Denna uppsats om 15 hp har syftet att undersöka hur man socialiseras in i rollen som student genom aktiviteter vid Ultuna StudentkÄr. Studentlivet kan sÀgas vara fullt av profana ritualer, rutiner och bÀr pÄ ett utvecklat symbolsprÄk. Under sin studieperiod deltar mÄnga av studenterna i dessa aktiviteter. Med hjÀlp av handling och tal inbegrips de i, förvaltar och formar förestÀllningar om den egna rollen ? deras identitet som studenter och som blivande yrkesutövare.

Det övergripande syftet med min studie Àr att undersöka hur pedagoger pÄ en förskola arbetar med barns kommunikation i bildskapande aktiviteter. UtifrÄn syftet har jag valt att undersöka fyra aspekter. Jag har undersökt hur pedagogers och barns möte ser ut. Vidare har jag försökt ta reda pÄ vilka intentioner pedagoger har med bildskapande aktiviteter. Jag har ocksÄ tittat pÄ miljöaspekter dÀr jag bland annat genomfört en miljöbeskrivning av förskolan, för att lÀsarna lÀttare ska bilda sig en helhet kring förskolan. För att lÀttare förstÄ vad barn vill förmedla med sina bilder har jag undersökt detta genom att göra en bildanalys. För att besvara syftet samt frÄgestÀllningarna har jag genomfört kvalitativa observationer samt intervjuer.

Syfte med denna rapport Àr att kartlÀgga befintlig kostnadsreduceringsaktiviteter avseende monteringseffektivitet av produkter inom Volvo PV. Samt att genomföra en informationssökning för identifiering av metoder i andra branscher. Rapporten Àr upplagd pÄ sÄ sÀtt att först beskrivs kort företaget och syftet med arbetet. DÀrefter beskrivs de begrÀnsningar och de metoder som valts att anvÀndas vid informationsinhÀmtningen. Efter detta kommer en teoridel dÀr det utförligt beskrivs ett antal kostnadsreducerings metoder/aktiviteter, hur de genomförs och deras fördelar, nackdelar, kostnader och förvÀntat resultat.

Bakgrund: Konsumtion Àr en stor del av vÄra liv och stora delar av denna baseras inte pÄ funktionella vÀrden. En individ kan genom sin konsumtion uttrycka vÀrderingar och utifrÄn dessa uttryck skapa en identitet. Detta kan för individen vara ett sÀtt att via konsumtion skapa mening. En del av denna meningskonsumtion kan hÀrstamma ur olika kundgruppers interaktion med varandra. Hos alternativsportsbranschens ÄterförsÀljare Äterfinns tvÄ kundgrupper, dÀr den ena bestÄr av utövare och den andra av icke utövande individer.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att utifrÄn relationen mellan kundgrupperna ÄskÄdliggöra de icke aktiva individernas meningsskapande och ÄterförsÀljarnas roll i detta.Genomförande: Uppsatsens empiri grundas pÄ nio kvalitativa intervjuer av ÄterförsÀljare inom alternativsportsbranschen.Resultat: Studien visar att icke aktiva individer skapar mening genom associationen till de aktiva utövarna och den livsstil som omger aktiviteterna.

Bakgrund: Till följd av den demografiska utvecklingen och avvecklingen av platser i kommunernas Àldreboende kommer framtidens vÄrd att till stor del bedrivas i hemmet och utföras av nÀrstÄendevÄrdare. Att sjÀlv vara gammal och vÄrda nÄgon annan kan vara bÄde fysiskt och psykiskt tÀrande och kan pÄverka bÄde hÀlsa och livskvalitet. Syfte: Syftet var att beskriva livskvalitet, sjÀlvrapporterad hÀlsa och social situation hos personer i Äldern 60-96 Är i Blekinge, som ger stöd/hjÀlp eller vÄrdar nÄgon nÀrstÄende, i jÀmförelse med mÀn och kvinnor som ej stödjer/ hjÀlper eller vÄrdar nÄgon nÀrstÄende. Metod: Uppgifter togs ur den nationella Àldrestudien SNAC - The Swedish National study on Aging and Care. I Blekinge fanns totalt insamlade uppgifter frÄn 1402 personer i Äldrarna 60- 96 Är och av dessa har vi jÀmfört 89 nÀrstÄendevÄrdare med 89 icke nÀrstÄendevÄrdare. Resultat: UtifrÄn resultatet om sjÀlvrapporterad hÀlsa kan tydas att cirka 70 procent av gruppen nÀrstÄendevÄrdare, och lika mÄnga i gruppen icke nÀrstÄendevÄrdare, anser sig ha en god, mycket god eller utmÀrkt hÀlsa.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av trÀdgÄrden som arena för arbetsterapeutisk rehabilitering. Undersökningsgruppen bestod av sju legitimerade arbetsterapeuter som arbetat med klienter i trÀdgÄrdsmiljö. De utvalda arbetsterapeuterna intervjuades utifrÄn en semistrukturerad intervjuguide. Det insamlade datamaterialet analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet presenteras i tre kategorier "TrÀdgÄrden som ett aktivitetsrum", "TrÀdgÄrdsrelaterade terapeutiska aktiviteter" och "Arbetsterapeutens kompetens för trÀdgÄrdsrehabilitering".

Introduktion: BinokulÀr korscylinder (BKC) Àr ett sÀtt att mÀta den ackommodativa responsen pÄ nÀra hÄll, dvs hur mycket patienten över ? eller underackommoderar till ett visst avstÄnd. BKC har dock visats gevarierande resultat hos icke-presbyoper eftersom de har större förmÄga att ackommodera Àn presbyoper. Testet kan emellertid utföras pÄ tvÄ olika sÀtt, lÄg BKC och hög BKC, dÀr hög BKC som försöker kontrollera ackommodationen torde lÀmpa sig bÀttre för yngre personer.Syfte: Att pÄ icke-presbyoper mÀta den ackommodativa responsen med de tvÄ BKC-metoderna, lÄg och hög BKC, och se om nÄgon skillnad i resultat gick att faststÀlla. Vidare var att undersöka om möjligtvis nÄgot tillvÀgagÄngssÀtt Àr att föredra pÄ yngre personer.Metod: De bÄda BKC-metoderna utfördes efter en subjektiv refraktion pÄ monokulÀrt vis enligt dimmetoden med en avslutande binokulÀr avstÀmning.

Föreliggande uppsats har haft ett syfte som utgÄtt i att undersöka svenska elevers religiositet.  FrÄgor som berörts Àr huruvida elever Àr religiösa eller icke-religiösa, samt hur de ser pÄ sin egen religiositet. Uppsatsen har sökt att ta reda pÄ om socialt bakomliggande faktorer kan pÄverka elevers religiositet. Uppsatsen har Àven Àmnat ta reda pÄ hur elever ser pÄ skolans religionsundervisning i förhÄllande till sin egen religiositet eller icke-religiositet. Dessa frÄgestÀllningar har undersökts med hjÀlp av en kvantitativ enkÀtundersökning som gjorts i tre stycken 7-9 klasser i Kalmar stad. Studien visar att en majoritet av eleverna inte tror pÄ nÄgon sorts högre makt eller personlig Gud.

För att kunna vara aktiv utomhus krĂ€vs att miljön inte Ă€r hindrande. Äldre personer har, i de flesta fall, en minskad fysisk kapacitet och Ă€r genom detta extra kĂ€nsliga för hinder i miljön.Syftet med denna studie var att undersöka om, och i sĂ„ fall pĂ„ vilket sĂ€tt, förĂ€ndringar i den fysiska utemiljön inverkar pĂ„ Ă€ldre personers aktivitetsutförande utanför hemmet. För att besvara studiens syfte sökte författarna svar pĂ„ vilka aktiviteter de Ă€ldre utförde utomhus, hur de upplevde utemiljön samt om de uppmĂ€rksammat förĂ€ndringarna i utemiljön. Informanterna var engagerade i ett flertal olika aktiviteter utomhus och promenader var den vanligast förekommande uteaktiviteten. Det framkom att de Ă€ldre var mycket nöjda med utemiljön i omrĂ„det och att de upplevde fĂ„ hinder.

Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ hur icke-professionella och professionella inom musik hör nÀr de lyssnar pÄ musik. Finns det nÄgon skillnad i var fokus ligger i musiklyssnande och gÄr det att urskilja nÄgra tendenser? För att undersöka detta har ett urval av personer fÄtt lyssna till olika musikexempel och sedan beskrivit den ljudbild de har uppfattat i musiken. Sedan har dessa narrativ analyserats med utgÄngspunkt i ett av Gabrielsson (2008) utarbetat klassificeringssystem i form av ett stort antal teman och kategorier, vars syfte Àr att belysa olika starka musikupplevelser. De varierande fokus som har framkommit hos informanterna i min studie har sorterats in under detta schemas olika teman och kategorier och sedan sammanstÀllts i tabellform för att ge en lÀttare överblick.Trots att det mig veterligen inte finns en likadan studie om var fokus i musiklyssnande hos icke-professionella och professionella riktas inom musik, sÄ styrkte det som framkom i resultatet befintlig forskning kring relationen mellan upplevelser och reaktioner inom musiklyssning.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka vad god kommunikation kan innebÀra för positivt lÀrande samt beröringens betydelse för kommunikationen sett ur ett lÀrarperspektiv. Vi har arbetat utifrÄn frÄgorna: - Vad Àr god kommunikation? - Vad innebÀr god kommunikation för elevers lÀrande? - Arbetar lÀrare medvetet med fysisk kontakt för att förbÀttra kommunikationen med elever? Metoden har bestÄtt av en triangulering, dÀr den teoretiska bakgrunden har varit ett stöd vid utförandet av observationer och intervjuer. Observationerna har genomförts i klasser dÀr vi har observerat lÀrares sÀtt att kommunicera med elever. I anslutning till observationerna har vi intervjuat lÀraren om hennes syn pÄ kommunikation, nÀrhet och beröring.

Syftet med föreliggande studie var att empiriskt undersöka en teoretisk modell för samband mellan mindfulness och psykologiska fÀrdigheter hos idrottare (Birrer, Röthlin & Morgan 2012) genom att (1) undersöka samband mellan mindfulness och sex pÄverkansmekanismer samt (2) samband mellan fem aspekter av mindfulness och dessa pÄverkansmekanismer. De pÄverkansmekanismer som undersökes var emotionsreglering, klarsynthet, kognitiv acceptans, Àltande, flexibilitet och non-attachment. De aspekter av mindfulness som undersöktes var icke-reaktivitet, observerande, beskrivande, agera medvetet och icke-dömande. I studien deltog 82 tÀvlande idrottare frÄn idrottsföreningar i sydvÀstra Sverige. MedelÄldern var 22,01 Är (SD = 4.32) varav 24 kvinnor och 58 mÀn.

Syfte Studiens syfte Àr att undersöka hur anvÀndandet av barnlitteratur kan gÄ till i förskolans planerade aktiviteter för att frÀmja barns empati. UtifrÄn att böckernas budskap och handling har betydelse för vilka etiska perspektiv barn fÄr tillgÄng till Àr det ocksÄ intressant att undersöka vilka böcker förskollÀrare vÀljer att anvÀnda samt varför.FrÄgestÀllningar De frÄgestÀllningar studien utgÄr ifrÄn Àr hur har planerade aktiviteter med barnlitteratur genomförts för att frÀmja barns empatiska utveckling och vilka böcker som har valts i dessa aktiviteter samt av vilken anledning.Metod Studien utgÄr frÄn den kvalitativa metoden intervju dÀr fyra förskollÀrare frÄn tvÄ förskolor intervjuas. Förskolorna som deltar i studien arbetar med barnlitteratur och förskollÀrarna har erfarenhet av detta arbete.      Resultat Resultatet visar att förskollÀrarna i studien ofta anvÀnder sig av drama och bild för att förmedla empatin i böcker för barn. Det Àr pÄ förskolorna ocksÄ vanligt att samtala med barnen om budskapet och handlingen i boken samt mÄlningar barn gör i relation till böcker.

Syftet med mitt examensarbete var att undersöka hur ett elevinflytande pÄverkar elevers motivation till fysiska aktiviteter. Utvecklingsarbetet utfördes under sju veckor i en klass, skolÄr nio, i SkellefteÄ kommun. För att se om jag uppnÄtt mitt syfte anvÀnde jag mig av enkÀter före och efter den empiriska delen av undersökningen, intervjuer i början, mitten och slutet samt elevers dagboksanteckningar under genomförandet av studien. Jag utgick ifrÄn olika indikatorer för motivation i samtliga undersökningsmetoderna. Resultaten visade att eleverna ansÄg att deras motivation ökade och att lektionerna blev viktigare nÀr de sjÀlva hade fÄtt vara med och bestÀmma.

Föreliggande systematiska litteraturstudie syftade till att kartlÀgga vad som fanns beskrivet i litteraturen om effekter av massage/beröring hos dementa respektive icke dementa Àldre personer. Syftet var Àven att kartlÀgga personalens instÀllning till massage/beröring och denna omvÄrdnads- ÄtgÀrds effekter empiriskt. Artiklarna har sökts i Högskolan Dalarnas fulltextdatabas ELIN för vidare granskning. Artiklarna som valdes var frÄn Ären 1999-2009. Sökorden som anvÀndes var massage, older, elder, old*, geriatric, demen*, touch, effects, tactil.