Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att analysera hÄllbarhets-redovisningar i icke-direkt miljöpÄverkande företag som antingen Àr svenska statligt Àgda eller noterade pÄ svenska Large Cap, samt ur företagens perspektiv undersöka varför CSR redovisas och vilket behov som finns av CSR-redovisning i dessa företag. Metod: En abduktiv ansats har anvÀnts genom hela uppsatsen. Empiriinsamlingen Àr bÄde kvantitativ och kvalitativ, dÄ Ärsredovisningar har analyserats och intervjuer genomförts. Fokus ligger pÄ bolag inom sektorn Finans och fastighet. Teoretiska perspektiv: Teorin tÀcker vad CSR Àr, positiva och negativa infallsvinklar pÄ CSR, intressentteori, legitimitetsteori, kulturell- och politisk pÄverkan samt teori om kvalitetssÀkring, för att skapa en förstÄelse kring Àmnet.

SammanfattningVid psykisk ohÀlsa Àr Ängest ett centralt fenomen, uppskattningsvis drabbas ca 25% avbefolkningen nÄgon gÄng under livet av ett Ängestsyndrom. Förekomst av obehandladÄngestsjukdom innebÀr sÄvÀl ett personligt lidande och ett hot mot den allmÀnna folkhÀlsan ochsamhÀllsekonomin. Behandling av Ängestsjukdomar bestÄr av farmakologiska och psykologiskametoder. Sjuksköterskan utgör en central roll i omvÄrdnaden av mÀnniskor med Ängestsjukdom.Relationen mellan vÄrdare och patienten utgör en betydelsefull del i vÄrdandet, och Àr enförutsÀttning för en fungerande vÄrdprocess. Denna projektplan utgÄr ifrÄn Tidalmodellen somomvÄrdnadsteoretisk referensram dÀr vÄrdrelationen och patientens egna inneboende resurser Àrcentrala.

ALEXITYMI OCH PSYKIATRISKA SYMTOMBILDER*Camilla Reuterwall & Marina Walldén  Alexitymi speglar brister i det kognitiva processandet, liksom i regleringen av affekter och har i tidigare forskning visat samband med psykisk ohÀlsa. Föreliggande studie syftade till att undersöka prevalensen av alexitymi i en klinisk grupp bestÄende av psykiatriska patienter, liksom i en icke-klinisk grupp, samt att undersöka kopplingen mellan alexitymi och psykiatriska symtom. SjÀlvskattningsformulÀren Toronto Alexithymia Scale (TAS-20) och Karolinska Affektiva och Borderline Symptomskalor - SjÀlvskattning (KABOSS-S) anvÀndes för att mÀta alexityma symtom, respektive depressivitet, Ängest, tvÄng och borderlineproblematik. Deltagarna i den kliniska gruppen (n=59) rekryterades bland kvinnor med en borderline personlighetsstörning och deltagarna i den icke-kliniska gruppen (n=60) bland universitetsstudenter av samma kön. I patientgruppen var prevalensen av alexitymi hög, liksom Àven graden av symtom inom övriga variabler.

Sverige Àr ett land med mÀnniskor frÄn mÄnga olika kulturer och mÄnga har ett annat modersmÄl Àn svenska. NÀr dessa mÀnniskor blir sjuka stÀller det sÀrskilda krav pÄ sjukvÄrden. I det preoperativa samtalet ska anestesisjuksköterskan ge patienten möjlighet att berÀtta sin historia och samtidigt samla in data för att kunna planera och utföra sÀker vÄrd. SprÄkbarriÀrer försvÄrar det preoperativa samtalet. Syftet med denna studie Àr att beskriva hur anestesisjuksköterskor erfar det preoperativa samtalet med den icke svensktalande patienten.

Studien syftar till att undersöka hur börsutvecklingen ser ut för svenska riskkapitalbackade företag i jÀmförelse med icke backade företag i samband med en börsintroduktion och nÀrmare om det finns det nÄgra skillnader i underprissÀttning samt aktieprestation pÄ kort respektive lÄng sikt.Studien Àr en totalundersökning av svenska börsintroduktioner pÄ OMX och NGM under tidsperioden 2001-2007 dÀr databasen bestÄr av 51 observationer. Undersökningen innefattar test av medelvÀrden mellan de tvÄ grupperna, enkla regressioner med riskkapital som oberoende variabel, indexjusterade regressioner samt multipla regressioner dÀr sju stycken kontrollvariabler inkluderas. Resultaten visar att skillnaderna i medelvÀrde för underprissÀttning mellan de tvÄ grupperna Àr signifikanta. I de multipla regressionerna Àr dock riskkapitalbolagens inverkan pÄ underprissÀttning och prestationer pÄ kort respektive lÄng sikt inte statistiskt sÀkerstÀllda, men indikerar att riskkapitalbackade företag presterar sÀmre Àn icke backade företag..

Akut förvirring hos höftfrakturpatienter Àr vanlig. Den akuta förvirringen kan förebyggas eller kortas och rehabiliteringstiden kan dÄ ocksÄ kortas. Ett förvirringstillstÄnd innebÀr stora pÄfrestningar pÄ kroppen. Syftet med denna litteraturstudie Àr att se hur litteraturen beskriver hur man kan ge en god postoperativ omvÄrdnad och ett gott bemötande till de patienter som drabbas eller riskerar att drabbas av postoperativ förvirring. Till grund för arbetet ligger ett antal vetenskapliga artiklar samt facklitteratur.

Kommunikation via text har en stor roll i IT-Äldern; SMS, mail och sociala medier Àr bara nÄgraexempel pÄ nya kommunikationsformer. All textbaserad kommunikation lider dock av en gemensamsvaghet, att det Àr svÄrt att förmedla icke-verbala signaler med ord. Ingen teknik för att förmedlasÄdana signaler grafiskt i text har slagit igenom pÄ bred front. I denna uppsats föreslÄs uttrycksfulltypografi, som en lösning pÄ problemet. Uttrycksfull typografi betecknar hÀr textpresentation medvariation av typsnitt, storlek, teckenavstÄnd, deformeringar, rörelse, fÀrg, piktogram.Denna nya teknik testades pÄ personer som fick lÀsa texter i form av FacebookinlÀgg med ambivalentkÀnslomÀssigt innehÄll.

Att spela pÄ internet Àr ett sjÀlvklart nöje för mÄnga medan för andra sÄ uppgÄr nöjet till att bli ett problem för individens privata ekonomi och vÀlbefinnande. Spelbranschen och dess verksamhet Àr dÀrför inte helt okontroversiell. Vi har mot bakgrund av detta valt att undersöka hur legitimitet kan förstÄs i en kontroversiell bransch. Studien behandlar följande frÄgor: Hur kan legitimitet förstÄs i en kontroversiell bransch? Hur uppfattar kunder, icke-kunder och en intresseorganisation CSR-ÄtgÀrder pÄ spelbranschen? Hur upplevs CSR-ÄtgÀrder fungera som ett verktyg för att uppnÄ legitimitet? Vi har undersökt kunder, icke-kunder och en intresseorganisations syn pÄ CSR, legitimitet och spelbranschen och funnit att organisationer pÄ kontroversiella branscher mÄste arbeta hÄrdare för att framstÄ som legitima i intressenternas ögon.

Bakgrund: Tidigare studier har visat pÄ betydelsen av kommunikation, bÄde verbal och icke-verbal, i mötet med den lidande patienten. En mellanmÀnsklig relation bygger pÄ ett möte mellan mÀnniskor som inte Àr fast i sina roller, som sjuksköterska och patient. Det Àr bara genom mötet sjuksköterskan kan fÄ tillgÄng till patientens egentliga lidande, detta Àr nödvÀndigt för att kunna vÄrda, ge tröst och stöd. Syfte: Beskriva vilket stöd den lidande mÀnniskan/patienten pÄ sjukhus önskar av sjuksköterskan. Metod: Metoden som anvÀnts Àr en litteraturstudie med kvalitativ ansats, innehÄllsanalysen har gjorts med hjÀlp av Graneheim och Lundman (2004). Resultat: I resultatet framkom sju olika kategorier, ge det lilla extra, vara medmÀnniska, se mina behov nÀr jag inte orkar, ge information som jag förstÄr, vara rÀdd om mitt förtroende, vÄga dela mitt lidande och lÀtta upp med humor..

Bakgrund Hj?rtsvikt ?r en kronisk och global sjukdom som p?verkar individens fysiska och psykiska v?lbefinnande samt det dagliga livet. Egenv?rd ?r en central del av behandlingen och innefattar att f?lja vissa rader s?som ?vervaka symtom, anpassa kost och v?tskeintag, uppr?tth?lla fysisk aktivitet samt f?lja medicinska ordinationer. Patienters upplevelser av egenv?rd varierar beroende p? resurser, kunskap och stod.

Syftet med den hÀr studien Àr att göra en fördjupad undersökning om lÀrares uppfattningar och förhÄllningssÀtt inom skolan betrÀffande mötet mellan begreppen skolplikt och religionsfrihet i relation till islam. I förhÄllande till detta vill vi undersöka exemplet slöjan, samt lÀrarnas uppfattning om vem som bÀr ansvaret för att skolplikt och religionsfrihet infrias i verksamheten. I studien anvÀnder vi oss av en kvalitativ forskningsmetod. I undersökningen gör vi intervjuer med elva lÀrare, verksamma pÄ fyra kommunala högstadieskolor i en och samma kommun. Studiens resultat visar att lÀrarna till största del uppfattar att skolplikt, religionsfrihet och islam gÄr att förena utan stridigheter inom skolan.

Flera rapporter visar att elever med utlÀndsk eller invandrarbakgrund har sÀmre matematikbetyg jÀmfört med deras svenska kamrater. Olika faktorer ges som orsak till detta, dÀribland förÀldrarnas lÄga utbildning, attitydskillnader och sprÄksvÄrigheter. Detta examensarbete har genom bl.a. intervjuer undersökt nÄgra faktorer som kan ha betydelse för icke svenska elevers matematikbetyg. Resultaten i detta arbete visar bl.a.

Genom en strukturerad genreanalys, enkÀtundersökning samt intervju med en DJ aktiv inom kwaito sÄ tacklar denna uppsats uppgiften att klassificera kwaito som genre. Genom analysen sÄ erhÄlls de strukturella sÀrdrag som kan ses inom genren och detta testas mot enkÀtundersökningen som behandlar den allmÀnna uppfattningen om genren. EnkÀtundersökningen Àr i sig uppdelad i tvÄ segment vars indelning baseras pÄ kulturella skillnader och den hÀr uppsatsen vill belysa de bÄda antropologiska perspektiven etic och emic i form av en Sydafrikansk- och en icke-Sydafrikansk undersökningsgrupp. Syftet med undersökningen i den hÀr uppsatsen Àr att öka förstÄelsen för kwaito som genre och pÄ sÄ vis öka förstÄelsen för klassificeringen av genrer. Men Àven huruvida detta Äterspeglas i enkÀtundersökningen.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur ett antal lÀkare ser pÄ problematiken kring lÀkemedelinteraktioner samt om lÀkarna anser att ett utvidgat samarbete mellan lÀkare och farmaceuter kan hjÀlpa till att minska förekomsten av lÀkemedelsinteraktioner och hur detta samarbete i sÄ fall skulle se ut. Undersökningen genomfördes genom intervju av ett antal lÀkare verksamma i södra Sverige.Resultatet visar att de tillfrÄgade lÀkarna anser att lÀkemedelsbehandling kan leda till lÀkemedelsinteraktioner och att risken för detta ökar i samband med polyfarmaci. För att kunna undvika eventuella lÀkemedelsinteraktioner anvÀnder sig lÀkarna, förutom av sina kunskaper, av en rad olika hjÀlpmedel, bland annat datorprogram som varnar för lÀkemedelsinteraktioner. LÀkarna medger att det finns svÄrigheter ocksÄ i att upptÀcka och sÀrskilja mellan biverkningar och lÀkemedelsinteraktioner. Förutom behandling med förskrivna lÀkemedel anvÀnder patienterna naturlÀkemedel, vÀxtbaserade lÀkemedel eller receptfria lÀkemedel som kan bidra till uppkomsten av lÀkemedelsinteraktioner och dessa behandlingar oftast inte Àr kÀnda av lÀkarna i samband med förskrivning av en viss medicin.Samarbetet mellan lÀkare och apotekspersonal anses vara tillrÀckligt enligt de intervjuade respondenterna.

Familjestrukturer och förÀldraroller Àr i förÀndring. Stereotyper av förÀldraskap har bidragit till rÄdande attityder dÀr mÀn och kvinnor i icke traditionella familjestrukturer bedöms mindre fördelaktigt (Brescoll & Uhlmann, 2005). Studiens syfte var att se om attityder pÄverkas av huruvida förÀldern Àr karriÀrist eller förÀldraledig samt man eller kvinna. En pilotstudie genomfördes för att generera egenskaper för förÀldraskap och bestod av 30 deltagare. I huvudstudien deltog 115 personer, varav 69 kvinnor och 46 mÀn.