Sökresultat:
5139 Uppsatser om Icke-finansiella mćtt - Sida 31 av 343
2013 - à ret det vÄrades för blankning : En empirisk studie av svenska finansiella instituts arbete med blankningsaffÀrer gentemot sina kunder
SammanfattningUppsatsens titel: 2013 ? Ă
ret det vÄrades för blankningDatum: 2013-05-21Uppsats nivÄ: Kandidatuppsats i Företagsekonomi (61-90 hp)Författare: Erik Alvarado och Billy BengtssonHandledare: Sven-Ola CarlssonExaminator: Marita BlomkvistNyckelord: Blankning, Förbud, Regleringar, Effektiva marknadsteorin, Behavioral finance, StrategiSyfte: VÄrt syfte med uppsatsen Àr att förstÄ och analysera hur mÀklarna samtförvaltare pÄ svenska finansiella institut arbetar med blankning gentemotsina kunder idag.Problemformulering: Hur arbetar mÀklare och förvaltare pÄ svenska finansiella institut medblankningsaffÀrer Ät sina kunder?Metod: Metodvalet föll pÄ en kvalitativ studie med en induktiv ansats. Den datasom utgör empirin har samlats in genom besöks- och telefonintervjuer.Teori: I november 2012 valde regeringen att gÄ EU:s linje och börja följa derasförordning angÄende regleringar mot blankning. Detta stÀller krav pÄ attFinansinspektionen publicerar gÄrdagen genomförda blankningsaffÀrermorgonen efter. NÄgot som lett till en mediedebatt kring att intresset förblankning kan öka, dÄ investerare nu kan ta rygg pÄ andra blankare.Blankning kan vara ett populÀrt investeringsalternativ utifrÄn ett flertalstrategier medan anledningarna till att blanka kan vara mÄnga.
Kreditbedömning: vilka faktorer banker anvÀnder vid en kreditbedömning
Kreditbedömningar har utvecklats genom tiderna, detta speciellt efter en
ekonomisk kris pÄ 1990-talet. Bankerna har försökt hitta bÀttre metoder för
kreditbedömning för att förhindra motsvarande situation. Ett sÀtt har varit
att lÀgga mer fokus pÄ icke-finansiell information för att kunna bedöma
eventuella framtida hÀndelser. Syftet med denna uppsats Àr att beskriva
vilka faktorer som pÄverkar bankernas kreditbedömning för nya respektive
etablerade företag. ĂmnesomrĂ„det kreditbedömning har studerats tidigare men
vi ville koppla samman finansiell och icke-finansiell information med nya
och etablerade företag.
Kreditbedömning: vilka faktorer banker anvÀnder vid en kreditbedömning
Kreditbedömningar har utvecklats genom tiderna, detta speciellt efter en ekonomisk kris pĂ„ 1990-talet. Bankerna har försökt hitta bĂ€ttre metoder för kreditbedömning för att förhindra motsvarande situation. Ett sĂ€tt har varit att lĂ€gga mer fokus pĂ„ icke-finansiell information för att kunna bedöma eventuella framtida hĂ€ndelser. Syftet med denna uppsats Ă€r att beskriva vilka faktorer som pĂ„verkar bankernas kreditbedömning för nya respektive etablerade företag. ĂmnesomrĂ„det kreditbedömning har studerats tidigare men vi ville koppla samman finansiell och icke-finansiell information med nya och etablerade företag.
"innebörden av att uppleva sig sedd/icke sedd i mötet med vÄrdaren" - en kvalitativ innehÄllsanalys ur ett patientperspektiv
Bakgrunden till föreliggande studie Àr att en tredjedel till hÀlften av
Sveriges befolkning lider av lÄngvarig smÀrta. Flertal av dessa individer
upplever att de inte fÄr den information, uppmÀrksamhet, och det bemötande de
önskar av sjukvÄrden. Studiens teoretiska referensram utgÄr frÄn
omvÄrdnadsteoretikerna Benner, Travelbee och Watson, vilka anser att vÄrden
alltid ska bedrivas utifrÄn patientens upplevelser och situation. Studiens
syfte var att belysa innebörden av att uppleva sig sedd/icke sedd i mötet med
vÄrdaren, utifrÄn patienter med lÄngvarig smÀrta. Syftet besvarades genom en
kvalitativ innehÄllsanalys av skönlitteröra böcker, utifrÄn tvÄ kvinnors
perspektiv.
VÄrden vid lÄngvarig icke-malign smÀrta : -sjuksköterskors och patienters upplevelser
Syfte: Att belysa sjuksköterskors och patienters upplevelser av vÄrden vid lÄngvarig icke-malign smÀrta.Metod: Den föreliggande uppsatsen har gjorts som en litteraturstudie dÀr tolv vetenskapliga artiklar har analyserats.Resultat: Sjuksköterskor upplevde smÀrtbedömningen som en utmaning och ansÄg att nÀr de inte trodde pÄ patientens smÀrtbeskrivning, var det ett hinder för en bra bedömning. Patienterna upplevde att de ofta blev misstrodda av vÄrdpersonalen och betonade vikten av att bli trodd. Det var viktigt för patienterna att fÄ en diagnos och att hÀnsyn togs till deras önskan om vad behandlingen skulle resultera i. Patienterna upplevde att deras mÄl och vÄrdpersonalens mÄl med behandlingen inte alltid stÀmde överens. Sjuksköterskorna upplevde att utbildningen inte förberedde dem för att ta hand om patienter med lÄngvarig smÀrta och att kunskapen om icke-farmakologiska behandlingsmetoder var bristfÀllig.
Faktorer som skapar den underhÄllande/icke-underhÄllande shoppingupplevelsen - En explorativ studie ur svenska konsumenters perspektiv
Syftet Àr att urskilja faktorer som pÄverkar en svensk konsuments uppfattning om vad som Àr en underhÄllande respektive icke-underhÄllande shoppingupplevelse. Genom att vara explorativa kan vi generera de faktorer som visar pÄ vad det Àr i shoppingen som kunder uppfattar som underhÄllande respektive icke-underhÄllande bestÄndsdelar i shoppingupplevelsen. Vidare vill vi fÄ en förstÄelse för hur en underhÄllande och rolig shoppingupplevelse kan skapas för svenska konsumenter och hur denna kunskap kan anvÀndas rent praktiskt ur ett konsumentperspektiv. Den ökade förstÄelsen medverkar till att vi ska kunna beskriva konsumentens upplevelse. Resultatet av undersökningen blev tolv faktorer som pÄverkade den underhÄllande respektive icke-underhÄllande shoppingupplevelsen.
Att frÀmja nattsömnen hos personer med psykossjukdom : - Ur ett psykiatriskt omvÄrdnadsperspektiv
I Sverige bera?knas ca 24 % av befolkningen lida av so?mnbesva?r och vart tredje beso?k inom prima?rva?rden utgo?rs av personer som lider av na?gon form av psykisk oha?lsa. So?mnbesva?r a?r vanliga hos personer som har na?gon form av psykossjukdom och kan leda till att tillsta?ndet fo?rva?rras och tillfrisknandet fo?rsva?ras. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka omva?rdnadsa?tga?rder som finns att tillga? fo?r att fra?mja nattso?mnen hos personer med en psykossjukdom.
Effekten av att kapitalisera operationell leasing : Hur pÄverkas svenska företag?
Denna studie undersöker effekten pĂ„ svenska företags balans- och resultatrĂ€kning, och i förlĂ€ngningen finansiella nyckeltal, om förslaget till ny redovisningsstandard för leasing skulle implementeras i dess nuvarande form. Tidigare forskning har visat en tydlig effekt pĂ„ de nyckeltal vilka mĂ€ter förĂ€ndringar i företags kostnadsstruktur samt struktur pĂ„ balansrĂ€kningen medan nyckeltal vilka mĂ€ter lönsamhet och vĂ€rdering pĂ„verkas i liten utstrĂ€ckning. Undersökningen genomförs genom en kapitalisering av den operationella leasing företag idag anger i noterna i den finansiella rapporteringen och kapitaliseringen sker genom anvĂ€ndning av den konstruktiva kapitaliseringsmetod som utvecklats av Imhoff et al (1991) och senare vidareutvecklats av FĂŒlbier et al (2008). Urvalet baseras pĂ„ svenska företag pĂ„ OMX Stockholm Large Cap, dĂ„ ingen tidigare akademisk forskning undersökt effekten pĂ„ den svenska marknaden. Studiens resultat visar en signifikant förĂ€ndring pĂ„ företags skuldsĂ€ttningsgrad och rĂ€ntabilitet pĂ„ totalt kapital medan vinst per aktie och P/E talet pĂ„verkas i mycket liten utstrĂ€ckning, vilket Ă€r i linje med tidigare forskning.
IAS 39 Omklassificering av finansiella instrument och de europeiska bankernas kapitaltÀckningstal
Bakgrund och Problemdiskussion: IAS 39 har varit en omdebatterad standard, frÀmströrande vÀrderingsfrÄgan, verkligt vÀrde kontra anskaffningsvÀrde, för de finansiellainstrumenten. I samband med finanskrisen 2008 sÄ kom denna frÄga att aktualiseras. Dettaeftersom vÀrdering till verkligt vÀrde fick negativa konsekvenser pÄ de finansiella rapporterna.Med anledning av detta vÀdjade ledare inom EU till IASB att förÀndra IAS 39, till atttillÄta omklassificeringar. IASB tog detta i beaktande och den 13 oktober 2008, efter enoerhört snabb process, antogs ett tillÀgg som tillÀt omklassificering. Detta för att ökastabiliteten i det finansiella systemet.
Proprioceptiva skillnader mellan dominant och icke-dominant handled samt mellan m?n och kvinnor hos friska individer : en j?mf?rande studie
Bakgrund: Proprioception i handleden ?r central f?r finmotorik, stabilitet och funktion. Handledens proprioception bygger p? ett samspel mellan ligamentsystem, muskler och mekanoreceptorer. Kunskapen om hur proprioceptionen skiljer sig mellan dominant och icke-dominant hand samt mellan m?n och kvinnor hos friska individer ?r begr?nsad.
Skillnad i konjunktivala papiller hos kontaktlinsbÀrare vs. icke-kontaktlinsbÀrare
Introduktion: Vid förÀndringar i konjunktivas struktur vid infektioner, inflammationer och allergi kan det uppstÄ ojÀmnheter i det övre ögonlocket, dessa kallas papiller. En papill Àr ett omrÄde som innehÄller eosinofiler och neutrofiler och beror pÄ konjunktival hypertrofi. Papiller kan uppkomma av olika anledningar. Det kan till exempel bero pÄ mekanisk pÄverkan pÄ grund av linsbÀrande. För att bli av med eventuella papiller kan patienten ordineras linsvila.Syfte: Syftet med studien var att genom evertering undersöka den palpebrala konjunktivan och ta reda pÄ om kontaktlinsbÀrare har mer konjunktivala papiller Àn icke-kontaktlinsbÀrare.Metod: I studien deltog 38 försökspersoner i Äldrarna 19-26 Är.
Verbal och icke verbal kommunikation mellan sjuksköterska och patient
Bakgrund: Verbal och icke verbal kommunikation Àr ett utbyte av information eller kÀnslor mellan tvÄ personer. Inom omvÄrdnadsarbetet Àr kommunikation ett viktigt redskap att anvÀnda sig av som sjuksköterska. Syfte: Att belysa verbal och icke verbal kommunikation mellan sjuksköterska och patient vid det akuta omhÀndertagandet av patienten. Metod: En allmÀn litteraturstudie med systematisk artikelsökning samt innehÄllsanalys av artiklarna. Resultat: Det finns bÄde positiva och negativa sÀtt att kommunicera.
Value at Risk med Riskmetrics-metoden : Fungerar VaR pÄ den svenska aktiemarkanden?
Value at Risk (VaR) Àr en finansiell metod för att skatta risker och som anvÀnds i stor utstrÀckning av banker och företag. VaR berÀknar att en eventuell förlust inte skall överstiga ett visst belopp med 95/99 procents konfidens. Denna uppsats syfte Àr att undersöka om VaR kan appliceras pÄ en svensk aktie nÀr Riskmetrics-modellen (IGARCH) skattar volatiliteten pÄ aktien trots oro pÄ den finansiella marknaden. Undersökningen genomfördes pÄ Volvos B-aktie med data frÄn perioden 2003-01-01 till 201 2-12-31. Vi genererade enstegsprognoser över den potentiella förlusten (VaR) givet en fiktiv investering av 10 000 000 SEK.
PrestationsmÀtning i vÀxande och stabila smÄ och medelstora företag
Bakgrund och problem: PrestationsmÀtning har under de senaste decennierna varit etthett debatterat omrÄde och kritik har framförts mot att förlita sig enbart pÄ finansiellamÄtt i sin styrning. Det har lett till ett skifte mot en mer balanserad prestationsmÀtninginnehÄllande bÄde finansiella och icke-finansiella mÄtt, kallad integreradprestationsmÀtning. Ett grundlÀggande problem Àr att endast en liten del av forskningensom bedrivits pÄ omrÄdet har varit fokuserad pÄ smÄ och medelstora företag.Syften: Syftet med denna studie Àr att beskriva tillÀmpningen av PM hos vÀxande ochstabila SMF. Denna beskrivning har vi för avsikt att jÀmföra med en teoretisk modell förintegrerad PM för att ÄskÄdliggöra eventuella gap mellan teorin för integrerad PM ochden praktiska tillÀmpningen. Ett delsyfte Àr att diskutera och utvÀrdera eventuella gapmellan teori och praktik utifrÄn de karaktÀrsdrag som Àr specifika för SMF.Metod: Genom kvalitativa intervjuer med ledningspersoner inom svenska smÄ ochmedelstora företag skapade vi oss en bild utav hur de anvÀnder prestationsmÀtning.Denna bild stÀlldes mot en normativ teoretisk beskrivning utav prestationsmÀtning, varpÄgap ÄskÄdliggjordes.
Verkligt vÀrde kontra anskaffningsvÀrde ? Vilka konsekvenser medför verkligt vÀrde pÄ företag och hur pÄverkar det marknaden
Under lÄng tid tillbaka har det försökts att hitta en lÀmplig vÀrderingsmetod som skalltillÀmpas pÄ tillgÄngar och skulder för företagen. IASB reglerade att finansiella instrumentenför handel som derivatinstrument (optioner, terminer och swappar) skall vÀrderas till verkligtvÀrde frÄn anskaffningsvÀrde frÄn och med 1 januari, 2005 och syftet var att verkligt vÀrdegav relevantare information till marknaden och aktieÀgarna. En annan mÄlsÀttning var att gÄnÀrmare mot harmonisering av redovisningsreglerna. IFRS innebar en övergÄng till verkligtvÀrde-vÀrdering pÄ fler tillgÄngs- och skuldkategorier. IAS 39 standarden behandlarfinansiella instrument, dess redovisning och klassificering, vilket Àr ett exempel pÄ enkategori som har övergÄtt till vÀrdering till verkligt vÀrde.Det finns för- och motargument för bÄda principerna (verkligt- och anskaffningsvÀrde).FöresprÄkarna till verkligt vÀrde menar att det Àr verkligt vÀrde som ska tillÀmpas förvÀrdering av finansiella instrumenten eftersom det ger den bÀsta informationen till aktieÀgarnaoch marknaden om företagets verkliga vÀrde.