Sökresultat:
5407 Uppsatser om Icke-finansiella företag, - Sida 33 av 361
Belöningssystem : En studie kring finansiella rÄdgivare
Författare: Ellinore Johansson och Rickard SundqvistHandledare: Anna StafsuddExaminator: Sven-Olof Yrjö CollinTitel: Belöningssystem ? En studie kring finansiella rÄdgivareBakgrund och problem: Idag ökar behovet av finansiella rÄdgivare, allteftersom de finansi-ella instrumenten pÄ marknaden blir allt mer komplexa och svÄrare för kunderna att förstÄ. DÄ rÄdgivarna har mer kunskap och erfarenhet av investeringar kommer kunden lita pÄ sin rÄdgi-vare som dÀrigenom besitter en maktposition eftersom rÄdgivarens rekommendation kan komma att pÄverka kunden och hens ekonomi i hög grad. PÄ grund av denna maktposition finns lagar samt Finansinspektionens föreskrifter som reglerar hur rÄdgivarens rÄdgivning ska gÄ till. Trots detta finns det brister i rÄdgivarnas rutiner mot kunden.De belöningssystem som rÄdgivaren blir kompenserad efter kan vara avgörande för om rÄdgi-varen kommer att Àgna sig Ät försÀljning eller inte.
Controllers anva?ndning av affa?rssystem vid utfo?rande av deras arbetsuppgifter
SammanfattningTitel: Controllers anva?ndning av affa?rssystem vid utfo?rande av deras arbetsuppgifterA?mne/Kurs: Verksamhetsstyrning, Kandidatuppsats, 15 hpFo?rfattare: Martina Svensson och Elin Wiberg Handledare: Titti Eliasson Nyckelord: Controller, affa?rssystem, integration mellan controller och affa?rssystem, stora fo?retag. Syfte: Syftet a?r att underso?ka hur controllers anva?nder affa?rssystem vid utfo?rande av deras arbetsuppgifter. Genom att underso?ka interaktionen mellan controllers och affa?rssystem i verksamheten vill vi ta reda pa? hur affa?rssystem anva?nds. Syftet med uppsatsen har varit att skaffa o?kad kunskap inom omra?det som bero?r interaktionen mellan controllers och affa?rssystem, samt att ge la?saren djupare fo?rsta?else inom omra?det. Teoretisk referensram: Uppsatsens huvudomra?de a?r interaktionen mellan controllers och affa?rssystem, fo?r att kunna beskriva interaktionen har vi valt att fo?rst beskriva affa?rssystem och controllers var fo?r sig.
FASTIGHETSBESTà NDETS INVERKAN Pà FASTIGHETSBOLAGENS FINANSIERING - En studie om svenska börsnoterade fastighetsbolag
Fastighetsbranschen Àr en kapitalintensiv bransch baserad pÄ fastighetsinvesteringar med varierande karaktÀrer. Vid fastighetsinvesteringar Àr det viktigt för fastighetsbolagen att veta vilken operationell risk som föreligger för att, utifrÄn ett finansiellt perspektiv, skapa sunda fastighetsinnehav. Denna studie har dÀrför som syfte att kartlÀgga de 15 börsnoterade svenska fastighetsbolagens operationella risker, baserat pÄ fastighetsbestÄnd, i förhÄllande till bolagens kapitalstruktur och finansiella risk. Studiens slutsats blev att det inte finns nÄgot tydligt samband mellan fastighetsbolagens operationella risk och sÄvÀl deras kapitalstruktur som deras finansiella risk. Till sist konstaterades att de svenska fastighetsbolagens operationella risk har nÀrmat sig varandra delvis beroende pÄ att fastighetsklassernas totalavkastning Àr starkt korrelerade..
Religionsdidaktiska metoder : En litteraturstudie om icke-konfessionell religionsdidaktik i detmÄngkulturella klassrummet
Genom en litteraturstudie syftar den hÀr uppsatsen till att ta reda pÄ vad icke-konfessionell religionsdidaktik innebÀr i dagens mÄngkulturella klassrum. NÄgra möjliga svar har hittats men flera nya frÄgestÀllningar har dykt upp. I studien undersöks vad begreppen religionsdidaktik, icke-konfessionalitet och mÄngkulturellt klassrum innebÀr. DÀrefter vÀljs nÄgra metoder ut pÄ grundval av de resultat som framkommer i undersökningen.Religionsdidaktik Àr konsten att lÀra ut (om och av) religion utan att fastna i ett monokulturellt perspektiv. De offentliga och privata sfÀrerna Àr Ätskilda och det Àr dÀrför möjligt att i skolan ha en icke-konfessionell undervisning samtidigt som elever i det privata kan leva nÀra sin religion.
Obligatorisk byrÄtotation : pÄverkan pÄ revisorns oberoende och den finansiella stabiliteten
Till följd av det senaste decenniets företagsskandaler och kriser har diskussionen kring revisorns oberoende eskalerat. I och med finanskrisen 2008/09 har det pÄvisats att ett antal bolag ej erhÄllit oberoende granskning varför revisorns agerande har ifrÄgasatts. Eftersom det Àr av stor vikt att revisorn agerar objektivt och sjÀlvstÀndigt med avseende pÄ tillförlitligheten till reviderad information diskuteras obligatorisk byrÄrotation som ett verktyg för att sÀkerstÀlla revisorns oberoende.Syftet med studien Àr att undersöka hur obligatorisk byrÄrotation pÄverkar revisorns oberoende och vilka konsekvenser ett eventuellt införande av en dylik regel skulle innebÀra. Vidare behandlas byrÄrotations inverkan pÄ den finansiella stabiliteten.Studien baseras pÄ kvalitativ metod för att möjliggöra en djupgÄende förstÄelse för utvalda parters Äsikter och synpunkter pÄ en eventuell lagförÀndring. Intervjuer har genomförts med personer med stor inblick i revisionsbranschen.Studien visar att obligatorisk byrÄrotation skulle ha positiv inverkan pÄ revisorns oberoende.
Queer femininitet? : Icke-heterosexuella, feministiska tjejer kommer till tals
Uppsatsen utgÄr frÄn syftet att utforska queer femininitet och det sÀtt som icke-heterosexuella, feministiska tjejer förhÄller sig till normativ och queer femininitet. Detta genomförs utifrÄn samtalsintervjuer, inriktade pÄ hur dessa tjejer upplever samhÀlleliga och den lesbiska vÀrldens normer kring femininitet. Studien har Judith Butlers teorier kring genussubversivitet som utgÄngspunkt. Materialet tar upp femininitet som begrÀnsande eller subversivt, det hÄrt reglerade normsystem som Äterfinns inom den lesbiska vÀrlden, butch/femme-fenomenet och bil-den av den icke-heterosexuella tjejen. Slutsatser som kan dras Àr att normer frÄn den lesbiska vÀrlden, den feministiska sfÀren samt samhÀllsnormer i stort, alla kraftigt sampÄverkar tjejernas förhÄllningssÀtt till femininitet.
Vad Àr kvalitet i revision?
Revisionsbranschens frÀmsta uppgift Àr att bidra till ett ökat förtroende för de finansiella rapporterna och genom
detta tillhandahÄlla en social och affÀrsmÀssig trygghet i samhÀllet. Revisorns oberoende Àr det som
ger trovÀrdighet Ät den finansiella informationen, kraven pÄ revisorns oberoende och en kvalitetssÀker
revision Àr dÀrför mycket stort. Dock har förtroendet för revisorerna minskat till följd av senare Ärs
skandaler. FrÄgestÀllning: VÄr problembakgrund och vÄr problemdiskussion har utmynnat i följande huvudfrÄga som vÄr
uppsats Àmnar besvara. Hur skiljer sig revisionsbyrÄer av olika storlek i deras arbete med, och instÀllning till, vissa
kvalitetsfaktorer inom utvalda omrÄden?
För att kunna besvara vÄr huvudfrÄga har vi formulerat följande delfrÄga: Vilka faktorer kan anses avgörande för att uppnÄ en god kvalitet i revision?.
JÀmförbarhet i finansiell riskredovisning - En studie av svensknoterade bolag i telekommunikations- och materialbranschen ur en potentiell investerares perspektiv
Syfte: Att ur en potentiell investerares perspektiv undersöka hur
jÀmförbarheten i den finansiella riskredovisningen har förÀndrats pÄ senare tid
och hur innehÄllet förhÄller sig till de regler och standarder som satts upp av
IASB och IFRS. Uppsatsen ska ocksÄ ge en uppdaterad bild av hur jÀmförbarheten
i bolagens finansiella riskredovisning ser ut.
Metod: Uppsatsen har genomförts via en empirisk studie av Ärsredovisningar pÄ
samtliga telekommunikations- och materialbolag pÄ Stockholmsbörsens Large
Cap-lista. En innehÄllsanalys har gjorts pÄ kredit-, likviditets- och
valutarisker, lokaliserade med hjÀlp av ett mÀtinstrument baserad pÄ tidigare
forskning. Ă
rsredovisningarna som anvÀnts Àr frÄn Ären 2009-2011.
Slutsatser: Vi finner att de enskilda bolagens redovisning av kredit-,
likviditets- eller valutarisk inte har förÀndrats nÀmnvÀrt under perioden 2009
till 2011. Detta leder till att den potentiella investerarens möjlighet att
jÀmföra mellan bolag, inom branscher och mellan branscher under samma Är inte
har förbÀttrats under perioden.
Goodwillnedskrivningar i samband med vd-byten i familjeÀgda företag och icke familjeÀgda företag
I och med införandet av redovisningsstandarden IAS 36 Är 2005 mÄste svenska börsnoterade företag Ärligen testa om en nedskrivning av den immateriella tillgÄngen goodwill skall genomföras. Tidigare forskning tyder pÄ att en nytilltrÀdd vd utnyttjar denna standard genom att manipulera resultatet. Vidare visar forskning att ett företags Àgarstruktur pÄverkar goodwillnedskrivningens storlek. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka huruvida nedskrivningar av goodwill pÄverkas vid vd-byten i familjeÀgda företag jÀmfört med i icke familjeÀgda företag.Undersökningen omfattar Nasdaq OMX Stockholm under tidsperioden 2005-2013. Resultatet visar statistiskt sÀkerstÀllt att familjeÀgda företag gör lÀgre goodwillnedskrivningar samma Är som ett vd-byte Àn vad icke familjeÀgda företag gör.
Samspelet mellan arbetsgivaransvaret i anstÀllningsskyddslagen och reglerna om sjukersÀttning: Arbetsdomstolens stÀllningstagande vid uppsÀgning pÄ grund av sjukdom - ur ett historiskt perspektiv
Som fo?ljd av den ra?dande globaliseringen har fo?retag och a?garandelar fa?tt en sto?rre geografisk spridning. Detta har sta?llt krav pa? en mer harmoniserad redovisning fo?r att fra?mja ja?mfo?rbarheten mellan fo?retag internationellt. Med bakgrund till detta info?rdes gemensamma redovisningsregler inom EU.
Foreign Account Tax Compliance Act : - om USA:s extraterritoriella rÀttstillÀmpning och lagens förenlighet med svensk banksekretess
I denna framstÀllning redogörs för den nya amerikanska skattelagstiftningen Foreign Account Tax Compliance Act (FATCA). Lagen syftar till att motverka skatteflykt och underlÀtta för den amerikanska skattemyndigheten IRS att beskatta utlÀndska finansiella tillgÄngar. FATCA förmÄr utlÀndska finansiella institut vÀrlden över att regelbundet rapportera information till IRS om deras amerikanska kontohavare och Àgare. Den globala implementeringen av FATCA har kritiserats av finansinstitut och regeringar runt om i vÀrlden eftersom FATCA Àr en lag med extraterritoriell verkan. Uppsatsens syfte Àr dÀrför att utreda hur FATCA pÄverkar svenska finansiella institut.
Jane's walk som strategi för involvering av allmÀnheten i planeringsprocessen
I denna studie undersöks det ifall karaktÀrer med psykopatiskt beteende uppfattas mindre skrÀmmande och mer lÀttsamt i animerad form Àn i icke-animerad form. En litteraturstudie har genomförts som till stor del fokuserar pÄ psykopater i film och de extrema personligheter och beteende som Àr frekventa i animerade verk. TvÄ klipp har skapats utifrÄn tvÄ icke-animerade referensklipp innehÄllandes psykopatiska karaktÀrer spelade av skÄdespelare med identisk handling, karaktÀrsbeteende och miljö fast i animerad form. Dessa animerade klipp utvÀrderas genom strukturerade kvalitativa intervjuer med en fokusgrupp inriktad pÄ förÀldrar med barn som Àr 7-9 Är gamla. Undersökningen visar att de animerade karaktÀrerna upplevs som mindre skrÀmmande och mer lÀttsamma Àn sina icke-animerade motsvarigheter..
Ăr mĂ„let mĂ€tt? - en fallstudie av prestationsmĂ€tning i ideella organisationer
VÄrt arbete baserar sig huvudsakligen pÄ en fallstudie av prestationsmÀtning i sex fallorganisationer; tre fackförbund och tre insamlingsorganisationer. I dessa organisationer utförde vi semistandardiserade intervjuer med ekonomichef eller motsvarande. Valen grundade sig i vÄr önskan att fÄ en större förstÄelse för prestationsmÀtning i ideella organisationer och att utifrÄn fallen kunna beskriva och analysera aspekter inom omrÄdet. VÄr teoriram Àr uppdelad i tvÄ delar; en förklarande och introducerande del samt en praktiskt inriktad del dÀr processen och strukturen i prestationsmÀtningen tas upp. Empirin presenteras i sex avsnitt, ett för varje fallorganisation, med insamlingsorganisationerna först och fackförbunden dÀrefter.
En studie i diegetisk och icke-diegetisk musik i Sofia Coppolas lÄngfilmer
AbstractLena Lindahl: FrÄn barock till post-punk ? En studie av diegetisk och icke-diegetisk musik i Sofia Coppolas lÄngfilmer. Uppsala universitet: Institutionen för musikvetenskap, uppsats för 60 p, 2007.Uppdelningen diegetisk och icke-diegetisk anvÀnds frekvent vid studiet av filmmusik, och det termerna söker skilja pÄ Àr huruvida musiken vi hör har en kÀlla i filmen (diegetisk) eller om den endast uppfattas av publiken och inte har en logisk plats i filmens verklighet (icke-diegetisk). Syftet med denna uppsats Àr att visa hur den amerikanska filmregissören Sofia Coppola anvÀnder diegetisk och icke-diegetisk musik som grepp i sin lÄngfilmsproduktion, huruvida greppen gÄr igen eller utvecklas i hennes filmer, och om det finns likheter eller skillnader mellan musiken hon vÀljer till de tvÄ grupperna. I analyserna delas filmmusiken in i kategorier efter genre eller funktion, och utifrÄn dem ges dÀrefter exempel pÄ hur den dyker upp och möjliga tolkningar av dess roll.
Finansiella mÄtt - En studie av intern och extern anvÀndning
Titel: Finansiella mĂ„tt ?en studie av intern och extern anvĂ€ndningFramlĂ€ggande: Den 12 juni 2007Kurs: MagisteruppsatsRedovisning och ekonomistyrning10 poĂ€ngFörfattare: Björn Arvidsson & Per HultgrenHandledare: Peter Jönsson & Olof ArwidiNyckelord: Finansiella nyckeltalArbetsintensiva företagKapitalintensiva företagIntern styrningExtern kommunikationSyfte: Syftet med detta arbete Ă€r tvĂ„delat. Ă
ena sidan vill vi öka förstĂ„elsen för vilka mĂ„tt företagen vĂ€ljer att kommunicera utĂ„t och stĂ€lla dessa i relation till de mĂ„tt företagen verkligen anvĂ€nder i sin ekonomistyrning. Ă
andra sidan vill vi undersöka om det finns nÄgon skillnad i tillÀmpning mellan olika typer av företag, vilket bland annat inkluderar en indelning i kapital- och arbetsintensiva företag samt indelning efter Àgarandel.Metod: Arbetet har en deduktiv ansats, vilket innebÀr att vi utifrÄn litteratur pÄ omrÄdet har skapat en hypotes som vi sedan prövar empiriskt. Det empiriska materialet har vi valt att samla in via enkÀter.