Sök:

Sökresultat:

5139 Uppsatser om Icke-finansiella mćtt - Sida 55 av 343

Finansiell strategi inom den privata vÄrdsektorn

Bakgrund: Den privata vÄrdsektorn Àr en sektor som karaktÀriseras av stark tillvÀxt. Behovet av vÄrd kommer alltid att finnas och i takt med att mÀnniskan lever lÀngre ökar Àven trycket pÄ vÄrden. Den privata vÄrdsektorn har skapat en debatt i samhÀllet dÀr man ifrÄgasÀtter att offentliga medel gÄr till vinster i privata vÄrdföretag. DÀrav Àr det av allmÀnt intresse att analysera vÄrdföretagens ekonomiska utveckling och risk.Syfte: Att utreda vilka finansiella strategier privata vÄrdföretag tillÀmpar och om de byggt upp tillrÀcklig finansiell styrka (kapitalstruktur) för en lÄngsiktig utveckling.Metod: Uppsatsen bygger pÄ en kvantitativ metod dÀr information baseras pÄ Ärsredovisningar under en 10-Ärsperiod. UtifrÄn den finansiella informationen berÀknas nyckeltal för att beskriva företagens kapitalstruktur och prestation.

Goodwillnedskrivningars vÀrderelevans : Bevis frÄn Sverige

I januari 2005 implementerades nya standarder genom IFRS 3 och SFAS 142 vilka Ă€ndrade förutsĂ€ttningarna för hur goodwill ska redovisas och hanteras. En av de största skillnaderna frĂ„n tidigare standards Ă€r att goodwill ska testas genom Ă„rliga nedskrivningsprövningar istĂ€llet för att skrivas av enligt plan. Ett syfte med införandet av Ă„rliga nedskrivningsprövningar av goodwill var att öka informationsinnehĂ„llet till investerare eftersom Ă„rliga avskrivningar inte har ansetts vĂ€rderelevant.Med data frĂ„n den svenska marknaden undersöker denna studie detta syfte. Är goodwillnedskrivningar pĂ„ den svenska marknaden vĂ€rderelevant? Studien har ocksĂ„ som syfte att jĂ€mföra dessa resultat med resultat som har bevisats pĂ„ den brittiska marknaden.

Aktuariella antaganden : En studie om förekomsten av earnings management i pensionsredovisningen

Den information som företag lĂ€mnar i sina finansiella rapporter ger dess intressenter en möjlighet att analysera företagets verksamhet. Det Ă€r dĂ„ av stor vikt att informationen Ă€r tillförlitlig, vilket i sin tur Ă€r beroende av egenskaperna hos det som mĂ€ts.År 2004 kom nya normer för hur redovisning av pensioner skulle ske. En stor förĂ€ndring var att företagen, istĂ€llet för Finansinspektionen, skulle ta fram mĂ„nga av de antaganden som behövs vid berĂ€kningen av de förmĂ„nsbestĂ€mda pensionsplanerna. Dessa antaganden kan ha en stor pĂ„verkan pĂ„ företagens finanservilket innebĂ€r en risk att de anvĂ€nds i earnings management-syfte.Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka huruvida ett företags finansiella situation pĂ„verkar dess val av aktuariella antaganden vid berĂ€kningen av de förmĂ„nsbestĂ€mda pensionsplanerna.De kvantitativa data som undersökningen bygger pĂ„ insamlades frĂ„nĂ„rsredovisningar frĂ„n 75 koncerner av ett ursprungligt urval av 272. Det material som hĂ€mtades utgjordes av aktuariella antaganden samt andra finansiella variabler som rapporterades i Ă„rsredovisningarna för Ă„r 2004 och 2005.

Under stadens yta : en studie av framtida anvÀndningsmöjligheter i Stockholms underjord

Olika strategier har genom Ären anvÀnts av investerare för att analysera vÀrdet av företag och aktier. Value investing Àr en av dessa metoder. Analysmetoden utgÄr ifrÄn ett företags fundamentala vÀrden vid aktieanalys. Flera professionella investerare har visat att metoden kan skapa högre avkastning Àn marknadsgenomsnittet trots att finansiella teorier pÄstÄr att det inte Àr möjligt. Syftet med uppsatsen Àr att belysa huruvida investeringsmetoden value investing med framgÄng kan appliceras pÄ den svenska marknaden.

Framtidens Teater finns inte. En beskrivning av ett icke-linjÀrt projektarbete

This is a non-traditional examination paper written after three years of studies at Malmö University and the Kaospilot Program. It is written in Swedish and in the spring of 2009. It describes a non-linear project based on a process-orientated theory called Theory-U by Otto C. Scharmer (2009). The project aims to investigate the changing conditions of Stage Theatre and deals with non-linearity as phenomena.

Att tolka dementa : VÄrdpersonalens egna berÀttelser

Tidigare forskning pekar pÄ försÀmrad kommunikationsförmÄga som ett av de mest uppmÀrksammade symtomen vid demenssjukdom. För att förmedla ett budskap till sin omgivning anvÀnder dementa som alla andra mÀnniskor bÄde verbala och icke-verbala signaler. Med tiden försÀmras deras verbala uttrycksÀtt och de börjar istÀllet att i allt högre grad anvÀnda sig av de icke-verbala signalerna, som till exempel ansiktsuttryck, kroppssprÄk, gester, parasprÄk och liknande. Eftersom dementas olika kommunikativa uttryckssÀtt ibland kan vara vÀldigt svÄra att tolka av andra i deras nÀrhet, Àr det av stor betydelse att ta reda pÄ de förutsÀttningar som pÄverkar detta. Syftet med denna studie Àr att utifrÄn vÄrdpersonalens berÀttelser belysa vilka faktorer som pÄverkar deras tolkning av dementas olika kommunikativa uttryckssÀtt under omvÄrdnadsmötet.

Distriktssköterskors önskan om att göra alla möten till positiva

Att arbeta som distriktssköterska innebÀr att utöva en akademisk profession med ett fördjupat ansvar för att leda och utveckla omvÄrdnaden inom primÀrvÄrden. En av distriktsköterskans arbetsuppgifter Àr att möta olika patienter. Varje möte Àr unikt. MÄlet för dessa möten Àr att kunna erbjuda bra och tillförlitlig vÄrd, att bygga en relation mellan distriktssköterskan och patienten. Syftet med studien var att belysa distriktsköterskors erfarenheter av vÄrdande och icke vÄrdande möten.

Lever vi i Europa eller i vÀrlden?

Uppsatsen undersöker om fyra gymnasielÀrare i historia reproducerar ett vi och ett de ur etnisk synvinkel genom sin undervisning av A-kursen. Undersökningen har som teoribas forskningsresultat frÄn historikern Christina Johansson, litteraturprofessor Edward Said och sociologen Masoud Kamali. De mer specifika frÄgorna som uppsatsen försöker fÄ svar pÄ Àr om lÀrarna i frÄga bedriver en eurocentrisk undervisning, om det finns ett vi- och de-tÀnkande inbyggt i undervisningen, om det finns en inbyggd tanke om positionell överlÀgsenhet gentemot de andra (icke-européer eller icke-vÀsterlÀnningar) i undervisningen och om lÀrarna förnekar existensen av en social stereotypifiering. Uppsatsen kommer fram till att eurocentrismen Àr tydlig i alla fyra lÀrares undervisning, vi- och de-tÀnkandet reproducerar lÀrarna i olika grad, tanken om positionell överlÀgsenhet Àr svÄr att upptÀcka i deras undervisning samt att förnekelsen av den sociala stereotypifieringen Àr nÀrvarande i olika grad hos tre av de fyra lÀrarna..

Piratkopiering bland studenter pÄ Karlstads universitet

Piratkopiering Àr vÀldigt vanligt nu för tiden, eftersom det Àr lÀtt att göra exakta kopior. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om det förekommer anvÀndande av piratkopierade program bland studenter pÄ Karlstad universitet. Om det gör det, vad Àr anledningarna och hur ser de sjÀlva pÄ sitt anvÀndande?I uppsatsen studeras enbart programvara och inte annat upphovsrÀttsligt skyddat material, som film eller musik. Studien Àr en icke-slumpmÀssig statistisk undersökning.

Psykologiska faktorers inverkan pÄ skaderisken hos damfotbollsspelare pÄ elitnivÄ

Syftet med undersökningen var att studera huruvida psykologiska faktorer pÄverkar skaderisken för elitfotbollsspelande damer. Detta inkluderade ocksÄ att undersöka sambandet mellan dagliga stressorer och uppkomsten av idrottsskador. Totalt deltog 42 kvinnliga fotbollsspelare i Äldrarna 16-25 Är. Via en prospektiv design inkluderades en förmÀtning med hjÀlp av enkÀterna LESCA, SSP, Fotball Worry Scale samt Brief COPE. I tretton veckor fyllde sedan deltagarna i enkÀten Daily Hassle Scale.

Planering för brott eller trygghet? : en studie om brottsförebyggande ÄtgÀrder och samverkan i Markbacken

Den information som företag lĂ€mnar i sina finansiella rapporter ger dess intressenter en möjlighet att analysera företagets verksamhet. Det Ă€r dĂ„ av stor vikt att informationen Ă€r tillförlitlig, vilket i sin tur Ă€r beroende av egenskaperna hos det som mĂ€ts.År 2004 kom nya normer för hur redovisning av pensioner skulle ske. En stor förĂ€ndring var att företagen, istĂ€llet för Finansinspektionen, skulle ta fram mĂ„nga av de antaganden som behövs vid berĂ€kningen av de förmĂ„nsbestĂ€mda pensionsplanerna. Dessa antaganden kan ha en stor pĂ„verkan pĂ„ företagens finanservilket innebĂ€r en risk att de anvĂ€nds i earnings management-syfte.Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka huruvida ett företags finansiella situation pĂ„verkar dess val av aktuariella antaganden vid berĂ€kningen av de förmĂ„nsbestĂ€mda pensionsplanerna.De kvantitativa data som undersökningen bygger pĂ„ insamlades frĂ„nĂ„rsredovisningar frĂ„n 75 koncerner av ett ursprungligt urval av 272. Det material som hĂ€mtades utgjordes av aktuariella antaganden samt andra finansiella variabler som rapporterades i Ă„rsredovisningarna för Ă„r 2004 och 2005.

Barns inflytande i förskolan : Àr det nÄgon skillnad mellan en Reggio Emilia inspirerad förskola och en icke profilerad förskola?  en intervjustudie om fyra förskollÀrares synsÀtt pÄ barns inflytande.

Detta Àr ett examensarbete om fyra förskollÀrares syn pÄ barns inflytande och syftet Àr att jÀmföra, en sÄ kallad komparativ studie, Reggio Emilia inspirerade förskolors syn med icke profilerade förskolors. Studien genomfördes i form av intervjuer med fyra förskollÀrare pÄ tvÄ olika icke profilerade förskolor och pÄ tvÄ olika Reggio Emilia inspirerade förskolor. Samtliga Àr kommunala . Enligt litteratur och forskning som ingÄr i studien sÄ Àr barns inflytande och kÀnsla av delaktighet en förutsÀttning för lÀrande. Det Àr ocksÄ en förutsÀttning för att barn ska förstÄ innebörden i begreppet demokrati att de pÄ förskolan introduceras till vad begreppet innebÀr. Förskolan ska lÀgga grunden till de demokratiska medborgare som samhÀllet efterfrÄgar och detta Àr ocksÄ utförligt beskrivet i Lpfö 98 som de icke profilerade och Reggio Emilia inspirerade förskolorna följer.

Faktorer som pÄverkar kommunikation mellan vÄrdgivare och afasipatienter

Kommunikation mellan vÄrdgivare och afasipatienter Àr ett omvÄrdnadsproblem om vÄrdgivaren inte har kunskap om hur hon ska förhÄlla sig i de situationer som kan uppstÄ. den icke verbala kommunikationen Àr i dessa sammanhang av stor betydelse men Àven det verbala sprÄket har sin plats i kommunikationen. Studiens syfte har varit att belysa faktorer som pÄverkar kommunikationen mellan vÄrdgivare och personer med afasi. Studien gjordes baserad pÄ litteratur med en kvalitativ ansats. Som teoretisk referensram anvÀndes Paterson och Zderads omvÄrdnadsteori som Àr en interaktionsteori och grundar sig pÄ vikten av en god relation och dÀrmed en god kommunikation mellan vÄrdgivaren och patienten. de faktorer som framkom i resultatet var den icke verbala kommunikationen, atmosfÀren, patientens upplevleser, vÄrdgivarens upplevelser och samspelet mellan vÄrdgivare och patient.

HushÄllsavfall i vardagen : En komparativ studie av tre svenska kommuners plockanalyser

Undersökningar visar att elever har svÄrt att ta till sig evolutionsteorin och i stÀllet vÀljer att förklara evolutionen med icke vetenskapliga argument. Till exempel vÀljer de att förklara fjÀllharens vita vinterpÀls med att en vit pÀls gör att den syns sÀmre. Det hÀr Àr ett exempel pÄ att eleverna gÀrna förklarar evolutionen som behovsstyrd. En laboration utformades för att illustrera hur variation och urval ger evolution i en plantpopulation. Laborationen gÄr ut pÄ att eleverna under en tid studerar en population med plantor som utsÀtts för torka.

IFRS 7 Finansiella instrument: upplysningar. Framkommer bankers exponering mot kreditrisker av upplysningarna i deras finansiella rapporter?

BAKGRUND OCH PROBLEMDISKUSSION: Finanskrisen 2008 har för mÄnga privatpersoner och företag kommit som en överraskning och dÄ kan man stÀlla sig frÄgan om bankernas upplysningar om kreditexponering och kreditrisker har framkommit. IASB har agerat för att förbÀttra IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar, och de har föreslagit ökade upplysningskrav för denna. Under normala omstÀndigheter skulle IASB ha utgett förÀndringarna efter en tid av allmÀn överlÀggning. Men pÄ grund av finanskrisen blev denna process pÄskyndad. IFRS 7 skall tillÀmpas av företag frÄn och med den 1 januari 2007.

<- FöregÄende sida 55 NÀsta sida ->