Ambulanssjuksköterskan anses arbeta inom ett komplext kunskapsfält då denmedicinska kunskapen och vårdvetenskapen skall samordnas med yrkeserfarenheten föratt kunna göra en adekvat bedömning. Studier visar att en tredjedel avambulansuppdragen inte är i behov av ambulanstransport enligt ambulanspersonalen. Itakt med ökad kompetens i ambulanssjukvården upplevs en önskan att tillgodose ickeakuta patienter på ett bättre sätt. Syftet med studien är att beskrivaambulanssjuksköterskans upplevelser av att bedöma icke akuta patienter och omkompetensen tas till vara i dessa icke akuta situationer. Denna kvalitativa intervjustudieinnehåller åtta intervjuer med specialistsjuksköterskor i en ambulansorganisation.

Bakgrund och problemdiskussion: Föreliggande studie kommer att handla om hur icke- finansiella prestationsmått kommer till uttryck inom elmarknadsbranschen. Elmarknadsbranschen har genomgått stora förändringar sedan avregleringen år 1996 och är därför särskilt intressant att undersöka. Fram till mitten av 90-talet producerades och distribuerades all el av några stora kraftbolag och kommunala elverk. Innan avregleringen behövde energiföretagen inte fokusera på kunderna i samma utsträckning som idag eftersom kunderna då inte kunde byta energileverantör. Efter avregleringen har konkurrensen ökat på marknaden och företagen måste arbeta hårdare med att tillfredställa kundernas behov och önskningar.

Behovet av att analysera och lagra extrema mängder data har lett flera stora företag att utveckla nya former av datalagringssystem med egenskaper som skapar nya möjligheter inom världen av datalagring men samtidigt ställer krav på utvecklaren med de okonventionella lagringsmodellerna. Denna rapport tittar närmare på moderna tillämpningar inom icke-relationella databaser i samband med applikationsutveckling. Med kännedom om dess egenskaper vill denna rapport belysa hur man skulle kunna tillämpa de nya teknologierna på ett passande sätt..

Denna uppsats är en kvalitativ studie med den hermeneutiska fenomenologin somvetenskapligt perspektiv. Syftet är att beskriva hur rekryterare själva uppleverfenomenet första intrycket samt hur den icke verbala kommunikationen påverkar detta.Vi vill genom en situation som en anställningsintervju beskriva hur rekryterare uppleverdet första intrycket utifrån egna erfarenheter, samt hur handslag, kroppshållning,utseende, gester och ögonkontakt påverkar detta. Våra forskningsfrågor lyder enligtföljande; Hur upplever rekryterare det första intrycket vid en anställningsintervju? Hur,fem icke verbala signaler påverkar det första intrycket under anställningsintervjun? Föratt besvara forskningsfrågorna har sex semistrukturerade intervjuer genomförts medrekryterare som har stor erfarenhet av anställningsintervjuer. Våra teoretiskautgångspunkter har varit attributionsteorin samt det fundamentala attributionsfelet därbåda är grenar inom den kognitiva teorin.

För att ett företag inom handeln ska vara lönsamt i dagens konkurrenssamhälle är det viktigt att särskilja sig från mängden. En stor del av handeln består av företag som är aktiva inom detaljhandeln. Inom detaljhandeln pågår en ständig kamp om kundernas uppmärksamhet och dess lojalitet. Att ha kompetent personal, som är skickliga på att kommunicera med sina kunder, kan göra att företaget sticker ut ur mängden och blir unikt på marknaden. Genom att använda rätt kommunikation kan företagets budskap förmedlas på ett korrekt och intresseväckande sätt.Kommunikation kan delas in i två skilda delar, verbal samt icke-verbal kommunikation.

Rapporten handlar om hur olika brandfarliga varor skall kunna kategoriseras med hjälp av parametern FIGRA. Syftet med arbetet var att kunna undersöka om det gick att använda FIGRA i ett större användningsområde. FIGRA är en förkortning som står för FIre Growth RAte och som belyser olika produkters brandtillväxt. Olika försök har genomförts med standardgods, kartonger med en bestämd kontrollvolym, brandfarliga och icke brandfarliga varor. De brandfarliga varorna var lacknafta, Hammarlack och Karlsons universalklister.

Utökade e-postsystem är en populär typ av grupprogram som ger användarna fler möjligheter än att bara hantera e-post, utökade e-postsystem ger bl a användarna möjligheten att föra kalender, schemalägga möten och delegera uppgifter. Denna undersökning utgår ifrån kända icke-tekniska utmaningar med att nå användaracceptans av grupprogram, genom en fallstudie i en statlig organisation studeras vilken inverkan dessa utmaningar har på utökade e-postsystem. Syftet med denna uppsats är att den ska ge insikter åt organisationer som har infört utökade e-postsystem men som har svårigheter med att nå användaracceptans av den funktionalitet som sådana system tillhandahåller. Viktiga slutsatser som har kunnat dras är att de studerade icke-tekniska utmaningarna med att nå användaracceptans i högsta grad har en inverkan på acceptansen av många av de funktioner som utökade e-postsystem tillhandahåller. Speciellt verkar tekniska begräsningar i systemet göra att många av dessa utmaningar blir kända..

Bakgrund: I Sverige ska de statligt ägda bolagen från och med den första januari 2008, upprätta en hållbarhetsredovisning. Motsvarande skyldighet finns inte för icke-reglerade bolag, dessa kan dock frivilligt välja att presentera hållbarhetsinformation. Institutionell teori menar att organisationer inom en institution efterliknar varandra som ett reslutat av samhällets påtryckningar. Regeringens riktlinjer gällande en obligatorisk hållbarhetsredovisning för statliga bolag skulle på så sätt kunna resultera i en indirekt reglering av de icke-reglerade företagen. De undersökta bolagen i denna studie är det statliga bolaget Vattenfall AB samt de icke-reglerade bolagen E.ON Sverige AB, Tekniska Verken i Linköping AB och Mälarenergi AB.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida de fyra undersökningsföretagen kan ha påverkats av Regeringens riktlinjer för en obligatorisk hållbarhetsredovisning för statliga bolag.

Syftet med studien var att undersöka skillnader i stress, återhämtning samt coping hos individer som genomfört tävlingsinriktad diet jämfört med de som dietat av icke-tävlingsmässiga skäl. 86 individer (64 män och 21 kvinnor) deltog där medelåldern var 25. Metoden i studien var kvantitativ och bestod av ett tredelat formulär innehållandes de svensköversatta instrumenten Recovery-Stress Questionnaire for Athletes (RESTQ-Sport) (Kellmann & Kallus, 2001) och Brief COPE (Muhonen & Torkelson, 2005), samt ett egenkomponerat formulär där informanterna fick kategorisera sig som en av tre diettyper: I) Bodybuilding (BB, n=26), Annat tävlingssammanhang (AT, n=32) samt Icke-tävlingssammanhang (IT, n=28). Resultatet visade en statistisk skillnad i stress mellan de olika diettyperna, där BB upplevde mer stress jämfört med IT, samt att BB upplevde mer av stressdelskalan utmattning än IT. De implikationer som framhävts har riktat sig mot att sprida en bättre förståelse för återhämtning hos dietister inom allmänvård likväl som dietcoacher inom bodybuilding..

Bakgrund: Icke-tekniska f?rdigheter har stor betydelse f?r hur operationsteamet fungerar tillsammans p? operationssalen. Att kunna hantera dessa f?rdigheter kan f? en p?verkan p? patients?kerheten och s?ledes operationsutfallet. Operationssalen definieras som en h?griskmilj? med m?nga utmaningar.

Lipider är en viktig energikälla och olösliga i vatten. De transporteras med hjälp av lipoproteiner ut till kroppens celler. Exempel på lipoproteiner är low density lipoproteins (LDL) och high density lipoproteins (HDL). LDL och HDL kan delas in i sju respektive tio subklasser beroende på storlek. Det har visat sig att en stor andel små LDL-partiklar i blodet ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom.

Vår ambition med uppsatsen är att undersöka och analysera när, och om, ett mindre företag baserat i Sverige behöver ytterligare incitament, utöver ordinarie lön, för att motivera sin personalstyrka. Vi kommer att undersöka vilka olika typer av belöningar som finns och hur dessa används i praktiken hos våra fallföretag. Vi för resonemang runt både monetära och icke-monetära belöningar och vilka sammanhang dessa kan vara aktuella..

Uppsatsen gör en genomgripande kvalitativ analys av redovisningens roll i institutionsteatern, i två fallstudier, med fokus på synliggörande av värdeskapande. Syftet är att öka förståelse för redovisningens funktion vid styrning av verksamheter med icke-finansiella mål. Ytterligare en ambition med uppsatsen är att föreslå ett förhållningssätt till icke-mätbara värden i redovisning och styrning.Inledningsvis presenteras de två analysobjekten som valts för fallstudier; Stockholms stadsteater och Västerbottensteatern. Genom samtalsintervjuer och observationer gör författaren närläsningar av analysobjekten som sedan relateras till utvald litteratur, praktiker och modeller av relevans för studien. Här förs resonemang kring de båda analysobjekten utifrån rådande teori inom redovisning, styrning och arts management.Studien antyder att redovisningens roll i teatern är mångfacetterad; den fyller en inre och en yttre funktion, i en konkret respektive abstrakt dimension.

Redan tidigt uppstod etiska och trosma?ssiga dilemman bland de kristna kring hur Jesu budskap, likt t. ex. Bergspredikan, ordagrant skulle tolkas och efterlevas. A?ven i andra texter och utsagor har dessa fra?gesta?llningar periodvis aktualiserats, och under olika skeenden problematiseras under historiens ga?ng.

Den svenska skolan har genomgått stora förändringar, samhället ställer andra krav på dagens unga och internationella mätningar visar att svenska elever presterar sämre i skolan. Forskning har visat på att icke-kognitiva kunskaper spelar stor roll för framtidsutvecklingen samt för utvecklingen av kognitiva kunskaper. Vad är skolans uppdrag för att utveckla barn och ungas icke-kognitiva kunskaper? Genom en kvalitativ innehållsanalys granskas Skollagen, grundskolans läroplan och FN:s barnkonvention, med fokus på skolans uppdrag för barn och ungdomars utveckling av icke-kognitiva kunskaper, ungas rättigheter till en trygg skolmiljö och möjlighet till socialisering samt hur dokumenten fördelar ansvaret mellan skolan respektive hemmet i barnets utveckling. Studien har också granskat utbildningsplanen för grundskollärarutbildningen på Högskolan Väst för att klargöra lärares kunskapsområde och analyserat hur en socialpedagogisk referensram kan komplettera lärare i ovanstående ansvar och uppdrag i förhållande till hemmet.