Den hÀr studien handlar om hur matematiklÀrare varierar sin undervisning. Syftet med studien Àr att undersöka vad matematiklÀrare anvÀnder för alternativa undervisningsformer och vad matematiklÀrare anser om variation i undervisningen.Fem matematiklÀrare pÄ tre gymnasieskolor har intervjuats och som datainsamlingsmetod har halvstrukturerade kvalitativa intervjuer anvÀnts. Resultatet visar att det finns en skillnad i hur mycket lÀrarna varierar undervisningen och Àven Äsikterna om variation i undervisningen skiljer sig. Vissa av lÀrarna föresprÄkar ett traditionellt undervisningssÀtt och betonar vikten av mÀngdtrÀning, medan andra tycker att undervisningen borde varieras mer för att öka elevernas motivation till matematikÀmnet. Samtliga intervjuade lÀrare anvÀnder grupp- och diskussionsuppgifter i undervisningen och detta Àr den vanligaste alternativa undervisningsformen som lÀrare anvÀnder sig av.

VÄr studie syftar till att studera tvÄ lÀrares interaktion med sina elever i klassrumsundervisningen för att se graden av flerstÀmmighet. Studien genomfördes i tvÄ skolor, en klass i respektive skola. Den ena skolan Àr prisbelönt för sin sprÄksatsning och den andra skolan har en traditionell undervisning. För att besvara vÄra frÄgestÀllningar som ÀrHur skapar lÀrarna interaktionsutrymme för eleverna genom anvÀndning av slutna, öppna och autentiska frÄgor?, Vilken respons fÄr eleverna pÄ sina yttranden i klassrummet? samt Hur ser skillnaden ut mellan en skola med sprÄkinriktning och en traditionell skola med avseende pÄ frÄga 1 och 2? Resultaten visar att lÀraren stÄr för största delen av dialogutrymmet i klassrummet.

Akut hamstringskada Àr en vanlig skada inom fotboll. Skadan utgör 12% av alla skador som uppkommer inom fotboll. Lag pÄ elitnivÄ drabbas per Är av i snitt 3,4 skador, med en rehabiliteringstid pÄ i snitt 21,5 dagar. Syftet med studien var att undersöka om det fanns en obalans i styrka mellan hamstringmuskulatur och m. quadriceps i det skadade jÀmfört med det icke skadade benet.

Syftet med denna studie har varit att ta reda pÄ om och i sÄ fall vilka Àmnesdidaktiska möjligheter inom naturvetenskap i den icke pedagogiskt planerade utevistelsen barnen ger uttryck för. FrÄgestÀllningarna till studien Àr följande: Finns det spontana tillfÀllen i den icke pedagogiskt planerade utevistelsen som pedagoger skulle kunna utveckla till ett naturvetenskapligt lÀrande? Vilka didaktiska spÄr inom naturvetenskapen ger barnen uttryck för och hur syns dessa i barnens aktiviteter? Hur skulle pedagoger kunna utveckla de didaktiska spÄren inom naturvetenskap i barnens aktiviteter med utgÄngspunkt i utvecklingspedagogiska begrepp till ett lÀrande i förskolan? En kvalitativ undersökning har genomförts och som metod har videoobservationer anvÀnts. Med kamerans hjÀlp har barnens aktiviteter i den icke pedagogiskt planerade utevistelsen genom en kombination av icke-deltagande och ostrukturerade observationer följts. UtifrÄn ett utvecklingspedagogiskt perspektiv nÀrmas barns perspektiv, för att synliggöra om det finna nÄgra naturvetenskapliga spÄr som pedagoger kan följa upp och arbeta vidare med för att nÀrma sig ett lÀrande om naturvetenskapliga fenomen.

Bakgrund: Fler mÀnniskor blir idag Àldre vilket kan medföra att fler kommer att behöva dela pÄ samhÀllets vÄrdresurser. Informations- och kommunikationsteknologi, IKT utgör ett avgörande utvecklingssteg i dagens samhÀlle. Kan hÀlsotjÀnster pÄ Internet ha positiv effekt pÄ folkhÀlsan? Syfte: Att beskriva Àldres upplevda hÀlsa samt undersöka om den relaterar till deras IT-anvÀndning hos ett representativt befolkningsurval i Blekinge. Metod: Statistisk analys dÀr deskriptiv och analyserande statistik har anvÀnts för att kartlÀgga förekomst och undersöka samband.

Syftet med studien Àr att jÀmföra en traditionell fysiklaboration inom ellÀra med en laboration som bedrevs i en datorsimulering. Med en traditionell laboration avses att laborationen bedrevs med hjÀlp av en spÀnningskÀlla, resistorer, glödlampor, kablar och multimeter. Dessa laborationer skulle ge eleverna kunskaper om hur ström och spÀnning beter sig i elektriska kretsar. Tre gymnasieklasser deltog i studien, varje klass delades upp i tvÄ jÀmnstarka laborationsgrupper. Den ena gruppen fick genomföra den traditionella laborationen, medan den andra gruppen fick genomföra en datorsimulering.

Det humanitÀrrÀttsliga skyddet för civila i konflikter har sedan dess tillkomst frÀmst reglerat internationella konflikter, nÄgot som inte förÀndrats i takt med att konfliktbilden skiftat frÄn att ha dominerats av internationella konflikter till att istÀllet prÀglas av mer svÄrdefinierade, interna sÄdana. Först 1993 togs ett avgörande steg mot en breddning av skyddet dÄ sÀkerhetsrÄdet instiftade International Criminal Tribunal for the former Yugoslavia, ICTY. Tribunalen vilken inte var avsedd att fungera lagstiftande kom detta till trots att skapa prejudikat i form av domen mot TadicŽ, ett prejudikat, vilket kom att fÄ tvÄ viktiga konsekvenser. Det gav upphov till en ny definition av begreppet ?vÀpnad konflikt? och det ledde till att sedvanerÀtten tillskrevs större vikt.

Uppsatsen jĂ€mför de bĂ„da svenska översĂ€ttningarna av JRR Tolkiens Lord of the Rings: Åke Ohlmarks Sagan om ringen frĂ„n 1959 och Erik Anderssons Ringens brödraskap frĂ„n 2004. Syftet Ă€r att se vilken översĂ€ttning som Ă€r nĂ€rmast originalet och författarens intentioner. Genom att jĂ€mföra olika uttryck ges en konkret bild av vilken översĂ€ttning som mest överensstĂ€mmer med Tolkiens originaltext. Dessutom tas olika aspekter pĂ„ översĂ€ttande i allmĂ€nhet upp, likvĂ€l som vilka specifika svĂ„righeter som finns i översĂ€ttandet av bokens olika konstruerade sprĂ„k. Min slutsats Ă€r att Ringens brödraskap Ă€r mest trogen originalet och att lĂ€saren i den fĂ„r mer eget tolkningsuttrymme..

Internationalisering har lÀnge ansetts vara positivt och bra för företags ekonomiska tillvÀxt och globala konkurrenskraft. Det finns dock bÄde fördelar och nackdelar, vilka varierar beroende pÄ företagets internationaliseringsprocess, det vill sÀga pÄ vilket sÀtt och till vilken grad företaget internationaliseras. En mÀngd forskare inom internationell affÀrsverksamhet har tidigare studerat sambandet mellan internationaliseringsgrad och finansiell prestation. Resultaten har dock varit varierande, men mÄnga av de senare forskningsresultaten tyder pÄ att ett icke-linjÀrt samband existerar. Inga likande studier har gjorts pÄ svenska företag vilket denna studie Àmnar göra.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur lÀraren i praktiken anvÀnder samtalet i undervisningen och vÄr utgÄngspunkt lÀggs i de klassrumssamtal som initieras av lÀraren. För att uppnÄ syftet har vi valt att stÀlla oss frÄgor dÀr vi belyser hur samtalsstrukturen ser ut, vilken roll lÀraren tar i samtalet samt om det stÀlls autentiska eller icke-autentiska frÄgor och hur elevernas svar anvÀnds för att skapa vidare samtal. För att kunna svara pÄ frÄgestÀllningarna har vi anvÀnt oss av observationer dÀr vi observerat klassrumssamtalet. Resultatet visar pÄ att lÀraren tar en tydlig ledarroll dÀr denne innehar rÀtten att initiera Àmnen och att leda samtalet och dÀrmed ocksÄ fördela ordet mellan eleverna. Vi har Àven funnit att de frÄgor lÀraren stÀller till största del Àr av icke-autentisk karaktÀr..

FörÀndringar pÄ arbetsmarknaden har medfört att anstÀllda i allt större utstrÀckning upplever anstÀllningsotrygghet. Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka huruvida autonomi, deltagande i beslutsfattande och arbetsrelaterat socialt stöd kan moderera sambandet mellan anstÀllningsotrygghet och framtida psykisk ohÀlsa samt bristande arbetstrivsel. En enkÀt besvarades av 181 anstÀllda pÄ en revisionsfirma vid tvÄ tillfÀllen. Resultatet av hierarkiska regressionsanalyser indikerar att kvantitativ och kvalitativ anstÀllningsotrygghet predicerar bristande arbetstrivsel och att kvalitativ anstÀllningsotrygghet Àven predicerar psykisk ohÀlsa. Varken autonomi över arbetsuppgifterna, deltagande i beslutsfattande, socialt stöd frÄn kollegor eller frÄn chefer dÀmpande dessa samband.

Uppsatsens övergripande syfte Àr att utröna huruvida ett specifikt samtida populÀrkulturellt verk ? den amerikanska filmen John Q (2002) ? i representationen av sina karaktÀrer befÀster en kolonialistisk diskurs eller om dessa gestaltas pÄ ett sÀtt som skiljer sig frÄn denna diskurs representationsmönster. Med kolonialistisk diskurs avser jag hÀr en diskurs som fundamentalt gror ur de idémönster som var verksamma under den egentliga kolonialismen. UtifrÄn ett poststrukturalistiskt perspektiv med teoretiska analysinstrument frÄn diskursteori och postkolonialism analyseras kvalitativt filmens karaktÀrer som indelas i fyra subjektspositioner; icke-vit man/kvinna och vit man/kvinna. Dessas identiteter undersöks i analysen utifrÄn fem huvudsakliga aspekter; 1/ funktion/roll i narrativet, 2/ personlighet och icke-fysiska egenskaper, 3/ agerande och förehavanden, 4/ utseende och slutligen 5/ eventuellt tydligt intertextuellt förhÄllande till den skÄdespelare som representerar honom/henne.Analysen visar att filmen John Q i upprÀttandet av en gynnad dikotomi mellan mÀnniska och system konstruerar karaktÀrernas identiteter pÄ ett sÀtt som nÀstintill fullstÀndigt följer den kolonialistiska diskursens representationsmönster.

VittnesmÄl Àr en vanlig form av bevis i rÀttegÄngar och spelar ofta en avgörande roll för utgÄngen av brottmÄl. Studier har visat att fullstÀndigheten och tillförlitligheten av vittnesmÄl pÄverkas av ledande frÄgor och lÀngden pÄ retentionsintervall. Syftet med föreliggande studie var att undersöka ledande frÄgor och retentionsintervallets pÄverkan pÄ minnesprestation. Ett filmklipp visades för försöksdeltagare som omedelbart efter filmen eller efter 48 timmar svarade pÄ en enkÀt bestÄende av icke-ledande eller ledande frÄgor om filmens innehÄll. Resultaten visade att vilseledande frÄgor resulterade i sÀmre minnesprestation Àn icke-ledande frÄgor.

I studien undersökte vi hur ett antal verksamma förskollÀrare organiserar sina samlingar och Àven hur de resonerar kring samlingarnas syfte i förskolan. Vi undersökte Àven barns inflytande och delaktighet inför och under samlingarna. I studien anvÀnde vi oss av en kvalitativ undersökningsmetod innehÄllande bÄde observationer och intervjuer med verksamma förskollÀrare. I resultatet har det framkommit att de flesta förskollÀrarna organiserar sina samlingar pÄ liknande sÀtt, utifrÄn barnens Älder och med ett liknande innehÄll. FörskollÀrarnas resonemang kring samlingens syfte har vi kunnat sammanfatta i tre punkter som Àr gemenskapen, en lugn stund för att kunna möta alla barn och en lÀrandesituation.

Efterfra?gan pa? tryckpapper minskar i och med att tryckt media ersa?tts av digitala alternativ sa? som la?splattor och internet. Detta pa?verkar svenska skogsbolag som tillhandaha?ller ra?varor fo?r produktionen. Svensk skogsindustri a?r en mycket viktig na?ring fo?r Sverige och studien a?mnar da?rfo?r underso?ka hur svensk pappersindustri hanterar den minskade efterfra?gan och i med det den nedga?ng den sta?r info?r.