Introduktion: BinokulÀr korscylinder (BKC) Àr ett sÀtt att mÀta den ackommodativa responsen pÄ nÀra hÄll, dvs hur mycket patienten över ? eller underackommoderar till ett visst avstÄnd. BKC har dock visats gevarierande resultat hos icke-presbyoper eftersom de har större förmÄga att ackommodera Àn presbyoper. Testet kan emellertid utföras pÄ tvÄ olika sÀtt, lÄg BKC och hög BKC, dÀr hög BKC som försöker kontrollera ackommodationen torde lÀmpa sig bÀttre för yngre personer.Syfte: Att pÄ icke-presbyoper mÀta den ackommodativa responsen med de tvÄ BKC-metoderna, lÄg och hög BKC, och se om nÄgon skillnad i resultat gick att faststÀlla. Vidare var att undersöka om möjligtvis nÄgot tillvÀgagÄngssÀtt Àr att föredra pÄ yngre personer.Metod: De bÄda BKC-metoderna utfördes efter en subjektiv refraktion pÄ monokulÀrt vis enligt dimmetoden med en avslutande binokulÀr avstÀmning.

Denna uppsats syftar till att diskursanalytiskt kritiskt granska den sorts amerikanska TV-program som tematiserar underha?llande va?lgo?renhet fo?r att pa?visa att de ur flera aspekter understo?djer en kapitalistisk marknadsekonomi. Med sto?d av bland annat Norman Faircloughs diskursteori och analysmetod samt Pierre Bourdieus sociologiska teoribygge om klass och smak sa? har jag valt att i tre na?ranalyser so?ka reda pa? hur olika deltagares utsatthet och klasstillho?righet gestaltas och hur programmens a?tga?rder iscensa?tts och ra?ttfa?rdigas. Uppsatsen so?ker besvara flera fra?gor som syftar till att a?ska?dliggo?ra de sa?tt pa? vilka utsatthet och klass manifesteras i programmen.

Föreliggande uppsats har haft ett syfte som utgÄtt i att undersöka svenska elevers religiositet.  FrÄgor som berörts Àr huruvida elever Àr religiösa eller icke-religiösa, samt hur de ser pÄ sin egen religiositet. Uppsatsen har sökt att ta reda pÄ om socialt bakomliggande faktorer kan pÄverka elevers religiositet. Uppsatsen har Àven Àmnat ta reda pÄ hur elever ser pÄ skolans religionsundervisning i förhÄllande till sin egen religiositet eller icke-religiositet. Dessa frÄgestÀllningar har undersökts med hjÀlp av en kvantitativ enkÀtundersökning som gjorts i tre stycken 7-9 klasser i Kalmar stad. Studien visar att en majoritet av eleverna inte tror pÄ nÄgon sorts högre makt eller personlig Gud.

Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ hur icke-professionella och professionella inom musik hör nÀr de lyssnar pÄ musik. Finns det nÄgon skillnad i var fokus ligger i musiklyssnande och gÄr det att urskilja nÄgra tendenser? För att undersöka detta har ett urval av personer fÄtt lyssna till olika musikexempel och sedan beskrivit den ljudbild de har uppfattat i musiken. Sedan har dessa narrativ analyserats med utgÄngspunkt i ett av Gabrielsson (2008) utarbetat klassificeringssystem i form av ett stort antal teman och kategorier, vars syfte Àr att belysa olika starka musikupplevelser. De varierande fokus som har framkommit hos informanterna i min studie har sorterats in under detta schemas olika teman och kategorier och sedan sammanstÀllts i tabellform för att ge en lÀttare överblick.Trots att det mig veterligen inte finns en likadan studie om var fokus i musiklyssnande hos icke-professionella och professionella riktas inom musik, sÄ styrkte det som framkom i resultatet befintlig forskning kring relationen mellan upplevelser och reaktioner inom musiklyssning.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka vad god kommunikation kan innebÀra för positivt lÀrande samt beröringens betydelse för kommunikationen sett ur ett lÀrarperspektiv. Vi har arbetat utifrÄn frÄgorna: - Vad Àr god kommunikation? - Vad innebÀr god kommunikation för elevers lÀrande? - Arbetar lÀrare medvetet med fysisk kontakt för att förbÀttra kommunikationen med elever? Metoden har bestÄtt av en triangulering, dÀr den teoretiska bakgrunden har varit ett stöd vid utförandet av observationer och intervjuer. Observationerna har genomförts i klasser dÀr vi har observerat lÀrares sÀtt att kommunicera med elever. I anslutning till observationerna har vi intervjuat lÀraren om hennes syn pÄ kommunikation, nÀrhet och beröring.

Syftet med föreliggande studie var att empiriskt undersöka en teoretisk modell för samband mellan mindfulness och psykologiska fÀrdigheter hos idrottare (Birrer, Röthlin & Morgan 2012) genom att (1) undersöka samband mellan mindfulness och sex pÄverkansmekanismer samt (2) samband mellan fem aspekter av mindfulness och dessa pÄverkansmekanismer. De pÄverkansmekanismer som undersökes var emotionsreglering, klarsynthet, kognitiv acceptans, Àltande, flexibilitet och non-attachment. De aspekter av mindfulness som undersöktes var icke-reaktivitet, observerande, beskrivande, agera medvetet och icke-dömande. I studien deltog 82 tÀvlande idrottare frÄn idrottsföreningar i sydvÀstra Sverige. MedelÄldern var 22,01 Är (SD = 4.32) varav 24 kvinnor och 58 mÀn.

Föreliggande systematiska litteraturstudie syftade till att kartlÀgga vad som fanns beskrivet i litteraturen om effekter av massage/beröring hos dementa respektive icke dementa Àldre personer. Syftet var Àven att kartlÀgga personalens instÀllning till massage/beröring och denna omvÄrdnads- ÄtgÀrds effekter empiriskt. Artiklarna har sökts i Högskolan Dalarnas fulltextdatabas ELIN för vidare granskning. Artiklarna som valdes var frÄn Ären 1999-2009. Sökorden som anvÀndes var massage, older, elder, old*, geriatric, demen*, touch, effects, tactil.

Bakgrund; MÄnga patienter inom palliativ vÄrd lider av svÄr smÀrta. Ofta ger den farmakologiska behandlingen inte tillrÀklig smÀrtlindring vilket har lett till ett ökat intresse för komplementÀra smÀrtlindringsmetoder inom palliativ vÄrd. Syfte; Att beskriva effekten av komplementÀra smÀrtlindringsmetoder inom palliativ vÄrd. Metod; Studien genomfördes som en litteraturöversikt och baseras pÄ tretton kvantitativa artiklar. Resultat; Massage, akupunktur och musikterapi har studerats dÄ dessa behandlingar Àr godkÀnda i Sverige.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka vilka motivationsfaktorer som pÄverkar elever som Àr idrottsaktiva pÄ fritiden jÀmfört med elever som inte Àr idrottsaktiva pÄ fritiden, inom skolÀmnet idrott och hÀlsa. Samt att undersöka var dessa motivationsfaktorer har sitt ursprung. De frÄgestÀllningar jag valt att arbeta utifrÄn Àr följande:(1) Hur motiverade Àr idrottsaktiva respektive icke idrottsaktiva elever att delta i idrott- och hÀlsaundervisningen? (2) Finns det nÄgon skillnad i motivation mellan idrottsaktiva och icke idrottsaktiva elever, hur ter det sig? (3) Vilka variabler pÄverkar idrottsaktiva respektive icke idrottsaktivas motivation till skolÀmnet idrott och hÀlsa?MetodStudien som genomfördes var en kvantitativ studie med hjÀlp av enkÀt som datainsamlingsmetod. Studiens urval var 102 elever fördelade pÄ tvÄ skolor, i fyra olika klasser frÄn Ärskurs nio.

Bakgrund: Fler mÀnniskor blir idag Àldre vilket kan medföra att fler kommer att behöva dela pÄ samhÀllets vÄrdresurser. Informations- och kommunikationsteknologi, IKT utgör ett avgörande utvecklingssteg i dagens samhÀlle. Kan hÀlsotjÀnster pÄ Internet ha positiv effekt pÄ folkhÀlsan? Syfte: Att beskriva Àldres upplevda hÀlsa samt undersöka om den relaterar till deras IT-anvÀndning hos ett representativt befolkningsurval i Blekinge. Metod: Statistisk analys dÀr deskriptiv och analyserande statistik har anvÀnts för att kartlÀgga förekomst och undersöka samband. Studien bygger pÄ redan insamlat material frÄn SNAC (the Swedish National study on Aging och Care). Resultat: Bland internetanvÀndarna i gruppen 66-Äringar uppskattade 86 procent att de hade god, mycket god eller utmÀrkt hÀlsa hos icke internetanvÀndare var motsvarande resultat 64 procent.

Bakgrund; MÄnga patienter inom palliativ vÄrd lider av svÄr smÀrta. Ofta ger den farmakologiska behandlingen inte tillrÀklig smÀrtlindring vilket har lett till ett ökat intresse för komplementÀra smÀrtlindringsmetoder inom palliativ vÄrd. Syfte; Att beskriva effekten av komplementÀra smÀrtlindringsmetoder inom palliativ vÄrd. Metod; Studien genomfördes som en litteraturöversikt och baseras pÄ tretton kvantitativa artiklar. Resultat; Massage, akupunktur och musikterapi har studerats dÄ dessa behandlingar Àr godkÀnda i Sverige.

Att drabbas av afasi kan innebÀra att en högst mÀnsklig förmÄga gÄr förlorad, vilket kan begrÀnsa patientens kommunikationsmöjligheter. DÀrmed stÀlls högre krav pÄ den icke verbala kommunikationen. VÄrdpersonal beskriver svÄrigheter att skapa förstÄelse i denna form av kommunikation. Till följd av detta blir samspelet lidande och omvÄrdnaden kan dÀrför inte anpassas till den unika mÀnniskan. Syftet med denna litteraturöversikt Àr att belysa och sammanstÀlla befintlig forskning, som beskriver hur olika icke verbala kommunikationsvÀgar integreras, i omvÄrdnaden till patienter som drabbats av stroke med afasi som följd.

Syftet med uppsatsen a?r att o?ka fo?rsta?elsen dels fo?r hur olika brukargruppers samutnyttjande av offentliga platser fungerar och dels fo?r hur detta hanteras inom planeringen. Anva?nda teorier behandlar det offentliga rummets demokratiska funktion och brukares upplevelse av det. En kvalitativ metod har anva?nts da?r observationer och intervjuer med brukare i Trekantsparken och planerare samt planeringsdokument fra?n Stockholms stad har varit grunden fo?r empirin, en kvalitativ analys har sedan utfo?rts.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att jÀmföra hur föreningsaktiva respektive icke föreningsaktiva elever uppfattar Àmnet idrott och hÀlsa i Ärskurs 9 samt vilken betydelse kön och aktivitetsgrad har för betyget.Skiljer sig attityden till idrott och hÀlsa i skolan mellan föreningsaktiva och icke föreningsaktiva samt mellan könen?Finns det skillnader i betyg mellan elever med olika aktivitetsnivÄer samt mellan könen i Àmnet idrott och hÀlsa?Skiljer sig uppfattningen av tÀvlingsmomentet inom Àmnet idrott och hÀlsa för föreningsaktiva respektive icke föreningsaktiva, samt om det Àr nÄgon grupp som gynnas av tÀvlingen?Hur uppfattar elever i Ärskurs 9 kraven som stÀlls inom Àmnet idrott och hÀlsa?MetodFör att samla in de data som behövdes för studien anvÀndes en kvantitativ enkÀtmetod. Urvalsgruppen bestod av fem högstadieskolor varav 341 elever i Ärskurs nio deltog. Svarsfrekvensen uppnÄdde 78 %. EnkÀtsvaren behandlades statistiskt med hjÀlp av GoogleDocs samt Microsoft Excel. ResultatResultaten visar att föreningsaktiva fÄr högre betyg, har en mer positiv attityd och upplever större förmÄga att klara de krav som stÀlls i Àmnet idrott och hÀlsa Àn vad icke föreningsaktiva gör.

Bakgrund och problem: Kategorin icke-vinstmaximerande organisationer kan delas upp i offentliga och privata organisationer. KÀnnetecknande för alla Àr att de har ett annat mÄl Àn att tjÀna in vinst till Àgare. Vinstmotiv mÄste ÀndÄ finnas eftersom organisationen behöver ekonomiska medel för sin framtida verksamhet. Den moderna ekonomistyrningen delas in i ?hÄrda? och ?mjuka? styrsystem.