Sök:

Sökresultat:

5139 Uppsatser om Icke-finansiella mćtt - Sida 43 av 343

Upplevd hÀlsa hos Àldre IT-anvÀndare

Bakgrund: Fler mÀnniskor blir idag Àldre vilket kan medföra att fler kommer att behöva dela pÄ samhÀllets vÄrdresurser. Informations- och kommunikationsteknologi, IKT utgör ett avgörande utvecklingssteg i dagens samhÀlle. Kan hÀlsotjÀnster pÄ Internet ha positiv effekt pÄ folkhÀlsan? Syfte: Att beskriva Àldres upplevda hÀlsa samt undersöka om den relaterar till deras IT-anvÀndning hos ett representativt befolkningsurval i Blekinge. Metod: Statistisk analys dÀr deskriptiv och analyserande statistik har anvÀnts för att kartlÀgga förekomst och undersöka samband.

Hög redovisningskvalitet - LÀgre risk och högre förvÀntningar? - En kvantitativ studie över sambandet mellan redovisningskvalitet och finansiella mÄtt

Rapportens syfte: Att undersöka eventuell samvariation mellan redovisningskvalitet och betavĂ€rden, volatilitet, price/earnings samt price/sales.Metod: JĂ€mförelseanalys dĂ€r korrelationer har berĂ€knats mellan finansiella mĂ„tt och resultaten utifrĂ„n en bedömningsmodell frĂ„n konsultbolaget Kanton som vi anser utgöra en valid mĂ€tning av redovisningskvalitet.Dataunderlag: Finansiell data har hĂ€mtats frĂ„n Avanzas webbportal medan resultaten frĂ„n Kantons granskning har nyttjats, vilken i sig utgör underlag för utmĂ€rkelsen Årets börsbolag som görs i samarbete med Aktiespararna.Resultat: Vi finner inga signifikanta samband som ligger i linje med vĂ„ra ursprungliga frĂ„gestĂ€llningar. Det verkar dock finnas ett positivt variationssamband mellan betavĂ€rde och redovisningskvalitet pĂ„ Mid Cap-listan.Slutsatser: Analysen förkastar vĂ„ra förvĂ€ntade resultat och förutom mĂ€tfel diskuterar vi potentiella orsaker som exempelvis att investerare inte tar till sig all information, att den avgörande informationen Ă„terfinns i rĂ€kenskaperna eller att redovisningen bestĂ€ms till stor grad av kapitalĂ€gare. Det kan ocksĂ„ vara sĂ„ att mer information inte alltid Ă€r positivt..

Kan aktieutvecklingen förklaras med hjÀlp av förvÀntad BNP-tillvÀxt? - En modifierad teknologispridningsmodell

TillvÀxtteori Àr ett centralt inslag i nationalekonomiska studier. Lika centralt i finansiella studier Àr frÄgan om vad som förklarar aktiekursers utveckling. Ett eventuellt samband mellan dessa Àr av intresse att undersöka. Om tillvÀxt visar sig förklara en del av kursutvecklingen hos aktier Àr detta mycket anvÀndbart vid val av investeringsstrategier. För att undersöka om ett samband föreligger anvÀnds en modifierad modell av teknologispridningsmodellen till grund för att skapa ett index som visar hur nÀra man befinner sig sitt steady state (det jÀmviktslÀge en ekonomi rör sig mot pÄ lÄng sikt).

Civila - (o)skyddade? Skyddet för civila i icke-internationella konflikter efter TadicŽdomen vid ICTY

Det humanitÀrrÀttsliga skyddet för civila i konflikter har sedan dess tillkomst frÀmst reglerat internationella konflikter, nÄgot som inte förÀndrats i takt med att konfliktbilden skiftat frÄn att ha dominerats av internationella konflikter till att istÀllet prÀglas av mer svÄrdefinierade, interna sÄdana. Först 1993 togs ett avgörande steg mot en breddning av skyddet dÄ sÀkerhetsrÄdet instiftade International Criminal Tribunal for the former Yugoslavia, ICTY. Tribunalen vilken inte var avsedd att fungera lagstiftande kom detta till trots att skapa prejudikat i form av domen mot TadicŽ, ett prejudikat, vilket kom att fÄ tvÄ viktiga konsekvenser. Det gav upphov till en ny definition av begreppet ?vÀpnad konflikt? och det ledde till att sedvanerÀtten tillskrevs större vikt.

Vem sÀger vad till vem? -lÀrarinitierade samtal i klassrummet-

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur lÀraren i praktiken anvÀnder samtalet i undervisningen och vÄr utgÄngspunkt lÀggs i de klassrumssamtal som initieras av lÀraren. För att uppnÄ syftet har vi valt att stÀlla oss frÄgor dÀr vi belyser hur samtalsstrukturen ser ut, vilken roll lÀraren tar i samtalet samt om det stÀlls autentiska eller icke-autentiska frÄgor och hur elevernas svar anvÀnds för att skapa vidare samtal. För att kunna svara pÄ frÄgestÀllningarna har vi anvÀnt oss av observationer dÀr vi observerat klassrumssamtalet. Resultatet visar pÄ att lÀraren tar en tydlig ledarroll dÀr denne innehar rÀtten att initiera Àmnen och att leda samtalet och dÀrmed ocksÄ fördela ordet mellan eleverna. Vi har Àven funnit att de frÄgor lÀraren stÀller till största del Àr av icke-autentisk karaktÀr..

Börsnoterade fastighetsbolags finansiella situation och kapitalstruktur före och efter finanskrisen

Bakgrund och problem: Finanskrisen 2008-2009 hade sitt ursprung i överoptimistisk lÄngivning med anknytning till fastigheter. Bostadsbubblan som hade uppstÄtt mellan 2001-2006 i USA fick störst betydelse och kom att beskrivas som den frÀmsta utlösande faktorn till finanskrisen. Bostadsbubblan sprack och huspriserna började falla under 2007. Krisen intensifierades och utvecklades till en global finanskris under 2008 dÄ den amerikanska investmentbanken Lehman Brothers tillÀts gÄ i konkurrs. Botten nÄddes sannolikt under 2009 som prÀglades av en global recession.

I den monokroma gestaltens gryningsland : Representationen av icke-vita och vita i John Q

Uppsatsens övergripande syfte Àr att utröna huruvida ett specifikt samtida populÀrkulturellt verk ? den amerikanska filmen John Q (2002) ? i representationen av sina karaktÀrer befÀster en kolonialistisk diskurs eller om dessa gestaltas pÄ ett sÀtt som skiljer sig frÄn denna diskurs representationsmönster. Med kolonialistisk diskurs avser jag hÀr en diskurs som fundamentalt gror ur de idémönster som var verksamma under den egentliga kolonialismen. UtifrÄn ett poststrukturalistiskt perspektiv med teoretiska analysinstrument frÄn diskursteori och postkolonialism analyseras kvalitativt filmens karaktÀrer som indelas i fyra subjektspositioner; icke-vit man/kvinna och vit man/kvinna. Dessas identiteter undersöks i analysen utifrÄn fem huvudsakliga aspekter; 1/ funktion/roll i narrativet, 2/ personlighet och icke-fysiska egenskaper, 3/ agerande och förehavanden, 4/ utseende och slutligen 5/ eventuellt tydligt intertextuellt förhÄllande till den skÄdespelare som representerar honom/henne.Analysen visar att filmen John Q i upprÀttandet av en gynnad dikotomi mellan mÀnniska och system konstruerar karaktÀrernas identiteter pÄ ett sÀtt som nÀstintill fullstÀndigt följer den kolonialistiska diskursens representationsmönster.

Kundinformation utvecklar den interna styrningen

Hur en verksamhet skall förbÀttrar sin interna styrning genom anvÀndning av kundinformation Àr ett omdiskuterat Àmne. I studien ?Kundinformationen utvecklar den interna styrningen?. Undersöker författarna hur företag som tillÀmpar anvÀndningen av CRM i sin vardagliga verksamhet, har möjlighet att effektivisera för hur de skall nÄ sin vision. Detta möjliggjordes genom att frÄga ett antal verksamheter, hur de ser pÄ vikten av anvÀndandet av IT ? relaterade verktyg.

Ett hÄllbart val för premiepensionen - En studie av miljö/etiskt mÀrkta fonder i premiepensionssystemet

I uppsatsen undersöks hur 11 globala miljö och/eller etiskt mÀrkta fonder har presterat i jÀmfö-relse med 17 konventionella fonder i det svenska premiepensionsutbudet genom tillÀmpning av utvalda finansiella prestationsmÄtt. Detta med anledning av att miljö och/eller etiskt mÀrkta fonder har haft en stor framvÀxt under det senaste decenniet och det finns dÀrför en efterfrÄ-gan av att klargöra ifall en pensionssparare behöver göra avkall pÄ den finansiella avkastningen vid val av miljö och/eller etiskt mÀrkta fonder. En jÀmförelse av det statliga förvalsalternativet och 10 globala miljö och/eller etiskt mÀrkta fonder har Àven gjorts för att undersöka skillnaden av att vara en aktiv respektive passiv premiepensionssparare dÄ antalet som inte gör ett aktivt val Àr omkring 50 procent. Resultatet visar ingen statistisk signifikant skillnad med avseende pÄ den riskjusterade avkastningen mellan fonder som Àr miljö och/eller etiskt mÀrkta och fonder som inte tar hÀnsyn till dessa kriterier vilket överensstÀmmer med tidigare forskning. I jÀmfö-relsen mellan det statliga förvalsalternativet och 10 globala miljö och/eller etiskt mÀrkta fonder har det förstnÀmnda presterat pÄ en hög nivÄ..

Retentionsintervall och ledande frÄgors effekter pÄ vittnens minnesprestationer

VittnesmÄl Àr en vanlig form av bevis i rÀttegÄngar och spelar ofta en avgörande roll för utgÄngen av brottmÄl. Studier har visat att fullstÀndigheten och tillförlitligheten av vittnesmÄl pÄverkas av ledande frÄgor och lÀngden pÄ retentionsintervall. Syftet med föreliggande studie var att undersöka ledande frÄgor och retentionsintervallets pÄverkan pÄ minnesprestation. Ett filmklipp visades för försöksdeltagare som omedelbart efter filmen eller efter 48 timmar svarade pÄ en enkÀt bestÄende av icke-ledande eller ledande frÄgor om filmens innehÄll. Resultaten visade att vilseledande frÄgor resulterade i sÀmre minnesprestation Àn icke-ledande frÄgor.

PensionsÄtaganden i RR 29/IAS 19 - RedovisningsmÀssig och finansiell pÄverkan pÄ FPG/PRI-anslutna företag

I Sverige pÄgÄr just nu en harmonisering till IASB:s redovisningsstandarder, IAS, vilka frÄn och med den 1 januari 2005 skall tillÀmpas av de börsnoterade företagen. En av dessa standarder, IAS19 ?Employee Benefits?, har översatts av redovisningsrÄdet och fÄtt namnet RR 29 ?ErsÀttning till anstÀllda?. Denna skall gÀlla under en övergÄngsperiod och fungera som en förberedelse inför den slutliga övergÄngen. Vi har i detta arbete analyserat hur den nya rekommendationen kommer att pÄverka företagen redovisningsmÀssigt och finansiellt.

Företagens upplysningar av finansiella instrument : Implementering av IFRS 7

Efter införandet av de internationella redovisningsstandarderna Är 2005 vars syfte Àr att tillfredstÀlla behovet av jÀmförbarhet och harmonisering bland företag, har mÄnga förÀndringar skett. FörÀndringarna innebÀr att den nya redovisningspraxisen har blivit obligatorisk för de svenska företagen att följa. I och med att företag bedriver utlandshandel bidrar detta till valutarisk, nÄgot som företag mÄste handskas med. Ett behov av att hantera dessa risker stÄr i fokus bland företagens verksamheter och Àr Àven nÄgot som uppmÀrksammas bland företag, de finansiella rapporternas anvÀndare samt investerare. För att kunna minimera/eliminera valutakursrisker Àr finansiella instrument de frÀmsta redskapen.

Kommunikativa samspel : En studie med observationer pÄ den mÄngkulturella förskolan

Denna studie Àr en kvalitativ forskningsstudie med en etnografisk ansatts. Studien belyser hur barn i den mÄngkulturella förskolan integrerar med varandra genom bÄde icke verbal kommunikation och verbal kommunikation. Genom observationer pÄ tvÄ mÄngkulturella förskolor kan vi se problematiken att samspel och interaktion mellan barnen blir ett hinder dÄ missförstÄnd och frustration synliggörs pÄ grund av att sprÄket mellan barnen inte samspelar. Genom alla sociala möten barnen befinner sig i kan ett verbalt sprÄk underlÀtta i de situationer dÀr det icke verbala sprÄkets förutsÀttningar inte rÀcker till..

Vegan eller icke-vegetarian, vem st?r starkast i andra halvlek? En systematisk ?versiktsartikel av prospektiva kohortstudier som studerar sambandet mellan vegankost och risk f?r fraktur hos kvinnor 45 ?r och ?ldre, j?mf?rt med icke-vegetarianer.

Syfte: Syftet med den h?r systematiska ?versikten var att unders?ka det vetenskapliga underlaget f?r om det fanns ett samband mellan vegankost och risk f?r frakturer hos kvinnor 45 ?r och ?ldre, j?mf?rt med icke-vegetarianer. Metod: S?kningen delades in i fyra s?kblock inneh?llande synonymer kopplade till ?Fraktur?, ?Vegankost?, ?Medel?lder? och ?Kvinnor?. S?kningar efter prospektiva kohortstudier gjordes i PubMed och Scopus samt i referenslitteratur. Inkluderad population var kvinnor 45 ?r och ?ldre som ?t en vegankost.

MiFID - Granskat ur den svenska finansmarknadens perspektiv.

Syfte: Syftet med vÄr studie Àr att skapa klarhet i vad det nya direktivet MiFID innebÀr, och vilken roll den utgör för harmoniseringen av den Europeiska finansiella marknaden. Vi vill Àven belysa vad de olika aktörer i den finansiella marknaden anser om harmoniseringen och vilken instÀllning de har till de olika delarna i MiFID direktivet.Metod: Vi har efter en noggrann selektering lÄtit: Aktiespararna,Fondhandlarföreningen och Finansinspektionen representera den svenskaFinnansmarknaden. Det Àr utifrÄn dessa tre parter vÄrt empiriska intag av hur harmoniseringen i samband med MiFID, samt hur direktivet i sig uppfattas pÄ den svenska finansiella marknaden har faststÀllts. Vi har tagit del av artiklar, undersökningar och remissvar som har framtagits inom de tre grupperna för att skapa en förstÄelse angÄende deras Äsikter och stÀllningstaganden vad gÀller MiFID. Vi har Àven utfört intervjuer med de tre grupperna vidare presenterar vi vissa redan existerande teorier för en vÀlfungerande finansiell marknad samthur harmoniseringen har fungerat inom tidigare omrÄden.Resultat & slutsats: Alla aktörerna Àr positivt instÀllda till harmoniseringen och direktivet i stort, likvÀl framhÀvs mÄnga detaljer som stÄr till hinder för att ambitionen om den enade finansiella marknaden skall kunna bli verklig under överskÄdlig tid.Andra slutsatser Àr att kostnaderna i samband med införandet av MiFID tros drabba vÀrdepappersinstitutionerna hÄrdast, och förmodligen blir det investerarna som fÄr bÀra kostnaderna i slutÀndan.

<- FöregÄende sida 43 NÀsta sida ->