Multi Protocol Label Switching (MPLS) Àr en routingteknik som blir allt vanligare i dagens nÀtverk. Vid implementation av MPLS i nÀtverk Àr det grundlÀggande att hÄrdvaran har tillrÀckligt hög prestanda för att hantera tekniken. Om sÄ inte Àr fallet kan det leda till negativa konsekvenser sÄsom paketförluster eller i vÀrsta fall att routern havererar. Syftet med arbetet var att ta reda pÄ hur processorbelastningen pÄ en router skiljer sig nÀr MPLS var implementerat jÀmfört med traditionell IP-routing. Routingprotokollen BGP, OSPF och RIP anvÀndes tillsammans med de olika routingteknikerna för att se vilket av dessa som krÀvde minst processorkraft.För att ta reda pÄ hur processorbelastningen pÄverkades skapades en experimentmiljö.

En viktig del av vÄrt syfte Àr att utveckla en modell och dÀrmed förklara vad som skiljer den lojala kunden ifrÄn den icke-lojala kunden. VÄrt syfte Àr ocksÄ att studera den eventuella koppling som finns mellan varumÀrkeskapital och varumÀrkeslojalitet. Ytterligare en viktig del av arbetet Àr att lyfta fram argument för varför mer fokus bör lÀggas pÄ icke-lojalitet. Med utgÄngspunkt frÄn en redan operationell modell för konsumentbaserat varumÀrkeskapital har vi kompletterat modellen. Genom en kvantitativ metod har vi lyckats skapa en ny struktur i varumÀrkeskapitalsmodellen.

A new material model, for the FE-program ADINA, has been verified against twoexperiments. One unreinforced concrete beam and one reinforced concrete beam.The model, DF-concrete, has the possibility to estimate true concrete. However theresults indicate that in order to be sure that the estimations are true, there ought tobe data from the true concrete to verify against.Two FE-models have simulated the behavior of a ring-shaped part of the nuclearcontainment vessel. The results from the first, frictionless, model agree with similarsimulations and hand calculations for high pressures in the containment vessel. Thesimulations of the nuclear containment vessel show cracking in the concrete after10-11 bars of over pressurization.

The purpose with this paper is that trough a description of the management control at Jitech AB find out if traditional management control have been abandoned for benefit for modern management control and in which extent the transition have happened. Further is the second purpose with this paper to find out which decisions that lies behind the design of the management control and how these are in opposition to with the theory..

Students today, in the banking system, are the least loyal group. Students are also the most costly group due to the large investments, made by the banks, for them. Banks have generalized all students in one category and have adapted their offering regardless of students? social statues. As the students banking needs are dependent on their position in their lifecycle, generalizing them in one group is not optimal.The aim of this thesis is to investigate those factors which influence students? choice of bank.

Problembakgrund: Under 1980-talet kritiserades ekonomistyrningen inomorganisationer dÄ den ansÄgs vara allt för finansiellt inriktad. En ekonomistyrningsmodellsom presenterades av Kaplan och Norton, med löftet om att effektivisera och förbÀttra denekonomiska styrningen var balanserat styrkort. Styrmodellen fick en stor genomslagskraftinternationellt sett men ocksÄ i Sverige. I början implementerades modellen av mÄngaprivata företag för att sedan anvÀndas Àven inom den offentliga sektorn.I traditionell litteratur förklaras organisationers adoption ? implementering av olika styrmodellersom ett rationellt val för att kontinuerligt kunna förbÀttra sin verksamhet.Abrahamsons typologi som presenteras i arbetet pekar pÄ pÄverkande faktorer vidadoption av styrmodeller.

Syftet med rapporten Àr att försöka genomföra en traditionell företagsanalys pÄ ett antal utvalda fotbollsklubbar frÄn bÄde England och Sverige. Vidare har det ocksÄ undersökts vilka begrÀnsningar och regler som UEFAs regelverk Financial Fair Play innehÄller och vilka utmaningar implementeringen av detta regelverk kan innebÀra för klubbarna. Genom fotbollsklubbarnas Ärsredovisningar samt sex intervjuer har vi kommit fram till att en traditionell företagsanalys, som nyckeltalsanalys inte gÄr att tillÀmpa pÄ fotbollsklubbar pÄ grund av Àgartillskott och Soft Budget Constraint. Fotbollsklubbarna verkar i en hög grad av Soft Budget Constraint dÄ det inte finns nÄgra incitament för klubbarna att sköta sin ekonomi. Financial Fair Play har instiftats för att förhindra bÄde Àgartillskott och stöd frÄn stater i form av skattelÀttnader.

DÄ scenkomplexitet och ett högre antal ljuskÀllor blir vanligare inom spel har ett behov av algortimer för att hantera dessa scener, med bra prestanda, uppstÄt. En allt vanligare algoritm för detta Àr Deferred Shading. Rapporten utvÀrderar tvÄ olika metoder för Deferred Shading (traditionell Deferred Shading och Light pre-pass rendering)..

Syftet med denna studie Àr att identifiera hur olika faktorer pÄverkar icke-finansiella upplysningar som tillhandahÄlls av svenska börsnoterade företag i deras externa icke-finansiella rapporter. Studien kombinerar inslag frÄn olika redovisningsteorier, tidigare litteratur samt vetenskapliga artiklar med fokus pÄ icke-finansiell rapportering. En kvantitativ metod har anvÀnts för att undersöka mÀngden upplysningar genom en innehÄllsanalys. Vid uttagning av data och skapande av statistik har Spearman's rho korrelationsmatris och multipel regression analys anvÀnts. Totalt har 51 externa ickefinansiella rapporter undersökts.

Icke vinstdrivande organisationers förtroendeskapande webbkommunikation Àr en undersökning som syftar till att öka förstÄelsen för hur icke vinstdrivande organisationer etablerar förtroende i sin kommunikation pÄ webben. Genom att analysera hur de tre icke vinstdrivande organisationerna Forest Stewardship Council (FSC), KRAV och Fairtrade skapar förtroende i textmaterial presenterat pÄ respektive organisations hemsida söker uppsatsen belysa hur olika förtroendeskapande grepp anvÀnds av icke vinstdrivande organisationer för att etablera förtroende mot allmÀnheten. Analysen visar att det mest förekommande sÀttet att skapa förtroende mot allmÀnheten bland de studerade icke vinstdrivande organisationerna Àr att framhÀva sin expertis pÄ det omrÄde organisationen verkar. Uppsatsen öppnar upp för ett nytt forskningsomrÄde med fokus pÄ hur den icke vinstdrivande organisationen etablerar förtroende pÄ webben. För vidare forskning kan det vara intressantatt öka antalet analyserade organisationer för att öka möljligheten att fastslÄ samband mellan hur stor grad av förtroende allmÀnheten upplever sig ha för en organisation och vilken typ av förtroendeskapande kommunikationen organisation anvÀnder sig av..

Denna studie visar hur det fungerar att anvÀnda sig av Montessoripedagogik i högstadiets kemi- och biologiundervisning. Kan man anvÀnda sig av dessa metoder pÄ en vanlig, traditionell skola? Vi har besökt tvÄ Montessoriinspirerade högstadieskolor i Stockholms lÀn, intervjuat tre NO-lÀrare samt observerat sjÀlva undervisningsmomenten. Vi har sett att Montessoripedagogiken skulle kunna vara en stor hjÀlp för lÀrare pÄ en vanlig, traditionell skola. Montessoris grundtankar finns redan hos oss lÀrare, det gÀller bara att tillÀmpa dem mer konkret.

Det Àr mÄnga som har skrivit om fördelar och nackdelar med icke-finansiella mÄtt. I dagens samhÀlle krÀvs snabba beslutstaganden och inte endast att man reagerar i efterhand. Större krav stÀlls ocksÄ pÄ företagen att Àven ta hÀnsyn till de ?mjukare? tillgÄngarna. Studier har emellertid visat att tillit för dessa icke-finansiella mÄtt saknas inom företagen, dÄ frÀmst pÄ ledningsnivÄ.

Icke vinstdrivande organisationers förtroendeskapande webbkommunikation Àr en undersökning som syftar till att öka förstÄelsen för hur icke vinstdrivande organisationer etablerar förtroende i sin kommunikation pÄ webben. Genom att analysera hur de tre icke vinstdrivande organisationerna Forest Stewardship Council (FSC), KRAV och Fairtrade skapar förtroende i textmaterial presenterat pÄ respektive organisations hemsida söker uppsatsen belysa hur olika förtroendeskapande grepp anvÀnds av icke vinstdrivande organisationer för att etablera förtroende mot allmÀnheten. Analysen visar att det mest förekommande sÀttet att skapa förtroende mot allmÀnheten bland de studerade icke vinstdrivande organisationerna Àr att framhÀva sin expertis pÄ det omrÄde organisationen verkar. Uppsatsen öppnar upp för ett nytt forskningsomrÄde med fokus pÄ hur den icke vinstdrivande organisationen etablerar förtroende pÄ webben. För vidare forskning kan det vara intressantatt öka antalet analyserade organisationer för att öka möljligheten att fastslÄ samband mellan hur stor grad av förtroende allmÀnheten upplever sig ha för en organisation och vilken typ av förtroendeskapande kommunikationen organisation anvÀnder sig av..

Icke vinstdrivande organisationers förtroendeskapande webbkommunikation Àr en undersökning som syftar till att öka förstÄelsen för hur icke vinstdrivande organisationer etablerar förtroende i sin kommunikation pÄ webben. Genom att analysera hur de tre icke vinstdrivande organisationerna Forest Stewardship Council (FSC), KRAV och Fairtrade skapar förtroende i textmaterial presenterat pÄ respektive organisations hemsida söker uppsatsen belysa hur olika förtroendeskapande grepp anvÀnds av icke vinstdrivande organisationer för att etablera förtroende mot allmÀnheten. Analysen visar att det mest förekommande sÀttet att skapa förtroende mot allmÀnheten bland de studerade icke vinstdrivande organisationerna Àr att framhÀva sin expertis pÄ det omrÄde organisationen verkar. Uppsatsen öppnar upp för ett nytt forskningsomrÄde med fokus pÄ hur den icke vinstdrivande organisationen etablerar förtroende pÄ webben. För vidare forskning kan det vara intressantatt öka antalet analyserade organisationer för att öka möljligheten att fastslÄ samband mellan hur stor grad av förtroende allmÀnheten upplever sig ha för en organisation och vilken typ av förtroendeskapande kommunikationen organisation anvÀnder sig av..

Hallgren, Emma & Ottosson, Ann (2008). Interaktion - En komparativ studie mellan I Ur och Skur och traditionell förskoleverksamhet rörande samspelet mellan barn och pedagog. (Interaction - A comparative study between ?I Ur och Skur? and traditional pre-schools, concerning the interaction between child and pedagogue.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. I vÄr studie har vi undersökt eventuella skillnader i mötet mellan pedagoger och barn i traditionell respektive utomhuspedagogisk förskoleverksamhet, I Ur och Skur. Vi ville lyfta fram de eventuella skillnader som finns för att förstÄ om och hur verksamhetens form pÄverkar mötet mellan pedagoger och barn och i vilken mÄn barnens behov och intressen tas till vara i verksamheten. Genom vÄr studie vill vi Àven lyfta fram den eventuella betydelsen av olika verksamhetsformer för tanken om en verksamhet för alla.