Recipientkontrollen har som ett viktigt mÄl att följa förÀndringar i vattenkvalitet,d.v.s. att belÀgga trender. Det Àr dÀrför viktigt att utformade recipientkontrollprogram Àr tillrÀckligt kraftfulla för att kunna pÄvisa dessa miljöförÀndringar. Det huvudsakliga syftet med denna studie Àr att med hjÀlp av icke-parametriska statistiska metoder undersöka om Motala Ströms VattenvÄrdsförbunds recipientkontrollprogram kan detektera en miljöförÀndring. Mer specifikt undersöks om det finns nÄgra statistiska bevis pÄ en uppÄtgÄende eller nedÄtgÄende trend i det datamaterial som insamlats frÄn recipientkontrollprogrammet och en skattning av styrkan genomförs för att fÄ en uppskattning av hur stora trender som datamaterialet frÄn Motala Ströms vattenvÄrdsförbunds recipientkontrollprogram faktiskt kan detektera.

Bakgrund:Det som har dominerat den traditionella informationen i en ÅRV, sett frĂ„nexternt perspektiv, Ă€r av finansiell karaktĂ€r och Ă€r det som företag ger ut ibalansrĂ€kning, resultatrĂ€kning och kassaflödesanalys med tillhörande noter. Undersenare tid har vikten av den information som ges ut i ÅRV förĂ€ndrats och utvecklas tillen betydligt mer omfattande rapport. Betydelsen av information som Ă€r av ickefinansiell karaktĂ€r har kommit att bli mer och mer intressant. LikasĂ„ beskrivningar ochförklaringar av bĂ„de finansiella och icke finansiella delar har kommit att bli betydandeutifrĂ„n verksamhetens affĂ€rsmĂ€ssiga sammanhang.Syfte:Uppsatsens syfte Ă€r att beskriva vilken information i ÅRV som har störstpotential att öka aktieĂ€garnas förstĂ„else för företaget och dess verksamhet. Informationsom kan behövas för att underlĂ€tta i beslutssituationer angĂ„ende köpa, sĂ€lja eller behĂ„llaaktier.Metod:För att kunna uppfylla rapportens syfte har vi valt att arbeta utefter en kvalitativmetod med en aduktiv ansats.

Syftet med studien var att analysera la?rares synsa?tt pa? AD/HD. Studien bygger pa? sju intervjuer med la?rare som arbetar i grundskolan. De teoretiska utga?ngspunkterna fo?r denna studie var tre specialpedagogiska perspektiv - traditionellt, alternativt samt ett tredje perspektiv.Studien visar att la?rarna a?r positiva till att diagnosen sta?lls da? de menar att diagnosen a?r nyckeln till att fa? extra resurser inom skolan.

En viktig förutsÀttning för en god hÀlsa och vÀlmÄende Àr fysisk aktivitet. I dagens samhÀlle Àr stillasittande ett problem dÄ maskiner ersÀtter vÄra arbeten och mÄnga har stillasittande arbeten, flertal hushÄlls maskiner i hemmet vilka bidrar till mindre fysisk aktivitet. Vilket leder till att vi inte rör pÄ oss i samma utstrÀckning som förr. Detta leder till sÀmre hÀlsa och större risk för sjukdomar. Arbetsplatsen Àr en bra arena för att introducera fysisk aktivitet för individen.

I de flesta yrken anses ergonomi vara en sjÀlvklarhet för att skapaen vÀl anpassad arbetsmiljö och minska riskerna för arbetsskadorhos anstÀllda. Som yrkestatuerare utsetts man stÀndigt av fysiskapÄfrestningar, som onaturliga sittpositioner och tunga ohÀndigamaskiner. Tatueringsmaskinerna de anvÀnder i genomsnitt 4-5 timmarom dagen Àr dÄligt balanserade och vibrerar. Vibrationerna som uppstÄrfortplantar sig ut i hela maskinen och i slutet ut i musklerna pÄ tatueraren.En konsekvens av detta kan vara att man fÄr karpaltunnelsyndrom.I samarbete med Mats JadeskÀr, som bygger egna maskiner undervarumÀrket ?Dize tecniques? och Àr vÀldigt kunnig inom omrÄdet, ska enny tatueringsmaskin tas fram.

Tidigare forskning pekar pÄ försÀmrad kommunikationsförmÄga som ett av de mest uppmÀrksammade symtomen vid demenssjukdom. För att förmedla ett budskap till sin omgivning anvÀnder dementa som alla andra mÀnniskor bÄde verbala och icke-verbala signaler. Med tiden försÀmras deras verbala uttrycksÀtt och de börjar istÀllet att i allt högre grad anvÀnda sig av de icke-verbala signalerna, som till exempel ansiktsuttryck, kroppssprÄk, gester, parasprÄk och liknande. Eftersom dementas olika kommunikativa uttryckssÀtt ibland kan vara vÀldigt svÄra att tolka av andra i deras nÀrhet, Àr det av stor betydelse att ta reda pÄ de förutsÀttningar som pÄverkar detta. Syftet med denna studie Àr att utifrÄn vÄrdpersonalens berÀttelser belysa vilka faktorer som pÄverkar deras tolkning av dementas olika kommunikativa uttryckssÀtt under omvÄrdnadsmötet.

Projektets syfte var att undersöka om en handdator kan stödja distriktssköterskans arbete. I rapporten beskrivs hur vi tillsammans med distriktssköterskor har iakttagit i vilka situationer handdatorn kan vara ett hjÀlpmedel. Om patientjournalen Àr tillgÀnglig via handdatorn vid hembesök skulle det styrka de av oss utvalda nyckelorden som representerar distriktssköterskans yrkeskunnande; "seende", lyhördhet, kommunikation, flexibilitet, prioritering, beslutsfattande, dokumentation, framförhÄllning samt utveckla ett minne och sjÀlvstÀndighet. I rapporten skriver vi ocksÄ om hur distriktssköterskorna tillsammans med oss har pÄverkat utvecklingen av det grafiska grÀnssnittet i designprocessen. Vi visar med mock-upbilder hur denna process har framskridit och vi pekar pÄ hur viktig anvÀndarmedverkan Àr.

Bakgrund: Företag utsÀtts dagligen för olika former av risk och osÀkerhet. Efter2008 Ärs finanskris dÀr mÄnga företag hamnade i finansiellttrÄngmÄl, dÄ det var oförberedda pÄ finansbubblans konsekvenserblev riskhanteringen inom tjÀnsteföretag mer uppmÀrksammat. Huridentifierar och hanterar egentligen tjÀnsteföretag operativ risk ochtill vilken grad anvÀnder dem sig av försÀkringar? Och hur förhÄllersig den praktiska riskhanteringen i relation till akademisk teori?Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att skapa en djupare förstÄelse i hurtjÀnsteföretag identifierar och hanterar operativ risk med hjÀlp avolika försÀkringar och sedan jÀmföra med teori gÀllanderiskhantering.Metod: En kvalitativ fallstudie som bygger pÄ intervjuer riktade mot ettspecifikt företag för att djupare kunna studerariskhanteringsprocessen och deras hantering i form av försÀkringar.Vi har Àven valt att komplettera med information frÄn företagetsÄrsredovisningar.Resultat: Resultatet av vÄr undersökning styrker den teoretiska kopplingen tillpraktiken. NÀr det kommer till begrepp som risk, riskhantering ochriskhanteringsprocess anser vi att det finns ett starkt sambandmellan teorins tolkning av dessa och den praktiska tolkning samttillÀmpning.

Denna studie undersöker förutsÀttningarna för den höga graden av upplevd trivsel pÄ Bryggeriets Gymnasium i Malmö, samt hur man ur ett kultursociologiskt perspektiv kan förstÄ relationen mellan trivsel och skolprestationer i det aktuella fallet. Skolan erbjuder bland annat en skateboardinriktning och skatekulturen har en framtrÀdande roll pÄ skolan.  Undersökningen har dÀrför fokuserat pÄ en grupp skateboardÄkare. De elever som deltagit i studien har svarat pÄ en enkÀt, deltagit i gruppdiskussioner och varit föremÄl för observationer bÄde i och utanför klassrummet. Resultaten pekar pÄ att orsakerna till den höga graden av trivsel bland eleverna i undersökningen beror dels pÄ att skolans organisatoriska och kollegiala kultur prÀglas av en tillÄtande attityd och handledande lÀrarroll, och dels att eleverna i och med skatekulturens relativa förenande med skolan har funnit ett sociokulturellt sammanhang dÀr de lÀttare finner sig tillrÀtta Àn i en mer traditionellt prÀglad skolkontext..

Bakgrund: Att leva med bipola?r sjukdom inneba?r att drabbas av va?xlande maniska och depressiva skov. Begra?nsningar uppsta?r na?r sjukdomen pa?verkar det dagliga livet. Bipola?r sjukdom a?r kronisk och kra?ver farmakologisk och icke-farmakologisk behandling.Syfte: Syftet med studien var att belysa upplevelsen av att leva med bipola?r sjukdom.Metod: Litteraturstudien baserades pa? fem sja?lvbiografier och Lundman & Ha?llgren Graneheims (2008) kvalitativa inneha?llsanalys med ett manifest tillva?gaga?ngssa?tt anva?ndes som analysmetod.Resultat: I resultatet framkom fem kategorier som beskrev upplevelsen av att leva med bipola?r sjukdom.

Detta examensarbete handlar om hur arkitektens roll och arbetssÀtt förÀndras nÀr det byggs industriellt med trÀvolymmoduler istÀllet för traditionellt. Eftersom industriellt byggande Àr ett vÀldigt vitt begrepp har arbetets fokus frÀmst varit pÄ industriellt byggda flerbostadshus av trÀvolymmoduler. En litteraturstudie, fem djupintervjuer av arkitekter som arbetet med trÀvolymmoduler och en fallstudie av projektet Brf TrÀdgÄrden har legat till grund för analysen och slutsatserna. Litteraturstudien visade pÄ att det industriella byggandet dras med en dÄlig syn sedan Miljonprogrammet. I dag Àr förutsÀttningarna helt annorlunda men mÀnniskor Àr ÀndÄ rÀdda att industriellt byggda projekt Àr synonymt med monotont och idélöst.

Jag har i det hÀr arbetet inriktat mig pÄ att fördjupa mina kunskaper i metodik inom trÀ- och metallslöjden genom att studera sociokulturella aspekter pÄ lÀrande. Min uppsats Àr genomförd som litteraturstudie med en kompletterande enkÀt undersökning. Syftet med detta examensarbete Àr studera hur tankar om sociokulturellt lÀrande gÄr att införliva i trÀ- och metallslöjden. De frÄgestÀllningar som jag har arbetat med Àr dessa: Vad kÀnnetecknar sociokulturellt lÀrande? Kan sociokulturellt lÀrande sammanföras med traditionellt hantverksarbete? Vad talar för och emot ett ökat inslag av sociokulturellt lÀrande inom trÀ- och metall slöjden? I hur stor utstrÀckning bedrivs trÀ- och metallslöjden sociokulturellt idag? Resultaten visar att kÀrnan i sociokulturellt tÀnkande Àr sprÄkets och kommunikationens betydelse för lÀrande.

Syftet med uppsatsen Àr att visa pÄ hur samerna traditionellt sett har jagat och dyrkat björnen. Man kan sÀga att det finns ett litet propagandasyfte ocksÄ. Jag valde Àmnet för att synliggöra fler synsÀtt pÄ rovdjur Àn de som finns idag. I dagens debatt Àr man för eller emot rovdjur och har noll förstÄelse för den andra sidan i debatten. Jag har för att göra detta möjligt skapat nÄgra frÄgor som Àr det som ska besvaras i denna uppsats.Hur sÄg samernas traditionella förhÄllande till björnen ut?Hur gick jakten pÄ björnen till?Vilka trosförestÀllningar anvÀndes före, under och efter björnjakt?För att besvara dessa frÄgor kommer jag att undersöka vad forskare sagt i Àmnet.

Mitt syfte Àr att undersöka hur unga mÀn portrÀtteras i svensk, samtida ungdomslitteratur. Jag vill undersöka vilka representationer och förstÄelser av maskulinitet och sexualitet som Äterfinns, skapas och Äterskapas i berÀttelserna. Det empiriska materialet bestÄr av fyra, svenska ungdomsböcker, skrivna under 2000-talet. Genom att göra en diskursanalys vill jag blottlÀgga de normerande diskurser om maskulinitet och sexualitet, som pÄverkar unga mÀnniskor idag. Jag vill ocksÄ se om det skapas nÄgra motbilder till traditionell maskulinitet, i litteraturen.

Syftet med denna studie Àr att fÄ kunskap och förstÄelse om smÄbarns sÀtt att samspela och kommunicera med varandra i den fria leken, bÄde verbalt och icke verbalt. Efter att vi bearbetat tidigare forskning genom relevant litteratur till vÄrt syfte har vi diskuterat fram den metod som vi ansett kunna ge oss svar pÄ vÄrt avsedda undersökningsomrÄde. Vi valde att observera smÄbarnen i deras fria lek som kÀnda icke deltagande observatörer. Detta gjordes under tvÄ dagar pÄ en förskoleavdelning. Vi befann oss bÄda tvÄ pÄ samma avdelning, men vi försökte dela pÄ oss och befinna oss pÄ olika platser.