Syftet med denna studie var att beskriva erfarenheter av förÀndringar i dagliga aktiviteter efter ett falltrauma som resulterat i en höftfraktur. Data samlades in via kvalitativa intervjuer med sex kvinnor i Äldrarna 77 till 84 Är. Analysen genomfördes sedan utifrÄn en innehÄllsanalys vilket resulterade i tre kategorier: ?Aktiviteter tillsammans med andra har minskat?, ? Behov av assistans för att kunna utföra aktiviteter? samt ? Aktiviteter möjliggörs genom anpassning? Resultatet visar att flertalet av informanternas dagliga aktiviteter har förÀndrats efter höftfrakturen. Informanternas erfarenheter avspeglar hur de idag utför fÀrre aktiviteter tillsammans med andra vilket medfört att de Àr mer begrÀnsade till att utföra aktiviteter i hemmet.

MÄlet med arbetsterapeutens arbete Àr att möjliggöra utförandet av vardagliga aktiviteter. Arbetsterapeuternas arbetstid innefattar bÄde patient- och icke-patientrelaterad tid. Den icke-patientrelaterade tiden Àr tid som upptar en stor del av arbetsterapeutens arbetstid men som inte syns. Denna studie bygger pÄ en enkÀtstudie som avsÄg att lyfta fram och tydliggöra arbetsterapeuternas patient- och icke-patientrelaterade tid. Syftet med denna uppsats var att undersöka vad arbetsterapeuten i primÀrvÄrden gör pÄ sin arbetstid nÀr han/hon inte trÀffar patienter.

Syftet med uppsatsen Àr att öka förstÄelsen för om det föreligger en relation mellan finansiella och icke-finansiella mÄl i högteknologiska företag och hur denna i sÄ fall gestaltar sig. En kvalitativ metod har företagits. Personliga intervjuer genomfördes pÄ tre företag med tvÄ respondenter pÄ vardera. Genom att belysa empiri genom teori försökte vi göra tolkningar rörande relationen. Det tycks föreligga en relation mellan finansiella och icke-finansiella mÄl.

Det hÀr examensarbetet handlar om fysiska aktiviteter i fyra förskolor. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur förskollÀrare designar verksamhet i fysiska aktiviteter för förskolebarn. De övergripande frÄgorna som ligger till grund för detta arbete Àr vad fysiska aktiviteter i förskola kan vara och vilka förutsÀttningar för fysiska aktiviteter förskollÀrare skapar inom omrÄdet fysisk aktivitet. Examensarbetes teoretiska utgÄngspunkt Àr det designteoretiska perspektivet som fokuserar sig pÄ frÄgor som hur, pÄ vilket sÀtt och med hjÀlp av vilka medel ges kunskapen form. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av strukturerade intervjuer med sex förskollÀrare.

Syftet med denna studie var att beskriva erfarenheter av förÀndringar i dagliga aktiviteter hos kvinnor med lÄngvarig smÀrta. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer med sju kvinnor, alla över 50 Är. Kvinnorna fick berÀtta om sina erfarenheter av förÀndringar i dagliga aktiviteter. Analys av data genomfördes med kvalitativ innehÄllsanalys vilken resulterade i tre kategorier: ?FörÀndrat umgÀnge och aktiviteter med andra?, ?Utförandet av aktiviteter Àr förÀndrat? och ?FörÀndrad aktivitetsrepertoar?.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur icke traditionellt och traditionellt arbetssÀtt inom matematik i skolÄr 1 kan se ut samt ta reda pÄ huruvida arbetssÀttet pÄverkar elevernas attityder till Àmnet. För att söka svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi genomfört observationer i tvÄ klasser i skolÄr 1 med icke traditionellt respektive traditionellt arbetssÀtt samt intervjuat lÀrarna och eleverna. Resultaten visar att icke traditionellt arbetssÀtt kan innebÀra att eleverna fÄr undersöka och prova sig fram, ofta med hjÀlp av laborativt material som konkretiserar matematiken samt att eleverna fÄr möjlighet att prata matematik. Ett traditionellt arbetssÀtt kan innebÀra att eleverna ges redan fÀrdiga generaliseringar av lÀraren och/eller matematiklÀroboken och att de dÀrefter fÄr öva pÄ att tillÀmpa dessa individuellt eller i grupp. Vad gÀller elevernas attityder sÄ relaterade flera av dem matematik till de aktiviteter som sker under skoldagen sÄsom lÀsa, skriva och rÀkna medan andra hÀrleder matematik till matematiklektionerna och deras innehÄll.

Syfte: Syftet med vÄr studie Àr att kartlÀgga anvÀndningen av icke-finansiella mÄtt inom dagligvaruhandeln för att analysera vilka effekter icke-finansiell prestationsmÀtning har pÄ företagens ekonomistyrning. Metod: I studien har vi anvÀnt oss av en kvalitativ ansats. Vi har intervjuat tre butikschefer för att fÄ en övergripande bild av företagens ekonomistyrning och anvÀndningen av icke-finansiella mÄtt. Resultat: Samtliga undersökta butiker anvÀnder sig av icke-finansiella mÄtt men i olika utstrÀckning och pÄ olika nivÄer. Dessa mÄtt hÀnförs till relationen gentemot kunder, medarbetare och miljö.

Processbeskrivningen syftar till att formge ett gestaltningsförslag av en bostadsgÄrd som stödjer sociala aktiviteter. Med sociala aktiviteter Äsyftas enskilda aktiviteter som kan leda till möten och gemensamma aktiviteter, tillfÀlliga eller planerade. BostadsgÄrden som jag utgÄr ifrÄn i gestaltningsförslaget ligger i stadsdelen Andersberg, GÀvle.I bakgrunden presenteras stadsbyggnadsbegrepp som ger en förklaring till utformningen av den sociala och fysiska bostadsmiljön. Sedan redovisas resultat ifrÄn studier som gjorts om miljonprogramsomrÄden och av stadsrummet. Dessa anvÀnds i gestaltningsprocessen som verktyg, tillsammans med observationer av bostadsgÄrdens förutsÀttningar.

I detta arbete studeras förskollÀrares och lÀrare i grundskolans tidigare Ärs syn pÄ lÀs- och skrivförberedande aktiviteter i förskolan. Syftet med detta arbete Àr att lyfta fram förskollÀrares och lÀrare i grundskolans tidigare Ärs syn pÄ lÀs- och skrivförberedande aktiviteter i förskolan. Mina frÄgestÀllningar Àr: Hur ser tvÄ förskollÀrare pÄ lÀs- och skrivförberedande aktiviteter i förskolan? Hur beskriver de lÀs- och skrivaktiviteternas roll? Hur ser tvÄ lÀrare i grundskolans tidigare Är pÄ lÀs- och skrivförberedande aktiviteter i förskolan? Jag har intervjuat tvÄ förskollÀrare och tvÄ lÀrare i grundskolans tidigare Är samt gjort tvÄ observationer pÄ samlingar i förskolan. Resultatet av undersökningen blev följande, förskollÀrare och lÀrare i grundskolans tidigare har olika syn pÄ lÀs- och skrivförberedande aktiviteter i förskolan.

Syftet var att undersöka förekomsten av icke-vÀsterlÀndsk litteratur i Àmnet svenska pÄ gymnasiet. Sex lÀromedel har undersökts för att se om och pÄ vilket sÀtt icke-vÀsterlÀndsk litteratur framstÀlls. DÀrtill har intervjuer med lÀrare och bibliotekarier gjorts för att se om de introducerar eleverna för icke-vÀsterlÀndsk litteratur..

Syfte: Syftet med vÄr studie Àr att kartlÀgga anvÀndningen av icke-finansiella mÄtt inom dagligvaruhandeln för att analysera vilka effekter icke-finansiell prestationsmÀtning har pÄ företagens ekonomistyrning. Metod: I studien har vi anvÀnt oss av en kvalitativ ansats. Vi har intervjuat tre butikschefer för att fÄ en övergripande bild av företagens ekonomistyrning och anvÀndningen av icke-finansiella mÄtt. Resultat: Samtliga undersökta butiker anvÀnder sig av icke-finansiella mÄtt men i olika utstrÀckning och pÄ olika nivÄer. Dessa mÄtt hÀnförs till relationen gentemot kunder, medarbetare och miljö. De icke-finansiella mÄtten har fÄtt ett allt större utrymme inom butikerna under de senaste Ären. I samband med införandet av icke-finansiella mÄtt uppstÄr ökat fokus inom det omrÄde mÄtten avser.

Icke verbal kommunikation förekommer i vÄrdmöten dagligen. Den kan vara omedveten och otydlig vilket kan göra patienten förvirrad och stressad. Informationen som patienten fÄr av sjukvÄrdspersonal uttrycks bÄde med verbal och icke verbal kommunikation. i mötet kan icke verbal kommunikation ge stöd och trygghet i omvÄrdnaden för patienten. Syftet med studien var all belysa sjukvÄrdspersonalens icke verbala kommunikation i relationen till patienten.

Processbeskrivningen syftar till att formge ett gestaltningsförslag av en bostadsgÄrd som stödjer sociala aktiviteter. Med sociala aktiviteter Äsyftas enskilda aktiviteter som kan leda till möten och gemensamma aktiviteter, tillfÀlliga eller planerade. BostadsgÄrden som jag utgÄr ifrÄn i gestaltningsförslaget ligger i stadsdelen Andersberg, GÀvle.I bakgrunden presenteras stadsbyggnadsbegrepp som ger en förklaring till utformningen av den sociala och fysiska bostadsmiljön. Sedan redovisas resultat ifrÄn studier som gjorts om miljonprogramsomrÄden och av stadsrummet. Dessa anvÀnds i gestaltningsprocessen som verktyg, tillsammans med observationer av bostadsgÄrdens förutsÀttningar.

Barn och ungdomar lÀgger idag mindre tid pÄ fysisk aktivitet och mer tid pÄ olika stillasittande aktiviteter. Genom en enkÀtundersökning riktad till barn i 10-13 - ÄrsÄldern har syftet varit att ta reda pÄ hur mycket tid de lÀgger pÄ olika fysiska aktiviteter, i skolan och pÄ fritiden, samt hur mycket tid barnen lÀgger pÄ olika skÀrmbundna aktiviteter sÄsom dator, tv och surf- och lÀsplatta. VÄr hypotes Àr att det finns ett samband mellan hög frekvens av anvÀndandet av olika skÀrmbundna aktiviteter och lÄg grad av fysisk aktivitet. NÄgot sÄdant samband har inte hittats. Undersökningen visar dock att mÄnga barn tillbringar mer Àn rekommenderad tid framför en skÀrm trots att stor del av de svarande regelbundet deltar i idrott eller annan fysisk aktivitet..

Vi vill med denna uppsats tydliggöra sambandet mellan aktiviteter och de effekter KM kan tÀnkas generera. Genom en fallstudie pÄ ett företag har vi undersökt hur aktiviteter kan pÄverka och generera KM-relaterade effekter. Sammanfattningsvis visar vÄr undersökning att de positiva effekter KM genererar som vi ville verifiera verkligen ses i projektarbeten. Dock visar undersökningen att det Àven kan framkomma negativa effekter vid anvÀndning av KM vilka vi anser att man bör beakta. VÄr undersökning visade Àven att en effekt kan föranledas av en eller flera aktiviteter samt att en aktivitet kan föranleda en eller flera effekter.