syftet med vårt examensarbete är att undersöka vilka produktionsnyckeltal som har störst relevans för en lönsam samt konkurrenskraftig grisproduktion och som expertisen anser ha störst betydelse vid kreditbedömning. För att få fram vilka dessa nyckeltal är har vi genomfört kvalitativa intervjuer. För att få en bred uppfattning om vilka de mest relevanta nyckeltalen är vid kreditbedömning har vi använt oss utav flera informantgrupper. I intervjuerna har informanterna fått ranka produktionsnyckeltal mellan 1 till 10 utifrån nyckeltalets relevans vid kreditbedömning. Den totala rankingen sammanräknades och de nyckeltalen med högst totalranking antogs ha störst relevans med en lönsam och konkurrenskraftig grisproduktion. Vi valde informanter inom Götaland och inom diverse yrkesroller inom grisnäringen. Det nyckeltal inom smågrisproduktion som fick högst ranking var Producerade smågrisar/ årssugga och anses av expertisen ha störst relevans för en lönsam samt konkurrenskraftig grisproduktion och ha störst betydelse vid kreditbedömning. Det nyckeltal som fick näst högst ranking var Antal avvanda/ kull. Det nyckeltal inom slaktsvinsproduktionen som fick högst ranking var Tillväxt, g/dag och MJ per kg tillväxt och anses av expertisen ha störst relevans för en lönsam samt konkurrenskraftig grisproduktion och ha störst betydelse vid kreditbedömning. Nyckeltalet som fick näst högst ranking var Slaktvikt, kg. I resultatet av studien kom vi fram till att vissa nyckeltal var viktigare än andra när det gäller dess relevans att undersöka nyckeltalet närmare vid en kreditbedömning.