Bakgrund: I och med immigreringen som för varje Är ökar, finns det nu mÄnga olika kulturer i Sverige. Invandrarna kommer alla nÄgon gÄng att komma i kontakt med vÄrdpersonal. För att kunna ge en god individanpassad vÄrd Àr det av stor vikt att ha kunskap om hur invandrarna upplever mötet med vÄrdpersonalen i Sverige. Syfte: Syftet med studien var att beskriva invandrares upplevelser av mötet med vÄrdpersonalen i Sverige. Metod: Metoden som anvÀnts Àr en litteraturstudie med kvalitativ ansats.

Företagens globala ansvar Àr ett Àmne som ligger i hetluften, inte minst nu inför OS i Peking 2008 nÀr blickarna riktas mot Kina och deras hantering av miljöaspekter och sociala frÄgor. Syftet med arbetet har varit att undersöka hur företag i textilindustrin arbetar med ?Corporate Social Responsibility?, CSR, och kontroll av sina leverantörskedjor samt varifrÄn drivkrafterna för arbetet kommer. Vi har Àven tittat pÄ hur företagen samarbetar med icke-statliga organisationer, för att undersöka om detta Àr ett bra sÀtt att komma Ät de aspekter som företagen sjÀlva har svÄrt att kontrollera. För att undersöka detta har vi genomfört kvalitativa intervjuer med representanter frÄn H&M, Indiska och KappAhl. Vi har ocksÄ intervjuat en representant frÄn en icke-statlig organisation för att fÄ bÄda parters syn pÄ arbetet.

Studiens syfte var att undersöka om kooperativa principer existerar i icke kooperativa företag samt om de följs i det kooperativa företaget. Syftet preciseras i följande forskningsfrÄgor: Följer det icke kooperativa företaget kooperativa principer? Följer det kooperativa företaget de kooperativa principerna? Kooperativ Àr en företagsform, dÀr medlemmarnas intressen gynnas genom att föreningen driver en affÀrsmÀssig verksamhet dÀr medlemmarna deltar. Detta innebÀr att verksamheten har en skyldighet att tillfredstÀlla sina medlemmars finansiella önskemÄl samtidigt som verksamhetens egna finansiella önskemÄl. För att kalla sig kooperativ sÄ ska företag följa sju principer, de sju principerna Àr riktlinjer för hur ett kooperativ ska verka.

Bakgrund: Kvinnlig k?nsstympning (KKS) ?r en globalt erk?nd m?nniskor?ttskr?nkning och inneb?r borttagning av delar, eller hela de yttre kvinnliga k?nsorganen, eller annan skada av icke-medicinska sk?l. Ingreppet medf?r b?de akuta och l?ngsiktiga fysiska och psykiska komplikationer. I takt med ?kad migration ?r detta en patientgrupp som v?xer, vilket st?ller krav p? att sjuksk?terskan besitter b?de den medicinska kunskapen s?v?l som en kulturell kompetens.

Hur förÀldrar samspelar med barn kan ha stor pÄverkan pÄ barnets sprÄkliga och kommunikativa utveckling. FörÀldrasensitivitet och mind-mindedness Àr tvÄ mÄtt som mÀter förÀldrars samspel. FörÀldrasensitivitet mÀter förÀlderns förmÄga att uppfatta och tolka barnets signaler och mind-mindedness innefattar förÀlderns anvÀndande av ord som handlar om barnets mentala processer. Dessa mentaliseringsyttranden kan vara intonade eller icke-intonade utifrÄn situationen och barnets sinnesstÀmning. I vilken grad förÀldrars mind-mindedness och förÀldrasensitivitet pÄverkar olika delar av den kommunikativa utvecklingen Àr till stora delar fortfarande okÀnt.Syftet med föreliggande studie var att undersöka om förÀldrasensitivitet och förÀldrars mind-mindedness korrelerar med kommunikativa förmÄgor, om mind-mindedness och förÀldrasensitivitet korrelerar med varandra samt om nÄgra könsskillnader förelÄg.

Syftet med studien var att undersöka hur Rydaholmsmetoden kan fungera för elever i lĂ€ssvĂ„righeter pĂ„ högstadiet. Syftet var ocksĂ„ att undersöka hur eleverna uppfattade arbetet med metoden. Som utgĂ„ngspunkt valdes en kvantitativ ansats i form av en interventionsstudie med 15 elever i Ă„rskurs 7. Även en kvalitativ ansats i form av samtal anvĂ€ndes för att ta reda pĂ„ hur eleverna uppfattat arbetet.Resultatet av undersökningen visade att de flesta elever ökade testresultaten vad gĂ€ller avkodning. Interventionen genomfördes under fem veckor med för- och eftertest, vilket kan ha bidragit till viss inlĂ€rningseffekt av testresultaten.

Syftet med uppsatsen var att undersöka elevers attityder till litteratur i Ärskurs 9, i skolan och pÄ fritiden. Metoden som anvÀndes var en undersökning dÀr svaren har analyserats utifrÄn tvÄ olika genusteorier, Raewyn Connells teori om maskuliniteter och Yvonne Hirdmans teori om genuskontrakt. Analysen visar att det finns fyra olika kategorier av attityder till litteratur: den positiva pojken, den negativa pojken, den positiva flickan och den negativa flickan. I undersökningen framkom det inga attityder som var neutralt instÀllda till skönlitteratur. Analysen bygger pÄ de resultat som eleverna gav sina svar i enkÀten och detta har sedan analyserats. Det har dÄ visat sig att eleverna försökte relatera till de olika regler och paragrafer i relation till sitt kön. Pojkarna försöker framför allt att forma sin egen maskulinitet. Diskussionen visar att eleverna kan ha bakomliggande problem som pÄverkar deras attityder till litteratur negativt.

Bakgrund: Globalt Àr hypertoni ett hot mot folkhÀlsan och förekommer hos 40 % av vÀrldens befolkning och hos 27 % i Sverige. Hypertoni Àr starkt relaterat till utvecklingen av kardiovaskulÀra sjukdomar som stÄr för 31 % av alla dödsfall i vÀrlden. Sjuksköterskans arbete Àr bland annat att förebygga hypertoni och dess följdsjukdomar.Syfte: Syftet var att beskriva icke-farmakologiska interventioner som kan tillÀmpas i blodtryckssÀnkande syfte hos patienter med primÀr hypertoni.Metod: Litteraturstudie med en strukturerad sökning i Medline, Cinahl och AMED. Sökord som anvÀndes var hypertension, therapy och drug therapy samt i Medline anvÀndes Àven diabetes. Dataanalysen skedde med inspiration av konventionell innehÄllsanalys.Resultat: Tre studier visade att fysisk aktivitet minskade blodtrycket signifikant.

Arbetet handlar om svÄrigheterna med att publicera antikens litteratur, som oftakrÀver teckensnitt som saknas i de flesta datorer. Detta leder i vÀrsta fall till att manfÄr olÀslig text.MÄlet Àr att undersöka hur man tar reda pÄ vilka teckensnitt som finns pÄ enanvÀndares dator, och hur man kan lösa de problem som uppstÄr nÀr ett teckensnittsaknas.Syftet Àr att kunna anpassa anvÀndarens möjligheter att vÀlja teckensnitt till deteckensnitt som finns installerade pÄ datorn.Resultatet visar att metoden som anvÀnds för att undersöka vilka teckensnitt somfinns hos anvÀndaren Àr vÀl fungerande och valmöjligheterna kan anpassas dÀrefter..

Arbetet studerar de odefinierade platserna i staden. Det handlar om de överblivna och övergivna platserna, som stÄr i kontrast till de planerade och funktionsbestÀmda. Dessa platser kan till synes sakna funktion och anvÀndning i staden men sÄ behöver fallet nödvÀndigtvis inte vara. Beroende pÄ vilket sÀtt man vill framhÀva dessa odefinierade platser i staden anvÀnds olika definitioner. En litteraturstudie har gjorts pÄ fyra olika författares definitioner av icke-platser. Vilka tÀnkbara förklaringar finns det för uppkomsten av dessa platser i staden och har det funnits motsÀttningar? Genom litteraturen framkommer det nÄgra tÀnkbara förklaringar och som tas upp och presenteras.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur elever i en klass i skolÄr 9 upplever att lÀsa, tolka och förstÄ utvalda delar av de klassiska böckerna GlasblÄsarns barn av Maria Gripe, Mor gifter sig av Moa Martinson samt Fröken Julie av August Strindberg. Eleverna skulle fÄ en inblick i dessa verk, öka intresset för Àldre litteratur samt undervisningen skulle ligga pÄ en för eleverna anpassad nivÄ. Metoden byggde pÄ att vi delade ut en enkÀt med öppna frÄgor som eleverna utifrÄn sina förkunskaper svarade pÄ. Efter varje avslutad text ville vi genom reflektionstexter fÄ eleverna att skriva ner tankar och Äsikter om vad de hade lÀst. Arbetet avslutades med ytterligare en enkÀt som utvÀrderade arbetet.

Denna studie syftar till att undersöka hur gymnasielÀrare förhÄller sig till och vÀrderar kanon och intermedialitet, samt hur de implementerar dessa begrepp i undervisningen av litteraturhistoria. Bakgrunden till vÄrt arbete behandlar frÀmst kanon- och intermedialitetsbegreppens historiska utveckling, forskningslÀget definierar sedan dessa utifrÄn ett forskningsperspektiv. Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med sex stycken gymnasielÀrare i en medelstor, vÀstsvensk stad. Vi anvÀnder oss vidare av en hermeneutisk ansats för att redogöra för och analysera undersökningens utfall. Resultatet visar att det finns tydliga kopplingar mellan forskningsbakgrunden till vÄrt arbete och utfallet av undersökningen.

Akut hamstringskada Àr en vanlig skada inom fotboll. Skadan utgör 12% av alla skador som uppkommer inom fotboll. Lag pÄ elitnivÄ drabbas per Är av i snitt 3,4 skador, med en rehabiliteringstid pÄ i snitt 21,5 dagar. Syftet med studien var att undersöka om det fanns en obalans i styrka mellan hamstringmuskulatur och m. quadriceps i det skadade jÀmfört med det icke skadade benet.

Syftet med denna studie har varit att ta reda pÄ om och i sÄ fall vilka Àmnesdidaktiska möjligheter inom naturvetenskap i den icke pedagogiskt planerade utevistelsen barnen ger uttryck för. FrÄgestÀllningarna till studien Àr följande: Finns det spontana tillfÀllen i den icke pedagogiskt planerade utevistelsen som pedagoger skulle kunna utveckla till ett naturvetenskapligt lÀrande? Vilka didaktiska spÄr inom naturvetenskapen ger barnen uttryck för och hur syns dessa i barnens aktiviteter? Hur skulle pedagoger kunna utveckla de didaktiska spÄren inom naturvetenskap i barnens aktiviteter med utgÄngspunkt i utvecklingspedagogiska begrepp till ett lÀrande i förskolan? En kvalitativ undersökning har genomförts och som metod har videoobservationer anvÀnts. Med kamerans hjÀlp har barnens aktiviteter i den icke pedagogiskt planerade utevistelsen genom en kombination av icke-deltagande och ostrukturerade observationer följts. UtifrÄn ett utvecklingspedagogiskt perspektiv nÀrmas barns perspektiv, för att synliggöra om det finna nÄgra naturvetenskapliga spÄr som pedagoger kan följa upp och arbeta vidare med för att nÀrma sig ett lÀrande om naturvetenskapliga fenomen.

Bakgrund: Fler mÀnniskor blir idag Àldre vilket kan medföra att fler kommer att behöva dela pÄ samhÀllets vÄrdresurser. Informations- och kommunikationsteknologi, IKT utgör ett avgörande utvecklingssteg i dagens samhÀlle. Kan hÀlsotjÀnster pÄ Internet ha positiv effekt pÄ folkhÀlsan? Syfte: Att beskriva Àldres upplevda hÀlsa samt undersöka om den relaterar till deras IT-anvÀndning hos ett representativt befolkningsurval i Blekinge. Metod: Statistisk analys dÀr deskriptiv och analyserande statistik har anvÀnts för att kartlÀgga förekomst och undersöka samband.