Att vÀcka lusten till lÀsning Àr en vÀsentlig del av pedagogens och bibliotekariens viktiga arbete. Syftet med vÄr studie Àr att öka vÄr förstÄelse hur man som pedagog och bibliotekarie motiverar barn och elever till lÀsning och vilka faktorer som Àr betydelsefulla för elevers ambition att lÀsa litteratur. Litteraturen Àr en vÀrdefull kunskapskÀlla och för att kunna ta del av denna kunskap krÀvs det att man vill och kan lÀsa. Vi försöker ocksÄ finna svar pÄ frÄgan om all typ av litteratur - utan hÀnsyn till kvalitetskriterier - lÀmpar sig för att öka barnens motivation..

Att vÀcka lusten till lÀsning Àr en vÀsentlig del av pedagogens och bibliotekariens viktiga arbete. Syftet med vÄr studie Àr att öka vÄr förstÄelse hur man som pedagog och bibliotekarie motiverar barn och elever till lÀsning och vilka faktorer som Àr betydelsefulla för elevers ambition att lÀsa litteratur. Litteraturen Àr en vÀrdefull kunskapskÀlla och för att kunna ta del av denna kunskap krÀvs det att man vill och kan lÀsa. Vi försöker ocksÄ finna svar pÄ frÄgan om all typ av litteratur - utan hÀnsyn till kvalitetskriterier - lÀmpar sig för att öka barnens motivation.

Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ hur icke-professionella och professionella inom musik hör nÀr de lyssnar pÄ musik. Finns det nÄgon skillnad i var fokus ligger i musiklyssnande och gÄr det att urskilja nÄgra tendenser? För att undersöka detta har ett urval av personer fÄtt lyssna till olika musikexempel och sedan beskrivit den ljudbild de har uppfattat i musiken. Sedan har dessa narrativ analyserats med utgÄngspunkt i ett av Gabrielsson (2008) utarbetat klassificeringssystem i form av ett stort antal teman och kategorier, vars syfte Àr att belysa olika starka musikupplevelser. De varierande fokus som har framkommit hos informanterna i min studie har sorterats in under detta schemas olika teman och kategorier och sedan sammanstÀllts i tabellform för att ge en lÀttare överblick.Trots att det mig veterligen inte finns en likadan studie om var fokus i musiklyssnande hos icke-professionella och professionella riktas inom musik, sÄ styrkte det som framkom i resultatet befintlig forskning kring relationen mellan upplevelser och reaktioner inom musiklyssning.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka vad god kommunikation kan innebÀra för positivt lÀrande samt beröringens betydelse för kommunikationen sett ur ett lÀrarperspektiv. Vi har arbetat utifrÄn frÄgorna: - Vad Àr god kommunikation? - Vad innebÀr god kommunikation för elevers lÀrande? - Arbetar lÀrare medvetet med fysisk kontakt för att förbÀttra kommunikationen med elever? Metoden har bestÄtt av en triangulering, dÀr den teoretiska bakgrunden har varit ett stöd vid utförandet av observationer och intervjuer. Observationerna har genomförts i klasser dÀr vi har observerat lÀrares sÀtt att kommunicera med elever. I anslutning till observationerna har vi intervjuat lÀraren om hennes syn pÄ kommunikation, nÀrhet och beröring.

Syftet med föreliggande studie var att empiriskt undersöka en teoretisk modell för samband mellan mindfulness och psykologiska fÀrdigheter hos idrottare (Birrer, Röthlin & Morgan 2012) genom att (1) undersöka samband mellan mindfulness och sex pÄverkansmekanismer samt (2) samband mellan fem aspekter av mindfulness och dessa pÄverkansmekanismer. De pÄverkansmekanismer som undersökes var emotionsreglering, klarsynthet, kognitiv acceptans, Àltande, flexibilitet och non-attachment. De aspekter av mindfulness som undersöktes var icke-reaktivitet, observerande, beskrivande, agera medvetet och icke-dömande. I studien deltog 82 tÀvlande idrottare frÄn idrottsföreningar i sydvÀstra Sverige. MedelÄldern var 22,01 Är (SD = 4.32) varav 24 kvinnor och 58 mÀn.

Den hÀr studiens syfte Àr att undersöka om, hur och varför man kan lÀsa litteratur inom moderna sprÄk, franska, pÄ grundskola senare Är. För att genomföra undersökningen har aktionsforskningsmetoden anvÀnds, vilket innebÀr att forskaren deltog i den process som undersöktes som lÀrare. Studien har alltsÄ tvÄ dimensioner: - Att planera, genomföra och utvÀrdera en verksamhet för en nionde klass som harmoniserar de nationella mÄlen i moderna sprÄk och studien av en litterÀr bok pÄ franska (Le Petit Prince av Antoine de Saint-Exupéry). Att fundera pÄ lÀrarens förhÄllningssÀtt. - Att undersöka elevernas lÀrande, uppfattning, förutsÀttningar, reaktioner och upplevelser genom enkÀter och observationer.

Föreliggande systematiska litteraturstudie syftade till att kartlÀgga vad som fanns beskrivet i litteraturen om effekter av massage/beröring hos dementa respektive icke dementa Àldre personer. Syftet var Àven att kartlÀgga personalens instÀllning till massage/beröring och denna omvÄrdnads- ÄtgÀrds effekter empiriskt. Artiklarna har sökts i Högskolan Dalarnas fulltextdatabas ELIN för vidare granskning. Artiklarna som valdes var frÄn Ären 1999-2009. Sökorden som anvÀndes var massage, older, elder, old*, geriatric, demen*, touch, effects, tactil.

Studiens syfte var att ta reda pÄ hur matematikpraktikerna i förskolan ser ut och att undersöka vilka diskurser som styr dem. Detta gjordes genom diskursanalyser, först av  tidigare forskning och litteratur, sedan av insamlat datamaterial frÄn den intervjustudie vi sjÀlva har utfört. Vi har frÄgat oss huruvida lÀst litteratur och tidigare forskning ger en rÀttvisande bild av hur matematikpraktikerna i förskolan verkligen ser ut och vi gjorde dÀrför en jÀmförelse mellan resultaten i vÄra bÄda analyser. Som datainsamlingsmetod genomförde vi multimodala intervjuer, vilka innefattar flera uttryck. Förutom att muntligt intervjua  förskollÀrare har vi, tillsammans med förskollÀrarna, Àven tittat pÄ den matematiska miljön och dokument.

Bakgrund: Barns upplevelse av sm?rta ?r komplext och p?verkas av b?de fysiologiska och k?nslom?ssiga faktorer. Postoperativ sm?rta hos barn kan uttryckas p? olika s?tt beroende p? ?lder, vilket g?r sm?rtbed?mning och sm?rtbehandling en utmaning. Tidigare forskning beskriver barns postoperativa sm?rta som underbehandlad.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka vilka motivationsfaktorer som pÄverkar elever som Àr idrottsaktiva pÄ fritiden jÀmfört med elever som inte Àr idrottsaktiva pÄ fritiden, inom skolÀmnet idrott och hÀlsa. Samt att undersöka var dessa motivationsfaktorer har sitt ursprung. De frÄgestÀllningar jag valt att arbeta utifrÄn Àr följande:(1) Hur motiverade Àr idrottsaktiva respektive icke idrottsaktiva elever att delta i idrott- och hÀlsaundervisningen? (2) Finns det nÄgon skillnad i motivation mellan idrottsaktiva och icke idrottsaktiva elever, hur ter det sig? (3) Vilka variabler pÄverkar idrottsaktiva respektive icke idrottsaktivas motivation till skolÀmnet idrott och hÀlsa?MetodStudien som genomfördes var en kvantitativ studie med hjÀlp av enkÀt som datainsamlingsmetod. Studiens urval var 102 elever fördelade pÄ tvÄ skolor, i fyra olika klasser frÄn Ärskurs nio.

Bakgrund: Fler mÀnniskor blir idag Àldre vilket kan medföra att fler kommer att behöva dela pÄ samhÀllets vÄrdresurser. Informations- och kommunikationsteknologi, IKT utgör ett avgörande utvecklingssteg i dagens samhÀlle. Kan hÀlsotjÀnster pÄ Internet ha positiv effekt pÄ folkhÀlsan? Syfte: Att beskriva Àldres upplevda hÀlsa samt undersöka om den relaterar till deras IT-anvÀndning hos ett representativt befolkningsurval i Blekinge. Metod: Statistisk analys dÀr deskriptiv och analyserande statistik har anvÀnts för att kartlÀgga förekomst och undersöka samband. Studien bygger pÄ redan insamlat material frÄn SNAC (the Swedish National study on Aging och Care). Resultat: Bland internetanvÀndarna i gruppen 66-Äringar uppskattade 86 procent att de hade god, mycket god eller utmÀrkt hÀlsa hos icke internetanvÀndare var motsvarande resultat 64 procent.

Denna undersökning visar hur nÄgra utvalda fritidshem aktivt arbetar för att motverka mobbning. Den belyser ocksÄ vilka former mobbning kan ta sig i uttryck pÄ samt hur begreppet definieras. FrÄgestÀllningar Àr enligt följande:Hur arbetar man konkret för att motverka mobbning inom vÄra utvalda fritidshem? Hur definieras mobbning och hur kan det ta sig i uttryck?För att besvara dessa har vi anvÀnt oss av semistrukturerade intervjuer av rektorer och fritidspedagoger. Informanternas svar har vi sedan jÀmfört med varandra för att upptÀcka gemensamma teman och sedan analyserat dessa med hjÀlp av tidigare forskning och litteratur.Resultatet av undersökningen visar att mobbning definieras som negativa handlingar som utförs under en lÀngre tid och att det kan ta sig i uttryck pÄ ett fysiskt, psykiskt, verbalt, icke-verbalt och digitalt sÀtt.Det visar ocksÄ att man pÄ vÄra utvalda fritidshem motverkar mobbning genom socialt samspel, rastaktiviteter, samarbete med övrig skolpersonal, elever och förÀldrar för att fÄ fram ett gemensamt förhÄllningssÀtt och genom att som ledare vara tydlig mot mobbning..

Att drabbas av afasi kan innebÀra att en högst mÀnsklig förmÄga gÄr förlorad, vilket kan begrÀnsa patientens kommunikationsmöjligheter. DÀrmed stÀlls högre krav pÄ den icke verbala kommunikationen. VÄrdpersonal beskriver svÄrigheter att skapa förstÄelse i denna form av kommunikation. Till följd av detta blir samspelet lidande och omvÄrdnaden kan dÀrför inte anpassas till den unika mÀnniskan. Syftet med denna litteraturöversikt Àr att belysa och sammanstÀlla befintlig forskning, som beskriver hur olika icke verbala kommunikationsvÀgar integreras, i omvÄrdnaden till patienter som drabbats av stroke med afasi som följd.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att jÀmföra hur föreningsaktiva respektive icke föreningsaktiva elever uppfattar Àmnet idrott och hÀlsa i Ärskurs 9 samt vilken betydelse kön och aktivitetsgrad har för betyget.Skiljer sig attityden till idrott och hÀlsa i skolan mellan föreningsaktiva och icke föreningsaktiva samt mellan könen?Finns det skillnader i betyg mellan elever med olika aktivitetsnivÄer samt mellan könen i Àmnet idrott och hÀlsa?Skiljer sig uppfattningen av tÀvlingsmomentet inom Àmnet idrott och hÀlsa för föreningsaktiva respektive icke föreningsaktiva, samt om det Àr nÄgon grupp som gynnas av tÀvlingen?Hur uppfattar elever i Ärskurs 9 kraven som stÀlls inom Àmnet idrott och hÀlsa?MetodFör att samla in de data som behövdes för studien anvÀndes en kvantitativ enkÀtmetod. Urvalsgruppen bestod av fem högstadieskolor varav 341 elever i Ärskurs nio deltog. Svarsfrekvensen uppnÄdde 78 %. EnkÀtsvaren behandlades statistiskt med hjÀlp av GoogleDocs samt Microsoft Excel. ResultatResultaten visar att föreningsaktiva fÄr högre betyg, har en mer positiv attityd och upplever större förmÄga att klara de krav som stÀlls i Àmnet idrott och hÀlsa Àn vad icke föreningsaktiva gör.

Bakgrund och problem: Kategorin icke-vinstmaximerande organisationer kan delas upp i offentliga och privata organisationer. KÀnnetecknande för alla Àr att de har ett annat mÄl Àn att tjÀna in vinst till Àgare. Vinstmotiv mÄste ÀndÄ finnas eftersom organisationen behöver ekonomiska medel för sin framtida verksamhet. Den moderna ekonomistyrningen delas in i ?hÄrda? och ?mjuka? styrsystem.