Vardagliga aktiviteter för personer med demens Àr ett viktigt omrÄde att beakta. LevnadsberÀttelsen bestÄr av information frÄn personer med demens och deras tidigare intressen, som kan ligga till grund för att förbÀttra innehÄllet i vardagen. Syftet med denna studie var att undersöka hur personer med demens, arbetsterapeuter och planeringsansvarig personal upplever aktivitet för personer med demens. En kvalitativ ansats valdes med egenkonstruerade intervjufrÄgor. Vi intervjuade tvÄ personer med demens, tvÄ planeringsansvariga och tvÄ arbetsterapeuter som alla var kvinnor.

I denna studie undersöks det ifall karaktÀrer med psykopatiskt beteende uppfattas mindre skrÀmmande och mer lÀttsamt i animerad form Àn i icke-animerad form. En litteraturstudie har genomförts som till stor del fokuserar pÄ psykopater i film och de extrema personligheter och beteende som Àr frekventa i animerade verk. TvÄ klipp har skapats utifrÄn tvÄ icke-animerade referensklipp innehÄllandes psykopatiska karaktÀrer spelade av skÄdespelare med identisk handling, karaktÀrsbeteende och miljö fast i animerad form. Dessa animerade klipp utvÀrderas genom strukturerade kvalitativa intervjuer med en fokusgrupp inriktad pÄ förÀldrar med barn som Àr 7-9 Är gamla. Undersökningen visar att de animerade karaktÀrerna upplevs som mindre skrÀmmande och mer lÀttsamma Àn sina icke-animerade motsvarigheter..

Syftet med denna uppsats var att faststÀlla om och hur arbetsuppgifternas komplexitetsgrad pÄverkar vad de anstÀllda motiveras utav. Vidare undersöktes vilka preferenser de anstÀllda med arbetsuppgifter av olika komplexitetsgrad hade gÀllande icke-monetÀra belöningar. Det studerades Àven till vilken grad cheferna var medvetna om deras anstÀlldas preferenser. UtifrÄn det teoretiska perspektivet ska de anstÀllda med komplexa arbetsuppgifter motiveras utav inre faktorer sÄsom beröm, utveckling och ökad sjÀlvstÀndighet. AnstÀllda med icke-komplexa arbetsuppgifter ska dÄ pÄverkas utav yttre faktorer som lön och spontana materiella belöningar.

Syftet med studien var att beskriva erfarenheter av aktiviteter hos unga kvinnor med lÄngvarig smÀrta.En kvalitativ metod valdes dÀr öppna intervjuer genomfördes med sex unga kvinnor. SmÀrtan skulle ha varat mer Àn tre mÄnader,vara odiagnostiserad samt att de blivit utredda pÄ smÀrtenhet det gÄngna Äret. Som analys metod valdes innehÄlls analys och det slutliga resultatet presenterades i fyra kategorier. "FörÀndringar Àr nödvÀndiga för att klara aktivitet", "Det Àr viktigt att behÄlla rutiner i vardagen", "Att göra saker som Àr vÀrdefulla trots smÀrta" samt "Omgivningen har stor betydelse". I resultatet framkom det att kvinnorna upplever sig begrÀnsade i sina aktiviteter samt att de har fÄtt anpassa dem pÄ grund av sin smÀrta.

Syftet med denna uppsats Àr att belysa hur lÀrare resonerar om flersprÄkighet och hjÀlp och stöd för de elever som Àr flersprÄkiga i en skola dÀr nÀstan alla andra elever Àr ensprÄkiga. Detta har genomförts genom en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer dÀr alla intervjuer genomförts enskilt. Studien omfattar sex stycken informanter var av fyra av dessa arbetar pÄ en icke mÄngkulturell skola. Av de tvÄ övriga informanterna, arbetar den ena pÄ en mÄngkulturell skola och den andra som modersmÄlslÀrare pÄ bÄde mÄngkulturella och icke mÄngkulturella skolor. De slutsatser som kan dras av denna studie Àr att de lÀrare som arbetar pÄ en icke mÄngkulturell skola, inte Àr sÄ insatta i vad begreppet flersprÄkighet, enligt forskningen, innebÀr.

Drivkraften till att mÀnniskor reser har lÀnge ansetts vara behovet att Äka till en geografisk plats för att dÀr utföra nÄgon typ av aktivitet. Med dagens informations- ochkommunikationsteknik (IKT) har vÄr virtuella rörlighet ökat och sÄledes Àr vardagens aktiviteter inte lika bundna till en specifik plats. ResenÀrer numera anvÀnda IKT till att utföra aktiviteter redan under restiden. Genom att vi dÄ kan anvÀnda tiden till fler aktiviteter kan det bidra till att restiden blir vÀrdefull och inte bara en transportstrÀcka fram till mÄlet. I takt med att det de senaste Ären skett en mobil explosion har ocksÄ tillgÀngligheten till IKT ökat under resan.Studien syftar till att undersöka vad mÀnniskor Àgnar sin restid Ät nÀr de pendlar regionalt och hur de ser pÄ vÀrdet av restiden.

Invandrar kvinnor lider av större ohÀlsa Àn svenskar och invandrar mÀn. Delaktighet i meningsfulla aktiviteter Àr viktigt för att utveckla och bibehÄlla fysisk hÀlsa, mental hÀlsa och livstillfredsstÀllelse. Vidare Àr delaktighet och inflytande i samhÀllet en grundlÀggande förutsÀttning för hÀlsa. MÄnga arbetsterapeuter har pga. okunskap, svÄrigheter i bemötandet av patienter med annan kulturell bakgrund.

Mitt huvudsakliga syfte med denna uppsats har varit att titta pÄ metoderna för avtalstolkning och se i vad mÄn de skiljer sig Ät mellan kommersiella och icke kommersiella avtal. Jag kan nu konstatera att det finns mÄnga olika sÀtt att tolka avtal pÄ men utgÄngspunkten Àr alltid en gemensam partsavsikt som i bÄda förhÄllandena Àr svÄr att finna, och som nÀsta steg en tolkning baserad pÄ lydelsen. Utöver dessa finns en rad principer som tas upp i arbetet som ocksÄ har betydelse för tolkningen i och med att ett avtal alltid skall tolkas i sin helhet. Skillnaderna mellan kommersiella och icke kommersiella förhÄllanden Àr betydande och en av de klaraste skillnaderna Àr kravet pÄ tydlighet och information som ökar i och med snedvridna förhÄllanden. Detta och mycket mer behandlas i arbetet..

Syftet med studien var att beskriva hur anpassningar i den fysiska, kulturella och sociala miljön frÀmjar aktivitetsutförande för barn med ADHD. För att besvara studiens syfte gjorde författarna en litteraturöversikt som kan öka kunskap och förstÄelse inom det valda omrÄdet. I studien inkluderades fjorton artiklar som analyserades utifrÄn en manifest kvalitativ innehÄllanalys som beskriver det synliga i artiklarna. Analysen av data resulterade i tre kategorier: ?Lugn miljö frÀmjar aktivitetsutförandet?, ?Rutiner i miljön frÀmjar sjÀlvstÀndigheten? och ?Aktiviteter tillsammans med andra mÀnniskor frÀmjar aktivitetsutförandet?.

Patienter med kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) upplever ofta oro relaterat till dyspnĂ©. Syftet med studien var att undersöka vilka icke-farmakologiska Ă„tgĂ€rder som kan vidtas för att lindra patienters oro relaterat till dyspnĂ© vid KOL.  En litteraturstudie genomfördes dĂ€r vetenskapliga artiklar granskades och sammanstĂ€lldes. Resultatet visade att det finns ett flertal icke-farmakologiska Ă„tgĂ€rder sĂ„ som andningstekniker, fysisk trĂ€ning, avledning, nutrition och kommunikation som sjuksköterskan kan undervisa och informera om för att lindra oro relaterad till dyspnĂ©. ÅtgĂ€rderna bör vara individanpassade, eftersom varje patient Ă€r unik. Sjuksköterskan bör sjĂ€lv eller tillsammans med andra vĂ„rdinstanser försĂ€kra sig om att patienten fĂ„r den information och utbildning om sin sjukdom som krĂ€vs för att lindra patientens oro i möjligast mĂ„n.

Syftet med studien Àr att fördjupa kunskaperna om vilka matematiska aktiviteter ochuttrycksformer pedagogerna i förskolan anvÀnder sig av i planerade matematikaktiviteter.UtgÄngspunkt för undersökningen var uttrycksformerna som finns beskrivna i förskolanslÀroplan samt sex historiskt och kulturellt grundade matematiska aktiviteter.Syftet konkretiseras i följande frÄgestÀllningar:? Vilka matematiska aktiviteter och vilka uttrycksformer uppmuntras och stöds avpedagogerna i planerade matematikaktiviteter?? Vilka likheter och skillnader finns beroende pÄ barnens Älder?För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor genomfördes strukturerade observationer av planeradematematikaktiviteter pÄ tre olika förskoleavdelningar. Barnens Äldrar var 1-5 Är och varjeavdelning observerades vid ett tillfÀlle under 45 minuter. Tekniker som anvÀndes vidgenomförandet av observationerna var papper, penna, kamera och videokamera.Studiens resultat visar att samtal och rörelse Àr de vanligast förekommande uttrycksformerna iplanerade matematikaktiviteter. Ingen pedagog anvÀnde sig av uttrycksformerna lek/drama ellerdans.

Syftet med denna kvalitativa studie var att beskriva vilka erfarenheter anhöriga till personer med förvĂ€rvad hjĂ€rnskada har avseende förĂ€ndringar i sina dagliga aktiviteter. Åtta anhöriga till personer med förvĂ€rvad hjĂ€rnskada intervjuades utifrĂ„n studiens syfte med ett flertal frĂ„gor. Data analyserades utifrĂ„n en kvalitativ innehĂ„llsanalys och resulterade i tre kategorier: Den sociala interaktionen Ă€r annorlunda?, ?Aktiviteterna Ă€r förĂ€ndrade bĂ„de positivt och negativt? och ?Mer planering krĂ€vs. Resultatet visade att anhöriga pĂ„verkades pĂ„ mĂ„nga olika plan.

Bakgrund: Sömnen Àr ett av vÄra grundlÀggande behov och Àr viktig för vÄr hÀlsa och vÀlbefinnande. Sömnproblem Àr vanligt bland Àldre personer som bor pÄ sÀrskilt boende. Sömnproblemen behandlas ofta med sömntabletter som medför risk för exempelvis förvirring och fall.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie Àr att beskriva effekter av icke farmakologiska ÄtgÀrder för att minska sömnproblem bland personer som bor och vÄrdas pÄ sÀrskilt boende.Metod: Detta Àr en litteraturstudie dÀr resultatet frÄn Ätta kvantitativa artiklar granskats och sammanstÀllts. Resultatet av analysen redovisas utifrÄn följande sex kategorier; fysisk aktivitet, social aktivitet, ljusterapi, Àndrade vÄrdrutiner, avslappning och kognitiv beteendeterapi.Resultat: I litteraturstudien framkom att icke farmakologiska ÄtgÀrder kan minska sömnproblem hos Àldre personer pÄ sÀrskilt boende. Dock redovisas varierande resultat av de olika ÄtgÀrderna.

Syftet med denna studie Àr att undersöka, analysera och diskutera barns frÄgor och reflektioner under ett experiment med naturvetenskapligt innehÄll. En del av syftet Àr ocksÄ att undersöka samspelet mellan barnen under experimentet.Studien Àr kvalitativ med inspiration av fenomenografisk forskningsansats. Det sociokulturella perspektivet har varit den teoretiska utgÄngspunkten. Med hjÀlp av videoobservationer har nio barn i Äldern fyra till fem Är observerats under experiment som innehÄller momenten flyta och sjunka. Det Àr barnens verbala och icke verbala uttryck som ligger till grund för min analys.Resultatet visar pÄ att barn stÀller mÄnga frÄgor med olika fokus, Àr intresserade och vill vara delaktiga under experimentet.

Cancerrehabilitering definieras som en process vars mÄl Àr att förebygga och minska följder av cancer och cancerbehandling samt utgÄ frÄn patientens problematik. Flera studier har visat att rehabilitering kan minska cancer- och cancerbehandlingarnas biverkningar. Syftet med studien var att kartlÀgga arbetsterapeutiska interventioner relaterade till personer som lever med cancer. En litteraturstudie med data frÄn elva studier som representerade bÄde kvantitativ och kvalitativ forskning genomfördes. Resultatet visade att vardagliga aktiviteter Àr viktiga för att patienterna ska kunna skingra sina tankar men Àven för att öka sin kÀnsla av att vara kunnig.