Bakgrund: Varje år får cirka 12 000 personer i Sverige afasi, ofta till följd av en stroke. Afasi innebär att talet och/eller förståelsen är nedsatt, vilket påverkar kommunikationen och därmed omvårdnadsarbetet eftersom det blir svårare för sjuksköterska och patient att förmedla sig med varandra. Syfte: Syftet med studien är att belysa hur sjuksköterskan upplever kommunikationen med strokepatienter som har afasi. Metod: Studien är en intervjustudie och baseras på 5 intervjuer med sjuksköterskor som arbetar på strokeavdelningar. En kvalitativ ansats har använts och datainsamlingen skedde genom intervjuer med semistrukturerade frågor.

Under 2009 lanserade Lantmännen handel med emissionsinsatser och emitterade förlagsandelar. Handeln med emissionsinsatser syftar till att behålla emissionsinsatserna i Lantmännen, då många av medlemmarna är äldre och kommer att begära utträde ur föreningen kommande år. Handel med emissionsinsatser ger möjlighet för medlemmar att köpa och sälja emissionsinsatserna på en andrahandsmarknad. En välfungerande marknad innebär en minskad risk för att emissionsinsatserna försvagar Lantmännens soliditet. Emissionen av förlagsandelar gjordes för att öka det individuella kapitalet och ge medlemmarna en möjlighet till ökad värdetillväxt i Lantmännen.

Syftet med vår undersökning var att studera synen på döden hos unga kristna, muslimer och icke-troende. Vad beror eventuella likheter och skillnader på och vilka konsekvenser får dessa för alla undersökta individer? Undersökningen gjordes med hjälp av femton kvalitativa intervjuer, där vi ställde frågor om döden till ungdomar på en gymnasieskola under våren 2009. Undersökningsgruppen bestod av fem muslimer, fem kristna och fem icketroende. Den slutsats vi kunde dra utifrån vår undersökning var att unga människors syn på döden formas inte bara utifrån den religiösa tillhörighet de säger sig ha, utan minst lika mycket av det omgivande samhället. De informanter som var uppvuxna i en svensk kontext hade formats utifrån det samhälle de lever i.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att analysera hållbarhets-redovisningar i icke-direkt miljöpåverkande företag som antingen är svenska statligt ägda eller noterade på svenska Large Cap, samt ur företagens perspektiv undersöka varför CSR redovisas och vilket behov som finns av CSR-redovisning i dessa företag. Metod: En abduktiv ansats har använts genom hela uppsatsen. Empiriinsamlingen är både kvantitativ och kvalitativ, då årsredovisningar har analyserats och intervjuer genomförts. Fokus ligger på bolag inom sektorn Finans och fastighet. Teoretiska perspektiv: Teorin täcker vad CSR är, positiva och negativa infallsvinklar på CSR, intressentteori, legitimitetsteori, kulturell- och politisk påverkan samt teori om kvalitetssäkring, för att skapa en förståelse kring ämnet.

I dagens allt mer komplexa företagsklimat har vikten av en integrerad Supply Chain blivit allt viktigare vilket bidragit till ökat behov av integrationen inom och mellan företag. För ökad integration inom Supply Chain kan automatiserad informationsdelning användas och ett vanligt förekommande informationsdelningssystem är Electronic Data Interchange (EDI) som integrerar två företagspartners affärssystem med varandra. Den automatiska informationsdelningen bidrar bland annat till reducerad manuell administrering, minskade transaktionskostnader och mer korrekt informationsdelning mellan företag. Medelstora företag har en avgörande och viktig funktion inom dagens ekonomi, inte minst på grund av de arbetstillfällen medelstora företag genererar utan även deras betydelse för företagsutvecklingen inom Sverige. Vi har funnit medelstora företag intressanta att undersöka på grund av deras betydelse inom samhället och har i denna studie undersökt på vilka grunder svenska medelstora tillverkningsföretag inom B2B väljer att implementera EDI för ökad integration inom Supply Chain.

Vid sin tillkomst är de flesta företag små. Av den anledning kan man anta att det, inom företaget, finns en huvudsaklig beslutsfattare som i slutändan står för de allra viktigaste besluten. Denna person borde således vara den som avgör huruvida ett företag ska initiera export, det vill säga han eller hon fattar det första internationaliseringsbeslutet. Beslutsfattarens entreprenörsdrag blir därför intressanta, då en person med sådan karaktär i större utsträckning torde sträva efter, söka och svara på exportstimuli.I denna uppsats undersöks beslutsfattarens inverkan på internationaliseringsprocessen i ett mindre svenskt producerande företag utifrån sju parametrar genom en fallstudie. Av dessa sju är tre parametrar sammanfattade i psykologiska faktorer vilka kopplas till beslutsfattarens riskvillighet, attityd och ambition.

Beslut om kapitalstruktur avser proportionen av eget och främmande kapital, där central hänsyn tas till kreditrisken. Kreditrisken varierar för olika företag beroende på storlek, vilka säkerheter man kan ställa etc. Ratingbolag har specialiserat sig på att ge företag kreditbetyg som uttrycker den samlade uppfattningen om dess kreditrisk. En sänkning av kreditbetyget medför implicita kostnader, t.ex. sämre kreditvillkor.

Den 18 maj 2001 fattade riksdagen i Helsingfors beslutet att det utbrända kärnbränslet från de finska kärnkraftverken ska slutförvaras i Euraåminne, 12 mil norr om Åbo. Finland blev därmed det första landet i världen som fattat detta beslut. I Sverige har beslut tagits om vilken metod för slutförvar som ska användas, men platsen för slutförvaret är än så länge en öppen fråga. SKB (Svensk Kärnbränslehantering AB), företaget med ansvar för hanteringen söker fortfarande efter den rätta platsen. Förstudier har genomförts i åtta kommuner.

ALEXITYMI OCH PSYKIATRISKA SYMTOMBILDER*Camilla Reuterwall & Marina Walldén  Alexitymi speglar brister i det kognitiva processandet, liksom i regleringen av affekter och har i tidigare forskning visat samband med psykisk ohälsa. Föreliggande studie syftade till att undersöka prevalensen av alexitymi i en klinisk grupp bestående av psykiatriska patienter, liksom i en icke-klinisk grupp, samt att undersöka kopplingen mellan alexitymi och psykiatriska symtom. Självskattningsformulären Toronto Alexithymia Scale (TAS-20) och Karolinska Affektiva och Borderline Symptomskalor - Självskattning (KABOSS-S) användes för att mäta alexityma symtom, respektive depressivitet, ångest, tvång och borderlineproblematik. Deltagarna i den kliniska gruppen (n=59) rekryterades bland kvinnor med en borderline personlighetsstörning och deltagarna i den icke-kliniska gruppen (n=60) bland universitetsstudenter av samma kön. I patientgruppen var prevalensen av alexitymi hög, liksom även graden av symtom inom övriga variabler.

Sverige är ett land med människor från många olika kulturer och många har ett annat modersmål än svenska. När dessa människor blir sjuka ställer det särskilda krav på sjukvården. I det preoperativa samtalet ska anestesisjuksköterskan ge patienten möjlighet att berätta sin historia och samtidigt samla in data för att kunna planera och utföra säker vård. Språkbarriärer försvårar det preoperativa samtalet. Syftet med denna studie är att beskriva hur anestesisjuksköterskor erfar det preoperativa samtalet med den icke svensktalande patienten.

Studien syftar till att undersöka hur börsutvecklingen ser ut för svenska riskkapitalbackade företag i jämförelse med icke backade företag i samband med en börsintroduktion och närmare om det finns det några skillnader i underprissättning samt aktieprestation på kort respektive lång sikt.Studien är en totalundersökning av svenska börsintroduktioner på OMX och NGM under tidsperioden 2001-2007 där databasen består av 51 observationer. Undersökningen innefattar test av medelvärden mellan de två grupperna, enkla regressioner med riskkapital som oberoende variabel, indexjusterade regressioner samt multipla regressioner där sju stycken kontrollvariabler inkluderas. Resultaten visar att skillnaderna i medelvärde för underprissättning mellan de två grupperna är signifikanta. I de multipla regressionerna är dock riskkapitalbolagens inverkan på underprissättning och prestationer på kort respektive lång sikt inte statistiskt säkerställda, men indikerar att riskkapitalbackade företag presterar sämre än icke backade företag..

Bakgrund: Tidigare präglades vården utifrån ett synsätt, där vårdgivaren styrde över vården. Detta synsätt har successivt övergått till att patienten bör vara mer delaktig och fatta egna beslut. Information påverkar även graden av delaktighet och förmågan att fatta beslut självständigt. Patientens delaktighet i vården styrks i patientlagen och sjuksköterskan har ett ansvar att bjuda in patienten till delaktighet. Syftet: Att beskriva patientens upplevelser av delaktighet i vården.

Kommunikation via text har en stor roll i IT-åldern; SMS, mail och sociala medier är bara någraexempel på nya kommunikationsformer. All textbaserad kommunikation lider dock av en gemensamsvaghet, att det är svårt att förmedla icke-verbala signaler med ord. Ingen teknik för att förmedlasådana signaler grafiskt i text har slagit igenom på bred front. I denna uppsats föreslås uttrycksfulltypografi, som en lösning på problemet. Uttrycksfull typografi betecknar här textpresentation medvariation av typsnitt, storlek, teckenavstånd, deformeringar, rörelse, färg, piktogram.Denna nya teknik testades på personer som fick läsa texter i form av Facebookinlägg med ambivalentkänslomässigt innehåll.

Den 8 augusti 1995 tog USA:s president Bill Clinton ett beslut att försöka skapa fred i Bosnien. Beslutet skulle komma att ha betydelse för USA:s fortsatta roll i europeisk politik efter kalla kriget. Vi argumenterar för hur beslutet kan ses som ett strategiskt val men också för hur självständiga organisationers möjligheter och begränsningar samt viljestarka individer gjorde beslutet möjligt.Vi använder oss av Graham Allisons tre modeller: rational actor, organizational behavior och governmental politics för att analysera Clintons beslut. Tillsammans med tillgänglig kritik av dessa modeller hittar vi både för- och nackdelar med Allisons ansatser i fallet Bosnien och kommer fram till att modellernas interrelation både underlättar och försvårar vårt fall. Vi hittar också svårigheter med att använda modell 1 i en unipolär värld.Slutsatsen är att alla tre modellerna krävs för att fullständigt förstå varför USA agerade som de gjorde i slutfasen av Bosnienkriget..

De sista decennierna har modern hjarnavbildningsteknik borjat anvandas allt mer flitigt for att svara pa fragor om moraliskt beslutsfattande. Det har lett till en explosion av data som ror korrelativa samband mellan neural aktivitet och moraliskt beteende. Studier med bl.a. fMRI har genererat data som antyder att tva delvis skilda processer ar inblandade i moraliskt beslutsfattande. Den ena mer deliberativ eller kognitiv och den andra mer emotionellt orienterad.