?Ofta att det Àr vÀrt? Àr en sprÄksociologisk undersökning av orden ofta, orka, vÀrt och ovÀrt. Syftet var att undersöka om, och i sÄ fall hur, orden anvÀndes pÄ ett icke-traditionellt sÀtt av gymnasieungdomar i Lerum och om denna anvÀndning kan klassas som slang. En enkÀt delades ut till elever i Ärskurs tre pÄ samtliga gymnasieprogram pÄ Lerums Gymnasium. Hypotesen var att flickor, i högre utstrÀckning Àn pojkar, skulle anvÀnda orden pÄ ett icke-traditionellt sÀtt och att elever pÄ teoretiska program skulle anvÀnda dem mer Àn elever pÄ praktiska program.

Syftet Àr att undersöka hur företagen pÄverkas av de förÀndringar som konverteringen till IAS 39 medför, avseende vÀrdering till verkligt vÀrde. För att uppnÄ syftet med uppsatsen anvÀnder vi oss utav ett induktivt tillvÀgagÄngssÀtt med deskriptivt syfte och en kvalitativ undersökning. Av alla de redovisningsstandarder som IASB utfÀrdar antas IAS 39 vara den mest komplexa och omdiskuterade standard för noterade koncernbolag att tillÀmpa frÄn och med den 1 januari 2005. Att tillÀmpa IAS 39 kommer att medföra stora förÀndringar för företagen jÀmfört med den svenska redovisningsregleringen. Den empiriska undersökningen bestÄr av följande tvÄ delstudier; dels den offentliga debatten dÀr material insamlats genom sÄvÀl litteratur som artiklar, dels intervjuer genomförda med tre icke-finansiella företag, tre finansiella företag samt tre revisionsbyrÄer.

Trots den ostabila lönen som oftast utgörs i form av provision, vÀljer mÄnga att arbeta som fastighetsmÀklare. Statistiken visar att antalet fastighetsmÀklare ökar för varje Är som gÄr och inte en enda gÄng under dessa Är visar det motsatsen. I och med det riktar sig studien mot om det Àr belöningssystem som motiverar fastighetsmÀklare i slutÀndan eftersom de fortsÀtter vara verksamma inom branschen. Det finns tvÄ typer av belöningar som vi kan utgÄ ifrÄn, dessa Àr finansiella och icke-finansiella belöningar. Finansiella belöningar bestÄr av provision, lön och olika typer av förmÄner samtidigt som de icke-finansiella innebÀr uppskattning, beröm eller kundnöjdhet.

Titel: Integrerad rapportering ? Ett nytt sa?tt att rapportera Datum: 2014-06-03LÀrosÀte: Ma?lardalens ho?gskola, Va?stera?s Institution: Akademin fo?r ekonomi, samha?lle och teknik Kurs: Magisteruppsats i fo?retagsekonomi, 15 hpFörfattare: Dalida Kalifa & Awat Safari Handledare: Leif CarlssonNyckelord: Integrerad rapportering, IIRC, ha?llbarhetsredovising, finansiella rapporter och icke-finansiella rapporterExaminator: Cecilia LindhProblemformulering: - Vad inneba?r begreppet integrerad rapportering? - Vilka fo?rdelar respektive nackdelar finns det med integrerad rapportering? - Finns det ett behov av en integrerad rapportering, i sa? fall vad ligger bakom behovet?Syfte: Syftet med denna studie a?r att underso?ka vad begreppet integrerad rapportering inneba?r och vilka fo?rdelar respektive nackdelar en integrerad rapportering medfo?r. Vidare a?r syftet att underso?ka om det finns ett behov av en integrerad rapportering samt vad som ligger bakom detta eventuella behov.Metod: Metoden i studien a?r av en kvalitativ karakta?r med en deduktiv ansats. Prima?rdata har samlats in genom intervjuer med 16 respondenter.Slutsatser: De slutsatser som studien har kommit fram till a?r att en integrerad rapportering a?r ett fo?ra?ndrat synsa?tt da?r fo?retag ska sa?tta lika stort va?rde vid den finansiella och icke-finansiella informationen samt kopplingen mellan dessa.

Based upon theories founded on social constructionism, and criticism raised against these theories, this study aims to present a more complex perspective on non-heterosexuality from what has earlier been presented in Swedish lesbian, gay, bisexuality and transsexuality research. Fourteen semi-structured interviews with non-heterosexual women were analyzed using a discourse analytic approach. Four discourses about sexuality were described: "definition, preferably as either-or (heterosexual or homo-sexual)", "normality", "sexuality as constant and unchangeable", "sexuality as homogenous". Different ways of relating to and challenging the positions offered through these discourses were discussed. In conclusion, the study discussed which implications these findings have for psychologists working with non-heterosexual women, and how discursive positioning can be understood from within a psychological framework..

Genom att ta del av detta examensarbete fÄr lÀsaren en bild och insyn i hur det grundlÀggande arbetet med lÀs- och skrivinlÀrning ser ut i förskoleklassen. Jag har lÀst mycket litteratur innan om lÀs- och skrivinlÀrning, frÀmst litteratur om hur man kan frÀmja lÀs- och skrivsvÄrigheter. Det jag inte fick svar i litteraturen Àr hur man praktiskt kan arbeta med detta ute i verksamheterna. Jag valde att undersöka hur arbetet kan se ut i förskolklassen genom att intervjua verksamma pedagoger. Att jag valde just arbetet i förskoleklassen beror pÄ att jag haft min verksamhetsförlagda utbildning dÀr och intresserade mig för just den Äldern dÄ den i mitt tycke Àr mer komplex Àn nÄgon annan.

Titel: Belöningssystemets pÄverkan pÄ revisionsföretag: En fallstudie vid en av Sveriges ledande revisionsbyrÄerFörfattare: Carl SchönInstitution: Ekonomihögskolan i VÀxjöDatum: 2011-05-30Problemformulering: Hur Àr fallföretagets belöningssystem utformat? Hur pÄverkar belöningssystemet de anstÀlldas motivations- och prestationsförmÄga?Metod: Uppsatsen har genomförts som en fallstudieundersökning och har baserats pÄ kvalitativa intervjuer med Directors pÄ fallföretaget. Forskaren har valt ut och anvÀnt sig av bÄde tryckta och elektroniska kÀllor, med hÀnsyn till dess relevans för det i uppsatsen behandlade Àmnet. Vid genomförande av studien har forskaren anvÀnt sig av ett deduktivt synsÀtt.Syfte: Författaren Àmnar genomföra en fallstudie pÄ ett av Sveriges största revisionsföretag med syftet att beskriva hur revisionsföretags belöningssystem Àr uppbyggda samt belysa vilken pÄverkan olika typer av belöningar, finansiella och icke finansiella, har pÄ revisionsföretagets anstÀllda.Resultat: Genom denna undersökning har forskaren kommit fram till att fallföretagets belöningssystem bestÄr av bÄde monetÀra- och icke monetÀra belöningar. De monetÀra belöningarna utgörs av regelbundna bonusar som tilldelas Directors och Partners vid mÄluppfyllelse och tillfÀlliga gratifikationer som kan tilldelas övriga anstÀllda.

I lÀroplanen Lpo-94 stÄr det att skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgÄngen grundskola ska behÀrska det svenska sprÄket samt kunna lyssna och lÀsa aktivt. SjÀlvklart har man alltid lÀst och diskuterat olika författare i skolan, men jag Àr mer intresserad av att se om dagens lÀrare anvÀnder sig av litteraturen i sin undervisning pÄ ett sÄdant sÀtt att man utgÄr frÄn skönlitteratur för att uppnÄ andra mÄl som stÄr uttryckta i lÀroplanen. Jag tror att det Àr betydelsefullt att som lÀrare vara medveten om varför man vÀljer att presentera viss litteratur till enskilda elever eller en klass. Syftet med denna studie Àr i första hand att undersöka vad som styr svensklÀrares val av skönlitteratur i skolan och hur man sedan vÀljer att arbeta med denna litteratur. Jag vill undersöka huruvida dÀr finns ett uttalat syfte med det arbete som ska utföras och om de didaktiska frÄgorna Àr nÀrvarande i detta arbete.

SammanfattningSyftet med denna studie var att beskriva hur sjuksköterskor kan förebygga och lindra smÀrta i samband med smÀrtsamma procedurer hos skolbarn 7-12 Är. Metoden som anvÀndes var en beskrivande litteraturstudie. Litteratur har sökts i databaserna Medline via PubMed, Academic Search Elite och Blackwell Synergy. Materialet i litteraturstudien begrÀnsades till 14 artiklar. I resultatet presenteras de faktorer som pÄverkar barns upplevelser av smÀrtlindring i tvÄ kategorier: ?Förberedelser inför smÀrtsamma procedurer? och ?Lindring av smÀrta under proceduren?.

Andrej Belyjs bok Petersburg Ă€r en av de viktigaste romanerna frĂ„n den symbolistiska perioden i rysk litteratur. I denna uppsats utreds hur grĂ€nser behandlas i romanen. Även om romanen till en början tycks dra upp klara grĂ€nser, till exempel mellan öst och vĂ€st, sĂ„ löses dessa upp och en osĂ€kerhet skapas hos lĂ€saren. GrĂ€nserna som undersöks i uppsatsen omfattar sĂ„vĂ€l grĂ€nser i sjĂ€lva berĂ€ttandet (till exempel mellan berĂ€ttare och karaktĂ€rer och mellan nutid och dĂ„tid) som grĂ€nser i berĂ€ttelsen; det senare indelat i rumsliga grĂ€nser och grĂ€nser för det levande. Slutsatsen blir att Belyj medvetet löser upp grĂ€nserna i romanen pĂ„ flera plan..

Scania Àr en av vÀrldens ledande tillverkare av lastbilar för tunga transporter, bussar samt industri- och marinmotorer. I SödertÀlje finns bland annat deras axelmontering. Axelmonteringen Àr indelad i tre monteringslinjer; bakaxelline, framaxelline och specialaxelline.Syftet med detta examensarbete Àr att kartlÀgga nuvarande specialaxelline och utvÀrdera denna med hjÀlp av olika metoder frÄn lean produktion.DÀrefter identifiera aktiviteter för att minska slöserier, för att optimera monteringslinjen med avseende pÄ volym och/eller bemanning.KartlÀggningen av nulÀget visade att drygt 40 % av de aktiviteter som montörerna utför Àr icke-vÀrdeskapande, dÀr den största slöserikÀllan Àr olika typer av rörelse. Det gick Àven att se att belÀggningen pÄ de olika positionerna varierar stort och generellt Àr lÄg.UtifrÄn dessa insikter arbetades 15 förbÀttringsförslag fram. Förslagen delades in i tre grupper beroende pÄ om de kan införas med omkostnader, investeringar eller produktförÀndringar.

Denna studie grundar sig pÄ tre ostrukturerade fokusgruppsintervjuer som genomfördes med ungdomar pÄ en gymnasieskola i StockholmsomrÄdet. Urvalet bestod av gymnasielever som gick pÄ skolan och var 18-22 Är. Avsikten var att studera hur ungdomarna gör skillnad pÄ narkotikaklassade och icke narkotikaklassade preparat som anvÀnds i berusningssyfte. De frÄgestÀllningar vi arbetat efter var följande:Hur konstrueras alkohol diskursivt i samtalet om andra berusningspreparat?Konstrueras bruket som individens eget ansvar eller som ett gemensamt samhÀllsansvar?Ungdomarna har under fokusgruppsintervjuerna fÄtt argumentera, definiera och motivera hur dessa grÀnser görs.

Syftet med detta arbete Àr att utreda de motiv, faktorer och vÀrderingar som pÄverkar lÀraren i texturvalet. ArbetssÀtten det vill sÀga hur litteraturen sedan anvÀnds i undervisningen Àr Àven en aspekt som detta arbete belyser. Genom intervjuer har jag kunnat utröna ett antal bakomliggande motiv och faktorer som pÄverkar lÀrarna i texturvalet. Ett eventuellt införande av en officiell litterÀr kanon har sedan stÀllts i förhÄllande till de texturval lÀrarna har gjort samt hur lÀrarna tycker i frÄgan om en officiell litterÀr kanon. Resultaten visar frÀmst pÄ att lÀrarna vÀljer litteratur som Àr uppskattade av eleverna och för att vÀcka lÀslust och intresse för litteratur.

Detta a?r en studie om vilken litteratur gymnasiela?rare i svenska anva?nder i sin undervisning, och de bakomliggande motiveringarna och faktorerna till detta urval. Syftet a?r att besvara fo?ljande fra?gesta?llningar: Finns det en outtalad kanon inom gymnasiets undervisning i svenska, och vilken litteratur be- sta?r den i sa? fall av? Mot vilken bakgrund och fo?rkunskap va?ljer la?rare i svenska pa? gymnasiet den litteratur de be- gagnar i sin undervisning?Fo?r att besvara fra?gesta?llningarna har en kvalitativ enka?tstudie genomfo?rts med 14 gymnasiela?- rare i svenska. Resultatet visar pa? tendenser i la?rarnas litteratururval som ligger na?ra en kanon.

Syftet med denna studie var att identifiera vilka faktorer som kan pÄverka elevens lÀsvanor och synliggöra vad som vÀcker lÀslust hos elever som regelbundet lÀser böcker pÄ sin fritid. Vid genomförande av undersökningen deltog sex lÀsvana elever i Ärskurs 4 samt deras klasslÀrare.  Som metod anvÀnde jag mig av kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Resultat av studien visade att det fanns faktorer som verkar drivande för elevernas lÀsning, för deras lÀslust. Samtliga sex elevinformanter uppgav att de fick en positiv kÀnsla vid lÀsningen, dÀr nÄgra beskrev en slags nyfikenhet och att de hela tiden ville lÀsa mera och aldrig sluta. Eleverna kunde Àven beskriva flera goda fördelar med deras litteraturlÀsning, bÄde praktiska och mer personliga.