Syfte: Uppsatsen ska undersöka hur svenska icke professionella investerare anvÀnder Ärsredovisningen i sina val av kapitalplacering och vilken nytta Ärsredovisningen har i valet. Uppsatsen ska Àven undersöka om icke professionella investerare har nÄgra problem i tolkningen av Ärsredovisningar.Metod: Uppsatsen anvÀnder bÄde kvantitativ och kvalitativ metod i form av intervjuer och enkÀt.Slutsats: 50 % av de icke professionella investerarna anser att de har nytta av Ärsredovisningar vid kapitalplaceringsbeslut. VD-ordet, förvaltningsberÀttelsen och revisionsberÀttelsen anvÀnds mest. Det som upplevs svÄrast Àr vÀrderingar i balansrÀkningen, kassflödesanalys och noter.Förslag till fortsatta studier: Genomföra en liknande undersökning med intervjuer av icke professionella investerare. Ta reda pÄ vilken hÀnsyn det tas till investerare med lÀgre ekonomisk kunskap vid upprÀttandet av Ärsredovisningar. .

Syfte: Att identifiera vilka aktiviteter som var vanligt förekommande pÄ sÀrskilt boende utifrÄn litteraturen och vilka effekter de hade pÄ Àldres livssituation.Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt och artiklar söktes genom databaserna Pubmed, CINAHL with Full Text och Academic Search Elite. Studiens resultat innehÄller 18 antal artiklar.Resultat: Olika sociala och fysiska aktiviteter hade en positiv inverkan pÄ livskvalitén, men Àven pÄ de boendes upplevelser av ensamhet. Deras fysiska förmÄga förbÀttrades ocksÄ i form av att de lÀttare kunde utföra aktiviteter i dagliga livet (ADL). Fem olika kategorier med aktiviteter skapades. Dessa var trÀdgÄrdsprogram, fysisk aktivitet, interaktion med djur, sociala aktiviteter och musik.

Studiens syfte var att undersöka handbollsspelares uppfattning om lagsammanhÄllning, motivation och mÄlsÀttning. Vidare undersöktes om elithandbollsspelare skildes Ät gÀllande uppfattningar om lagsammanhÄllning, motivation och mÄlsÀttning jÀmfört med icke elithandbollsspelare. Undersökningsdeltagarna var 83 mÀn (M = 20,33 Sd = 3,37) och spelar handboll pÄ elit- respektive icke elitnivÄ. Studien utfördes med hjÀlp av frÄgeformulÀr (Group Environment Questionnaire, Task and Ego Orientation in Sport Questionnaire och Goal Setting in Sport Questionnaire). Resultaten visade att handbollspelare uppskattar individens attraktion till gruppen som högst, att de Àr mer uppgiftsmotiverade Àn resultatmotiverade och frÀmst anvÀnde tÀvlingsmÄl.

Syftet med detta examensarbete var att utifrÄn ett religionsvetenskapligt perspektiv analysera begreppet ?icke-konfessionell?. Studien genomfördes i form av en fallstudie, dÀr jag valde att kartlÀgga hur gymnasielÀrare vid samhÀllsprogrammet i en skola i Norrbotten tolkade begreppet ?icke- konfessionell?. Med hjÀlp av uppsatsens bakgrund analyserade jag vilka konsekvenser deras tolkning av begreppet fick för undervisningen.

Uppsatsen behandlar vilka för- respektive nackdelar icke-professionella modeller kan medföra i modereklam. För att belysa detta fenomen har vi, genom en kvalitativ undersökning bestÄende av informantintervjuer och fokusgruppsdiskussioner, studerat MQ:s senaste reklamkampanj och deras val av modell. UtifrÄn studien kan det konstateras att det har nÄgon betydelse om klÀdföretag anlitar professionella eller icke-professionella fotomodeller i sin reklam, eftersom det primÀra för konsumenterna Àr att modellen Àr attraktiv och har utstrÄlning. Modereklamen ska Äterge en kÀnsla av glamour, skönhet och ett efterstrÀvansvÀrt ideal som Àr anpassat efter mÄlgruppens behov och önskningar. Vidare kan vi konstatera att icke-professionella modeller innebÀr ett strategiskt val av klÀdföretaget för att positionera sig gentemot sina konkurrenter och skapa varumÀrkeskÀnnedom hos sin mÄlgrupp.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva de icke-farmakologiska ÄtgÀrder som kan göra att incidensen av postoperativt illamÄende och krÀkningar minskar. Studien baseras pÄ tio vetenskapliga artiklar som har noggrant valts ut och kvalitetsgranskats. Resultaten visar att de icke-farmakologiska ÄtgÀrder som sjuksköterskan kan utföra och som visar sig hjÀlpa mot postoperativt illamÄende och/eller krÀkningar Àr baserade pÄ den österlÀndska lÀran om mÀnniskan. Med stimuleringar av vissa bestÀmda punkter pÄ kroppen kan incidensen av postoperativt illamÄende och krÀkningar minskas. Det finns flera sÀtt pÄ vilka de stimuleringarna kan göras, samt olika punkter som kan stimuleras.

Teknikens roll i samhÀllet ökar och större delen av befolkningen behöver hantera olika föremÄl och tjÀnster, vilket kan medföra svÄrigheter vid anvÀndning. Syftet med studien var att beskriva relevans och svÄrigheter i anvÀndning av vardagsteknik i dagliga aktiviteter hos personer i Äldrarna 45-64 Är. Studien designades med kvantitativ ansats. Undersökningsgruppen bestod av 40 personer frÄn landsbygd och storstad. Datainsamling genomfördes med det standardiserade bedömningsinstrumentet Everyday Use Technology Questionnaire (ETUQ II), bearbetades i dataprogram och redovisades med deskriptiv statistik.

Syftet med denna studie Àr att uppmÀrksamma och synliggöra fritidshemmets material för att öka barnens intresse för matematik. Studien tar Àven upp hur pedagogerna stimulerar barnen lÀrande och utveckling i det matematiska tÀnkandet. Pedagogerna intervjuades med öppna frÄgor för att ta tillvara deras individuella Äsikter. Resultaten presenteras i olika delkapitel. Ur resultatet framkom att samtliga pedagoger anvÀnder sig av fritidshemmets material och aktiviteter för att hjÀlpa barnen att utveckla sitt matematiska tÀnkande.

I vÄr uppsats vill vi belysa de icke vÀsterlÀndska konstnÀrernas roll i det svenska kulturlivet. Med hjÀlp av en postkolonial teori vill vi titta nÀrmare pÄ hur de och deras konst bli bemött och vilka förutsÀttningar de har att verka inom kultursektorn pÄ samma villkor som de etniskt svenska konstnÀrerna. Konst Àr grÀnsöverskridande, men trots det sÄ görs det skillnad pÄ konst och konst, vi att undersöka varför, i förhÄllande till vÄr teori..

Missbruk av alkohol och droger ökar i Sverige och missbruket begrĂ€nsar aktiviteter och sociala interaktioner. I utförande av dagliga aktiviteter och delaktighet i sociala sammanhang kan miljön pĂ„verka frĂ€mjande eller hindrande. Syftet med denna studie var att förstĂ„ och beskriva hur personer med substansmissbruk upplever den sociala miljöns frĂ€mjande och hindrande aspekter för missbruk och dagliga aktiviteter. Genom elektronisk och manuell sökning har 7 biografier inkluderats i studien. Biografierna analyserades utifrĂ„n en kvalitativ innehĂ„llsanalys och resulterade i sex kategorier: ?De viktigaste personerna i familjen Ă€r barnen?, ?Öppenhet och Ă€rlighet frĂ„n vĂ€nnerna?, ?KĂ€rleksförhĂ„llanden pĂ„verkar missbruket?, ?Att bli sedd som mĂ€nniska av andra?, ?MedmĂ€nsklighet och förstĂ„else frĂ„n professioner i vĂ„rden? och ?Arbetskamraternas stöd Ă€r viktigt?.

I en analys av folkhÀlsan som Lidingö stad genomförde Är 2005 framkom det att för att frÀmja hÀlsan bland öns invÄnare Àr det viktigt att underlÀtta tillgÀngligheten till spontana aktiviteter och att dessa bör ske i bostadsomrÄdet. NÀr det gÀller Àldres behov av aktiviteter och mötesplats betonades i rapporten att Àldres sociala isolering bör brytas och att lokala mötesplatser behövs. Det framkom Àven att de kommunala mötesplatserna var för fÄ, att lokalfrÄgan mÄste lösas och att staden bör vara huvudman för verksamheten. Studiens syfte var att kartlÀgga och beskriva utbudet av mötesplats samt fysiska och sociala aktiviteter för Àldre i ordinÀrt boende pÄ Lidingö. För kartlÀggningen har bÄde information frÄn Lidingö stad friskvÄrdsprogrammet för Àldre Pigg och Vital samt e-post kontakt med programmets ansvarig anvÀnts.

Bakgrund: LÄngvarig icke malign smÀrta Àr vanligt förekommande problem som pÄverkar en individs liv utifrÄn flera aspekter; fysiskt, psykiskt och emotionellt. Upplevelsen av smÀrtan Àr subjektiv och unik för individen och kan vÄlla ett stort personligt lidande. Syfte: Syftet var att belysa upplevelsen av att leva med lÄngvarig icke malign smÀrta. Metod: Studien var en kvalitativ litteraturstudie. Studien Àr baserad pÄ tio artiklar som blivit analyserade utifrÄn Graneheims och Lundmans innehÄllsanalys.

Följande kartlÀggande undersökning berör omrÄdet kring bildskapande aktiviteter i fritidshemmets verksamhet. Syftet Àr att beskriva och analysera vilka betydelser bildskapande aktiviteter har enligt nÄgra barn och att utifrÄn nÄgra pedagogers redogörelser studera bildverksamheter i fritidshemmet.Studien tar upp gÀllande mÄl i lÀroplanen för bildaktiviteter i fritidshem samt att den tar upp bildskapandets betydelse för yngre barns kunskapsutveckling. JÀmförelser görs mellan bakgrundsredovisningens innehÄll och den valda verksamheten dÀr kvalitativa intervjuer gjorts med pedagoger och elever verksamma i fritidshem. Detta för att kunna faststÀlla vilka betydelser begreppet ?bildskapande aktiviteter? har för barn i fritidshem samt att se vilken eventuell skillnad betydel-sen Àr mellan pedagoger och elever och för att se hur fritidshemspersonalen ser pÄ mÄlen i lÀroplanen i relation till bildskapande aktiviteter pÄ fritidshemmet.

UtmÀrkande för morgondagens IS Àr att integrera befintliga resurser med nya IS (Lindencrona 2000), dvs att vidareutveckla i stÀllet för att nyutveckla. DÄ det saknas systematiserad kunskap om den utvecklingsprocess som Àger rum dÄ morgondagens IS ska utvecklas Àr det av yttersta vikt att arbeten vars syfte Àr att belysa denna process genomförs. Syftet med denna rapport Àr att undersöka vilka olika aktiviteter som gÄr att identifiera i VAD-fasen, processen fram till kravspecifikationen, dÄ ett administrativt informationssystem ska vidareutvecklas. Inom ramen för detta examensarbete har en litteratur-survey, fokuserad pÄ att samla in material som detaljerat belyser VAD-fasen, utförts. För att samla in material som möjliggör en identifiering av olika aktiviteter i VAD-fasen dÄ ett IS ska vidareutvecklas, har en enkÀt- respektive en intervju-undersökning av olika organisationer inom aktuell population genomförts.DÄ det insamlade materialet analyserats har i VAD-fasen följande fyra olika aktiviteter kunnat identifieras dÄ ett IS ska vidareutvecklas:· Fatta beslut· Utföra undersökningar med hjÀlp av informationsinsamlande aktiviteter· Författa dokument· Deltaga i diskussionerDet erhÄllna resultatet innebÀr en god plattform att utgÄ ifrÄn dÄ ytterligare forskning ska göras inom omrÄdet och dÄ metoder för utvecklingen av morgondagens IS ska utvecklas och arbetas fram..

Detta examensarbete handlar om förskollÀrares tankar om verbal och icke-verbal kommunikation i samlingssituationer. Syftet med studien Àr att visa förskollÀrares upplevelser av förhÄllandet mellan verbal och icke-verbal kommunikation under samlingssituationer i relation till den pragmatiska aspekten av barns sprÄkutveckling. FrÄgestÀllningarna som arbetet bygger pÄ Àr: Hur ser förskollÀrares uppfattningar ut betrÀffande anvÀndandet av den icke- verbala kommunikationen i samlingssituationer pÄ förskolan? Hur ser förskollÀrares uppfattningar ut betrÀffande anvÀndandet av verbal kommunikation i samlingssituationer pÄ förskolan? Det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer av verksamma förskollÀrare och utgör tillsammans med tidigare forskning samt relevant litteratur för Àmnet grunden för resultatet och analysen. Analysen har sin utgÄngspunkt frÄn Maurice Merleau-Ponty utifrÄn fenomenologin.