PÄ senare Är har företag efterfrÄgat ett styrsystem som inte bara mÀter de finansiella mÄlen utan ocksÄ mÀter de icke finansiella mÄlen. Kaplan och Norton tog dÀrför fram en flerdimensionell styrmodell som heter the Balanced Scorecard. Modellen bestÄr av finansiella och icke finansiella perspektiv som ska ha ett kausalt samband mellan varandra. Författare Àr överens om att det Àr viktigt att mÀta och utvÀrdera prestationer för att fÄ styreffekt och det som inte mÀts gÄr heller inte styra. Syftet med denna examensuppsats var: att öka förstÄelsen för hur mÀtningar och uppföljning av ett balanserat styrkort för ett företag gÄr till vÀga.

This is a non-traditional examination paper written after three years of studies at Malmö University and the Kaospilot Program. It is written in Swedish and in the spring of 2009. It describes a non-linear project based on a process-orientated theory called Theory-U by Otto C. Scharmer (2009). The project aims to investigate the changing conditions of Stage Theatre and deals with non-linearity as phenomena.

Tidigare forskning pekar pÄ försÀmrad kommunikationsförmÄga som ett av de mest uppmÀrksammade symtomen vid demenssjukdom. För att förmedla ett budskap till sin omgivning anvÀnder dementa som alla andra mÀnniskor bÄde verbala och icke-verbala signaler. Med tiden försÀmras deras verbala uttrycksÀtt och de börjar istÀllet att i allt högre grad anvÀnda sig av de icke-verbala signalerna, som till exempel ansiktsuttryck, kroppssprÄk, gester, parasprÄk och liknande. Eftersom dementas olika kommunikativa uttryckssÀtt ibland kan vara vÀldigt svÄra att tolka av andra i deras nÀrhet, Àr det av stor betydelse att ta reda pÄ de förutsÀttningar som pÄverkar detta. Syftet med denna studie Àr att utifrÄn vÄrdpersonalens berÀttelser belysa vilka faktorer som pÄverkar deras tolkning av dementas olika kommunikativa uttryckssÀtt under omvÄrdnadsmötet.

Att arbeta som distriktssköterska innebÀr att utöva en akademisk profession med ett fördjupat ansvar för att leda och utveckla omvÄrdnaden inom primÀrvÄrden. En av distriktsköterskans arbetsuppgifter Àr att möta olika patienter. Varje möte Àr unikt. MÄlet för dessa möten Àr att kunna erbjuda bra och tillförlitlig vÄrd, att bygga en relation mellan distriktssköterskan och patienten. Syftet med studien var att belysa distriktsköterskors erfarenheter av vÄrdande och icke vÄrdande möten.

Syftet med denna studie Ă€r att undersöka skillnaden mellan tvĂ„ undervisningsformer, dessa undervisningsformer Ă€r lĂ€rstilsanpassad undervisning och traditionell undervisning. Undervisningsformerna stĂ€lls mot varandra i form av verktyg och hur eleverna upplever att nĂ„gon av formerna Ă€r mer givande för dem samt om nĂ„gon av undervisningsformerna ger en ökad elevaktivitet. För att följa lĂ€roplanen för individanpassning sĂ„ belyser vi Ă€ven denna frĂ„ga. VĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar Ă€r: Ger nĂ„gon av undervisningsformerna, lĂ€rstilsanpassad respektive traditionell undervisning i historia 1b ett bĂ€ttre resultat?Anser eleverna att det Ă€r nĂ„gon skillnad mellan de olika undervisningsformerna lĂ€rstilsanpassad respektive traditionell undervisning?Upplever eleverna att verktygen och informationen varit mer givande i nĂ„gon av undervisningsformerna?Upplever eleverna att de har fĂ„tt tillfĂ€lle att visa sina kunskaper samt tagit eget ansvar för att uppnĂ„ betygsmĂ„len?Är det nĂ„gon undervisningsform som eleverna föredrar för att kunna ta till sig kunskapen som förmedlats?Leder nĂ„gon av undervisningsmetoderna till mer elevaktivitet?Är nĂ„gon av undervisningsmetoderna mer individanpassad? För att fĂ„ svar pĂ„ dessa frĂ„gestĂ€llningar vĂ€nde vi oss till CVL-Sandviken och fick tillfĂ€lle att utföra studien dĂ€r.

Detta examensarbete i matematikdidaktik presenterar och analyserar en laborativ undervisningsmetod i matematik. Ett konkret laborationsexempel togs fram för att vara underlag i de undersökande intervjuer som gjordes med tre verksamma matematiklÀrare. Undersökningen, laborationsexemplet samt studerandet av matematikdidaktisk litteratur visade att en laborativ undervisning Àr ett tÀnkbart komplement till den traditionella undervisningen. Det finns dock en olöst tidsproblematik avseende laborativ undervisning..

Uppsatsen undersöker om fyra gymnasielÀrare i historia reproducerar ett vi och ett de ur etnisk synvinkel genom sin undervisning av A-kursen. Undersökningen har som teoribas forskningsresultat frÄn historikern Christina Johansson, litteraturprofessor Edward Said och sociologen Masoud Kamali. De mer specifika frÄgorna som uppsatsen försöker fÄ svar pÄ Àr om lÀrarna i frÄga bedriver en eurocentrisk undervisning, om det finns ett vi- och de-tÀnkande inbyggt i undervisningen, om det finns en inbyggd tanke om positionell överlÀgsenhet gentemot de andra (icke-européer eller icke-vÀsterlÀnningar) i undervisningen och om lÀrarna förnekar existensen av en social stereotypifiering. Uppsatsen kommer fram till att eurocentrismen Àr tydlig i alla fyra lÀrares undervisning, vi- och de-tÀnkandet reproducerar lÀrarna i olika grad, tanken om positionell överlÀgsenhet Àr svÄr att upptÀcka i deras undervisning samt att förnekelsen av den sociala stereotypifieringen Àr nÀrvarande i olika grad hos tre av de fyra lÀrarna..

Piratkopiering Àr vÀldigt vanligt nu för tiden, eftersom det Àr lÀtt att göra exakta kopior. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om det förekommer anvÀndande av piratkopierade program bland studenter pÄ Karlstad universitet. Om det gör det, vad Àr anledningarna och hur ser de sjÀlva pÄ sitt anvÀndande?I uppsatsen studeras enbart programvara och inte annat upphovsrÀttsligt skyddat material, som film eller musik. Studien Àr en icke-slumpmÀssig statistisk undersökning.

Syftet med undersökningen var att studera huruvida psykologiska faktorer pÄverkar skaderisken för elitfotbollsspelande damer. Detta inkluderade ocksÄ att undersöka sambandet mellan dagliga stressorer och uppkomsten av idrottsskador. Totalt deltog 42 kvinnliga fotbollsspelare i Äldrarna 16-25 Är. Via en prospektiv design inkluderades en förmÀtning med hjÀlp av enkÀterna LESCA, SSP, Fotball Worry Scale samt Brief COPE. I tretton veckor fyllde sedan deltagarna i enkÀten Daily Hassle Scale.

Kunder a?r idag mer aktiva vad ga?ller ha?llbar utveckling och sta?ller krav pa? att fo?retag ska genomfo?ra ha?llbarhetsaktiviteter. Da?rfo?r fokuserar denna studie pa? hemelektronikkedjors ha?llbarhetsaktiviteter och vikten av att involvera kunderna i dem, fo?r att skapa merva?rde fo?r ba?da parter. Syftet a?r att underso?ka om den externa marknadsfo?ringen av ha?llbarhetsaktiviteter na?r kunden samt om det lo?fte som ges uppfylls i den interaktiva marknadsfo?ringen med dem.

Tidigare studier har visat att reglerna om sÀkringsredovisning i IAS 39 Àr komplexa och kritiserade samt har effekter pÄ företags val av sÀkringar och sÀkringsredovisning. Dessa studier har haft ett kvantitativt angreppssÀtt och dÀrför missat att undersöka hur beslutsfattarna pÄ företagen pÄverkas. För att öka förstÄelsen kring IAS 39:s pÄverkan pÄ företag undersöker den hÀr studien hur reglerna om sÀkringsredovisning i IAS 39 pÄverkar beslutsfattarna pÄ svenska icke-finansiella företag utifrÄn ett antagande om nyttomaximering. Som teoretiska referensramar anvÀnds tidigare forskning kombinerat med centrala antaganden i agentteorin och den positiva redovisningsteorin. Teoriavsnittet utmynnar i en analysmodell med tre olika typsituationer.

Detta Àr ett examensarbete om fyra förskollÀrares syn pÄ barns inflytande och syftet Àr att jÀmföra, en sÄ kallad komparativ studie, Reggio Emilia inspirerade förskolors syn med icke profilerade förskolors. Studien genomfördes i form av intervjuer med fyra förskollÀrare pÄ tvÄ olika icke profilerade förskolor och pÄ tvÄ olika Reggio Emilia inspirerade förskolor. Samtliga Àr kommunala . Enligt litteratur och forskning som ingÄr i studien sÄ Àr barns inflytande och kÀnsla av delaktighet en förutsÀttning för lÀrande. Det Àr ocksÄ en förutsÀttning för att barn ska förstÄ innebörden i begreppet demokrati att de pÄ förskolan introduceras till vad begreppet innebÀr. Förskolan ska lÀgga grunden till de demokratiska medborgare som samhÀllet efterfrÄgar och detta Àr ocksÄ utförligt beskrivet i Lpfö 98 som de icke profilerade och Reggio Emilia inspirerade förskolorna följer.

Kommunikation mellan vÄrdgivare och afasipatienter Àr ett omvÄrdnadsproblem om vÄrdgivaren inte har kunskap om hur hon ska förhÄlla sig i de situationer som kan uppstÄ. den icke verbala kommunikationen Àr i dessa sammanhang av stor betydelse men Àven det verbala sprÄket har sin plats i kommunikationen. Studiens syfte har varit att belysa faktorer som pÄverkar kommunikationen mellan vÄrdgivare och personer med afasi. Studien gjordes baserad pÄ litteratur med en kvalitativ ansats. Som teoretisk referensram anvÀndes Paterson och Zderads omvÄrdnadsteori som Àr en interaktionsteori och grundar sig pÄ vikten av en god relation och dÀrmed en god kommunikation mellan vÄrdgivaren och patienten. de faktorer som framkom i resultatet var den icke verbala kommunikationen, atmosfÀren, patientens upplevleser, vÄrdgivarens upplevelser och samspelet mellan vÄrdgivare och patient.

Undersökningar visar att elever har svÄrt att ta till sig evolutionsteorin och i stÀllet vÀljer att förklara evolutionen med icke vetenskapliga argument. Till exempel vÀljer de att förklara fjÀllharens vita vinterpÀls med att en vit pÀls gör att den syns sÀmre. Det hÀr Àr ett exempel pÄ att eleverna gÀrna förklarar evolutionen som behovsstyrd. En laboration utformades för att illustrera hur variation och urval ger evolution i en plantpopulation. Laborationen gÄr ut pÄ att eleverna under en tid studerar en population med plantor som utsÀtts för torka.

Att elever ska ha reellt inflytande i svensk skola betonas starkt i styrdokumenten. Tidigare studier visar att elever har begrÀnsat inflytande i undervisning. Elevcentrerad undervisning ses ofta som nÄgot som ger högt elevinflytande. DÀrför syftar denna studie till att undersöka hur elever och lÀrare beskriver elevers inflytande i en skola som arbetar vÀxelvis med traditionell Àmnesundervisning och Àmnesintegrerade temaomrÄden som kan ses som en form av elevcentrerad undervisning. FrÄgor som besvaras Àr vilka möjligheter elever har till inflytande i undervisningen samt vad som kan begrÀnsa elevinflytande.