Syftet med den hÀr studien Àr att fÄ en större förstÄelse av hur verkligheten ser ut gentemot förskolans uppdrag som stÄr skrivet i lÀroplanen vad gÀller Studien bygger pÄ en enkÀtundersökning dÀr förskollÀrare, barnskötare och pedagoger med annan utbildning har deltagit. Dock har jag valt att utgÄ frÄn förskollÀrarnas svar pÄ enkÀten. Studien visar att majoriteten av förskollÀrare besöker naturen ibland oavsett pedagogens Älder. De aktiviteter som vanligtvis sker i naturmiljö Àr fri lek och motoriska aktiviteter. Det finns Àven inslag av exempelvis trÀdgÄrdsarbete samt berÀttande av sagor. FörskollÀrarnas uppfattning om det egna arbetslagets kompetens inom naturkunskap Àr att, majoriteten av förskollÀrare anser att deras medarbetare har tillrÀckligt med kunskap för att bedriva en meningsfull verksamhet i naturen.

VÄr studie Àr en jÀmförande studie mellan tvÄ förskolor, dÀr vi undersöker hur pedagoger i en flersprÄkig förortsförskola samt en relativt icke flersprÄkig centrumförskola förhÄller sig till interkulturalitet och flersprÄkighet i verksamheten och hur/om de arbetar för att stödja den. Detta har vi utfört genom en etnografisk inspirerad fÀltstudie dÀr vi observerar och utför sex kvalitativa forskningsintervjuer. Vi har valt att intervjua tre pedagoger frÄn vardera förskola, för att se om vÄra observationer stÀmmer överens med pedagogernas uttalanden i intervjuerna. Vi utgÄr ifrÄn vÄr teori för att hitta svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar i empirin. VÄra resultat visar att pedagogerna pÄ bÄda förskolorna uppfattade sin egen roll som viktigt i barnens sprÄkutveckling, men ingen av pedagogerna pÄ förskolorna hade nÄgra strategier att lyfta alla modersmÄl.

I modernt danskt sprÄkbruk finns en tendens att vÀlja icke-kongruerande form av perfektparticip istÀllet för kongruerande i meningar som VÊggene er malet och Naboerne er interesseret, sÄ att man inte lÀngre skiljer pÄ verbalt och adjektiviskt perfektparticip i predikativ anvÀndning.Syftet med föreliggande undersökning var att ta reda pÄ hur perfektparticip i predikativ anvÀndning uttalades respektive skrevs pÄ danska, i en informantgrupp bestÄende av 10 informanter, varav 5 var kvinnor och 5 mÀn. Metoden var att lÄta dessa informanter översÀtta en svensk text till danska, först muntligt och sedan skriftligt. Som komplement till min metod anvÀnde jag senare ytterligare tvÄ informanter till att lyssna pÄ perfektparticipen i det inspelade materialet frÄn undersökningen, för att de skulle uppge vilka former de hörde.Undersökningen visar att de manliga informanterna i större utstrÀckning Àn de kvinnliga informanterna valde den kongruerande formen av perfektparticip vid den muntliga undersökningen, trots att de inte sjÀlva var medvetna om detta. I de kvinnliga informanternas uttal var det ett uttal med [ð] som dominerade, och dessa informanter uppvisade en större medvetenhet om att bÄde kongruerande och icke-kongruerande former av perfektparticip existerar i danska sprÄket. I den skriftliga översÀttningen var det dock hos bÄde de kvinnliga och de manliga informanterna den icke-kongruerande formen som valdes i störst utstrÀckning..

This study has researched different motivations for user participation in brand related activities on social media. The study used three types of participation to evaluate motivations for user participation. These types were the following: consuming content, contributing to existing content and creating new content. An online questionnaire was distributed on brand Facebook pages and was used as a foundation for two focus group interviews that were then held. The goal of the study was to see what motivates user participation, in order to aid companies and organizations in understanding users.

Satsningar för att skapa en god hÀlsa för arbetstagare har blivit allt mer viktiga och har kommit att bli en ny dimension pÄ arbetsplatsen. PÄ Barn- och ungdomsförvaltningen i Karlstad kommun finns friskvÄrdssatsningen Qom i Gong som Àr till för att inspirera arbetstagarna till ett hÀlsosammare liv. Deras hÀlsofrÀmjande aktiviteter har visat sig ha frÀmst tre positiva effekter för förvaltningen. För det första fungerar de som en sprÄngbrÀda för att de anstÀllda ska fÄ upp ögonen för hÀlsoarbete och nya aktiviteter. För det andra har deras hÀlsoarbete Àven en positiv effekt ute pÄ arbetsplatserna genom att de bidrar till en ökad effektivitet och produktivitet.

AnvÀndningen av solceller har haft global exponentiell tillvÀxt sedan 2000-talet och mÄnga experter menar att solceller har stor potential att utvecklas. PÄ den svenska elmarknaden bidrar solceller dock med en försumbar andel pÄ endast 0,01 %. En av fördelarna med solceller Àr att de kan nyttja ytor effektivt genom att appliceras pÄ eller integreras i byggnader, vilket har skapat ett intresse hos fastighetsÀgare. Denna studie avser att studera samspelet mellan aktörerna i processen bakom solcellsinvesteringar samt hur interaktionen skapar vÀrde för involverade aktörer. Detta studeras för att utreda vilka faktorer som kan pÄverka tillvÀxten av solceller pÄ den svenska elmarknaden.

Uppsatsens syfte Àr att jÀmföra pojkars och flickors betyg i Idrott och hÀlsa A samt se vilken pÄverkan manliga respektive kvinnliga idrottslÀrare har pÄ deras betyg. SkÀlet till att frÄgorna stÀlls Àr en hypotes om att pojkars betyg i Idrott och hÀlsa gynnas av manliga idrottslÀrare och flickors betyg gynnas av kvinnliga idrottslÀrare. Undersökningen gjordes med hjÀlp av enkÀtundersökningar dÀr 105 gymnasieelever deltog frÄn 6 olika klasser. Resultaten redovisas i cirkeldiagram, stapeldiagram, tabeller samt sammanfattande text. Resultatet visade att flickor oftare fÄr det högsta betyget hos manliga idrottslÀrare och pojkar oftare fÄr det högsta betyget hos kvinnliga idrottslÀrare.

Tidigare forskning har pÄvisat att olika former av djurterapi Àr effektiva terapiformer för bÄde barn och vuxna med olika psykiska hÀlsoproblematiker. Syftet med denna studie var att undersöka om en form av djurintervention, sÄ kallade djurassisterande aktiviteter pÄverkar depressiva besvÀr och positiv affekt hos Àldre pÄ servicehus, samt om det förekommer nÄgon skillnad i dessa mÄtt beroende pÄ om de Àldre har eller inte har haft djur tidigare. Deltagarna bestod av tjugo pensionÀrer, uppdelade genom randomisering i tvÄ grupper, en experimentgrupp och en kontrollgrupp. Under fyra dagar fick experimentgruppen trÀffa tvÄ hundar medan kontrollgruppen trÀffade en utÄtriktad kvinna. Positiv affekt och depressiva besvÀr mÀttes före och efter interventionen.

Det finns ingen enhetlig definition pÄ risk. Innebörden av risk skiljer sig Ät beroende pÄ vem man frÄgar. Risk Àr allmÀnt nÄgot som inte Àr önskvÀrt och nÄgot företagen vill undvika. Att kunna se möjligheterna med risk Àr en nyare syn pÄ omrÄdet som skiljer sig mot traditionell riskhanterings inriktning pÄ att minimera skadeverkningar. Hur mycket resurser företagen spenderar pÄ riskhanteringsfunktioner skiljer sig Ät mÀrkbart.

PÄ senare Är har företag efterfrÄgat ett styrsystem som inte bara mÀter de finansiella mÄlen utan ocksÄ mÀter de icke finansiella mÄlen. Kaplan och Norton tog dÀrför fram en flerdimensionell styrmodell som heter the Balanced Scorecard. Modellen bestÄr av finansiella och icke finansiella perspektiv som ska ha ett kausalt samband mellan varandra. Författare Àr överens om att det Àr viktigt att mÀta och utvÀrdera prestationer för att fÄ styreffekt och det som inte mÀts gÄr heller inte styra. Syftet med denna examensuppsats var: att öka förstÄelsen för hur mÀtningar och uppföljning av ett balanserat styrkort för ett företag gÄr till vÀga.

SammanfattningSyfte: Att utifrÄn litteratur beskriva hur patienter som drabbats av Poststroke Depression (PSD) upplever sin livskvalitet.Design: Beskrivande litteraturstudie.Metod: Litteratur söktes i databaserna PubMed och CINAHL, som publicerats mellan 2002-2012. Resultatet baseras pÄ 13 vetenskapliga artiklar.  Resultat: Livskvalitet kan ses ur tvÄ dimensioner, psykiskt och fysiskt. DÄ livet förÀndras inom dessa dimensioner efter en stroke, kan detta pÄverka hur individen upplever sin livskvalitet. Patienter som drabbas av PSD kan uppleva en sÀmre livskvalitet, dÄ de kan uppleva minskad fysisk aktivitet, liksom nedsatt funktionsförmÄga och minskad sjÀlvstÀndighet i utförandet av aktiviteter i dagliga livet (ADL).

Syftet med vÄrt examensarbete var att genom pedagogiska aktiviteter stÀrka identiteten hos ungdomar med minoritetstillhörighet samt öka förstÄelsen för det mÄngkulturella. Vi genomförde utvecklingsarbetet i tvÄ minoritetsgrupper, en samisk och en tornedalsk, under sju praktikveckor. Ungdomarna var i Äldern fjorton till femton Är. Vi anvÀnde loggboken som instrument, dÀr eleverna skrev sina reflektioner efter lektionstillfÀllena. Resultatet visade att samiska ungdomarna har en stark kulturell identitetskÀnsla medan ungdomarna i Tornedalen inte sÄg nÄgon skillnad mellan att vara svensk eller tornedaling.

This is a non-traditional examination paper written after three years of studies at Malmö University and the Kaospilot Program. It is written in Swedish and in the spring of 2009. It describes a non-linear project based on a process-orientated theory called Theory-U by Otto C. Scharmer (2009). The project aims to investigate the changing conditions of Stage Theatre and deals with non-linearity as phenomena.

I denna studie har vardaglig interaktion studerats utifrÄn ett dialogiskt perspektiv dÀr en av samtalsdeltagarna Àr en ung man (M) med autism som anvÀnder alternativ ochkompletterande kommunikation (AKK). Studiens syfte var att undersöka hur kommunikativa projekt (t.ex. begÀran av föremÄl eller aktiviteter) sekventiellt Àr konstruerade samt att synliggöra de sociala mönstren som bygger upp kommunikativa projekt vilka möjliggör för en person med autism att delta i en kommunikativ kontext genom bildanvÀndning och andra kommunikativa resurser. Analysen grundar sig pÄ videoinspelat material av tvÄ kvÀllar dÄ M filmades i sin hemmiljö. Conversation Analysis anvÀnds som samtalsanalytiskt verktyg, vilket lÀmpar sig vÀl för att synliggöra kvalitativa samtalsfenomen.

Tidigare forskning pekar pÄ försÀmrad kommunikationsförmÄga som ett av de mest uppmÀrksammade symtomen vid demenssjukdom. För att förmedla ett budskap till sin omgivning anvÀnder dementa som alla andra mÀnniskor bÄde verbala och icke-verbala signaler. Med tiden försÀmras deras verbala uttrycksÀtt och de börjar istÀllet att i allt högre grad anvÀnda sig av de icke-verbala signalerna, som till exempel ansiktsuttryck, kroppssprÄk, gester, parasprÄk och liknande. Eftersom dementas olika kommunikativa uttryckssÀtt ibland kan vara vÀldigt svÄra att tolka av andra i deras nÀrhet, Àr det av stor betydelse att ta reda pÄ de förutsÀttningar som pÄverkar detta. Syftet med denna studie Àr att utifrÄn vÄrdpersonalens berÀttelser belysa vilka faktorer som pÄverkar deras tolkning av dementas olika kommunikativa uttryckssÀtt under omvÄrdnadsmötet.