Sökresultat:
4184 Uppsatser om Icke materiella tillgćngar - Sida 43 av 279
Mellanchefers syn pÄ belöningssystem: en studie pÄ ett företag inom detaljhandeln
Bakgrund och problem: Olika belöningssystem har den senaste tiden skapat stora rubriker massmedialt. Belöningssystem anvÀnds som ett styrningsverktyg för att skapa incitament hos de anstÀllda samt motivera dessa till att göra ett bÀttre arbete. Det Àr av stor betydelse att de anstÀlldas mÄl överensstÀmmer med företagets övergripande mÄl och strategier. För att uppnÄ detta mÄl inom företaget som vidare skapar effektivitet anvÀnds en rad olika belöningsformer. Dessa Àr sÄvÀl monetÀra som icke-monetÀra samt delas ut kollektivt och/eller individuellt.
Vad kan vi förvÀnta oss? : FörvÀntningsgapets ansikte ur mikroföretagares perspektiv
FörvÀntningsgapet inom revisionen Àr en sedan lÀnge identifierad problematik för revisorer och revisionsbyrÄer. Ett förvÀntningsgap uppstÄr dÄ bestÀllaren av en revisionstjÀnst har en uppfattning av vad som ska innefattas i tjÀnsten vilken inte stÀmmer överrens med vad revisorn menar Àr dennes jobb. Uppsatsens syfte Àr att beskriva mikroföretagares syn pÄ förvÀntningsgap utifrÄn deras relation med sin revisor och sedan analysera om det finns indikationer pÄ ett samband mellan ett upplevt eller icke upplevt förvÀntningsgap och mikroföretagares instÀllning till frivillig revision.För att uppfylla uppsatsens syfte har vi intervjuat fem stycken mikroföretagare. Resultatet visar att ingen av de intervjuade mikroföretagarna upplever nÄgot förvÀntningsgap i deras relation till sin revisor. Vi analyserar och presenterar tÀnkbara anledningar till det obefintliga förvÀntningsgapet.
Hur ser mÀn och kvinnor med olika etnisk bakgrund pÄ sig sjÀlva? En studie av unga arbetslösa individers sjÀlvkÀnsla
Denna studie undersöker sjÀlvkÀnslan hos 81 arbetslösa unga kvinnor och mÀn med olika etnisk bakgrund. Syftet Àr att undersöka om sjÀlvkÀnslan hos arbetslösa ungdomar skiljer sig frÄn den hos icke- arbetslösa (arbetande och studerande) ungdomar. Tidigare forskning belyser arbetslöshetens negativa psykologiska konsekvenser för individens vÀlbefinnande och sjÀlvkÀnsla. Respondenternas Älder Àr 19- 25 Är och har svensk respektive utlÀndsk bakgrund dÀr sistnÀmnda syftar bÄde pÄ första- och andragenerationsinvandrare. TvÄ mÀtinstrument anvÀnds: Rosenbergs Self- esteem scale och Irhammars ?Som jag ser mig sjÀlv?.
Kabel-visualisering genom förstÀrkt verklighet
I den hÀr rapporten beskrivs hur en vanlig mobiltelefon kan anvÀndas för att visualisera elledningar som ligger nedgrÀvda i marken. Tanken Àr att mÀnniskor som t ex jobbar med olika typer av markarbete ska kunna skanna marken med sin telefon och dÀrigenom se om det ligger nÄgra kablar dÀr under. Att av misstag grÀva av en högspÀnningsledning kan resultera i stora materiella skador, personskador och t.o.m dödsfall.Kablarnas geografiska position ligger lagrad i en GIS-databas och med hjÀlp av telefonens GPS sÄ kan anvÀndarens position faststÀllas. För att kablarna ska kunna visualiseras korrekt i telefonen sÄ mÄste Àven telefonens orientering och lutning faststÀllas. Dessa vÀrden hÀmtas frÄn telefonens kompass och gyroskop.
Fastighetsobligationer ? PrissÀttningen av sÀkerstÀllda kontra icke-sÀkerstÀllda obligationer pÄ en vÀxande
Denna rapport ger en bild av vilka olika saker byggherrar i SverigeanvĂ€nder sig av idag för att öka den sociala hĂ„llbarheten. De projektsom studerats Ă€r Bygga om Dialogen i Malmö, Ălvstaden i Göteborg,Vivalla i Ărebro och föreningen Byggemenskap.Genom att intervjua en person frĂ„n varje omrĂ„de studeras likheteroch skillnader i hur man arbetat med den sociala hĂ„llbarheten vidbyggnation. I Malmö och Ărebro studeras arbetet med att öka densociala hĂ„llbarheten vid renoveringsobjekt, hur fĂ„r de hela omrĂ„densom lĂ€nge haft ett dĂ„ligt rykte att bli socialt hĂ„llbara dĂ€r stort fokusligger pĂ„ att anstĂ€lla lĂ„ngtidsarbetslösa.I Göteborg och i föreningen Byggemenskap fokuserar man pĂ„ attföra in den sociala hĂ„llbarheten vid nybyggnation och hur vi kan byggahyresrĂ€tter som har en lĂ€gre hyra Ă€n nybyggda lĂ€genheter i dagslĂ€gethar..
Icke -vÀsterlÀndsk konst : En exotisk förestÀllning eller en fabrikation/konstruktion? En analys av Africa Remix i ljuset av den postkoloniala teoribildningen
AbstraktLiksom skolan utgör en arena för alltmer pluralistiska elevgrupper med vitt skilda erfarenheter strÀvar konstmuseer idag efter att vara en representativ arena för en alltmer globaliserad konstvÀrld. Den problematik de stÄr inför, samt hur de hanterar den dÄ de arbetar för att inte reproducera en normerad maktrelation mellan vÀsterlandet och resten av vÀrlden Àr kÀrnan i mitt arbete. Med postkoloniala frÄgestÀllningar om makt och diskurser försöker jag belysa vilken identitet vi i den vÀsterlÀndska kulturen ger bÄde dem vi beskriver, samt oss sjÀlva, nÀr vi definierar "icke-vÀsterlÀndsk" konst pÄ ett specifikt sÀtt. För att kanalisera de postkoloniala frÄgestÀllningar jag undersöker tittar jag nÀrmare pÄ utstÀllningen Africa Remix, (Moderna Museet i Stockholm 2006 ? 2007) eftersom den var en utstÀllning som medvetet förhöll sig till den representationsproblematik som jag undersöker.
Att tala utan ord : En intervjustudie om sjuksköterskans upplevelse av kommunikation med strokepatienter som har afasi
Bakgrund: Varje Är fÄr cirka 12 000 personer i Sverige afasi, ofta till följd av en stroke. Afasi innebÀr att talet och/eller förstÄelsen Àr nedsatt, vilket pÄverkar kommunikationen och dÀrmed omvÄrdnadsarbetet eftersom det blir svÄrare för sjuksköterska och patient att förmedla sig med varandra. Syfte: Syftet med studien Àr att belysa hur sjuksköterskan upplever kommunikationen med strokepatienter som har afasi. Metod: Studien Àr en intervjustudie och baseras pÄ 5 intervjuer med sjuksköterskor som arbetar pÄ strokeavdelningar. En kvalitativ ansats har anvÀnts och datainsamlingen skedde genom intervjuer med semistrukturerade frÄgor.
Sjuksk?terskors erfarenheter av palliativ v?rd : En litteratur?versikt
Bakgrund: Palliativ v?rd handlar om att lindra lidande och fr?mja livskvalitet hos patienter med obotlig sjukdom, samtidigt som n?rst?ende f?r st?d under hela sjukdomsf?rloppet. V?rden bygger p? ett personcentrerat f?rh?llningss?tt d?r patientens individuella behov, v?rderingar och ?nskem?l styr v?rdens inneh?ll. Sjuksk?terskor har en nyckelroll i att etablera f?rtroendefulla relationer, skapa trygghet, s?kerst?lla tydlig kommunikation och inkludera n?rst?ende som en integrerad del av v?rdprocessen.
Tills döden skiljer oss Ät : en studie om unga mÀnniskors syn pÄ döden
Syftet med vÄr undersökning var att studera synen pÄ döden hos unga kristna, muslimer och icke-troende. Vad beror eventuella likheter och skillnader pÄ och vilka konsekvenser fÄr dessa för alla undersökta individer? Undersökningen gjordes med hjÀlp av femton kvalitativa intervjuer, dÀr vi stÀllde frÄgor om döden till ungdomar pÄ en gymnasieskola under vÄren 2009. Undersökningsgruppen bestod av fem muslimer, fem kristna och fem icketroende. Den slutsats vi kunde dra utifrÄn vÄr undersökning var att unga mÀnniskors syn pÄ döden formas inte bara utifrÄn den religiösa tillhörighet de sÀger sig ha, utan minst lika mycket av det omgivande samhÀllet. De informanter som var uppvuxna i en svensk kontext hade formats utifrÄn det samhÀlle de lever i.
Att m?ta vardagens utmaningar : F?r?ldrars erfarenheter av att leva med barn med autism: En litteraturstudie
Bakgrund: Autismspektrumtillst?nd (AST) k?nnetecknas av brister i social kommunikation och interaktion samt begr?nsade och repetitiva beteenden och intressen, ofta med p?verkan p? perception, lek och fantasi. Symtomen m?ste ha varit tydliga tidigt i utvecklingen f?r att diagnosen ska kunna st?llas (APA, 2013), vilket kan medf?ra betydande utmaningar i vardagliga situationer och sociala sammanhang.? Syfte: Att beskriva f?r?ldrars erfarenheter av att leva med barn inom autismspektrumtillst?nd (AST). Metod: En litteratur?versikt genomf?rdes utifr?n tio kvalitativ, vetenskapliga originalartiklar publicerades 2015?2025.
Stadens förÀndrade funktion - En ideologikritisk studie av Göteborgs översiktliga planering mellan 1959 och 2011
Den hÀr magisteruppsatsen i kulturstudier Àr en ideologikritisk analys av Göteborgsstadsplaneringsidelogi mellan 1959 och 2011. Den huvudsakliga frÄgestÀllningen Àr hurskillnaden mellan efterkrigstidens- och dagens stadsbyggandsideologi kan förstÄs? Med hjÀlpav Karl Marx vÀrdeteori om kapitalet undersöks de materiella betingelserna förstadsbyggnadsideologins förÀndrade förhÄllande.Studien argumenterar för att efterkrigstidens stadsbyggnad helt och hÄllet anpassades efterden tunga tillverkningsindustrins behov av arbetskraft och infrastruktur. Men ocksÄ till dentillströmmande arbetarklassens högre krav pÄ levnadsstandard. I analysen av nutidastadsplaneringsideologi pekar studien pÄ förÀndrade förutsÀttningar sÄsom anpassning tillglobal arbetsdelning och rÀnteorienterat kapital.
Bristande reglering om flyttstÀdning : Kriterier för bedömning av hyresvÀrdens respektive hyresgÀstens ansvar för lÀgenhetens skick
Ett problem som vi har uppmÀrksammat i hyreslagen Àr regleringen om stÀdning och försening vid flytt. 13 och 14 §§ HL behandlar tvÄ typer av förseningar vid överlÄtande av lÀgenhet. 13 § HL reglerar försening som beror pÄ hyresvÀrden och den gÀller endast för nybyggda lÀgenheter eller lÀgenheter som gjorts om helt för en ny anvÀndning.[1] 14 § HL reglerar förseningar som beror pÄ den avtrÀdande hyresgÀsten som inte utrymt lÀgenheten i tid.[2]HÀr menar lagstiftaren att den tilltrÀdande hyresgÀsten inte kan flytta in i tid pÄ grund av att lÀgenheten inte Àr utrymd. Att lÀgenheten inte Àr utrymd tolkar vi som att materiella ting fortfarande finns i lÀgenheten eller att den frÄntrÀdande hyresgÀsten bor kvar som i sin tur utgör ett stort hinder för tilltrÀdande hyresgÀst. De tvÄ omtalade paragrafernas gemensamma nÀmnare Àr att om bristen Àr av vÀsentlig betydelse har hyresgÀsten rÀtt till att sÀga upp avtalet helt och hÄllet.
CSR ? nÄgot för alla? ? En studie om CSR-redovisningens relevans för icke-direkt miljöpÄverkande företag
Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att analysera hÄllbarhets-redovisningar i icke-direkt miljöpÄverkande företag som antingen Àr svenska statligt Àgda eller noterade pÄ svenska Large Cap, samt ur företagens perspektiv undersöka varför CSR redovisas och vilket behov som finns av CSR-redovisning i dessa företag. Metod: En abduktiv ansats har anvÀnts genom hela uppsatsen. Empiriinsamlingen Àr bÄde kvantitativ och kvalitativ, dÄ Ärsredovisningar har analyserats och intervjuer genomförts. Fokus ligger pÄ bolag inom sektorn Finans och fastighet. Teoretiska perspektiv: Teorin tÀcker vad CSR Àr, positiva och negativa infallsvinklar pÄ CSR, intressentteori, legitimitetsteori, kulturell- och politisk pÄverkan samt teori om kvalitetssÀkring, för att skapa en förstÄelse kring Àmnet.
Att anv?nda digitala verktyg vid behandling av diabetes inom prim?rv?rden
Bakgrund: Anv?ndandet av digitala verktyg inom h?lso- och sjukv?rden ?kar, s?rskilt inom
omv?rdnaden av personer med kroniska sjukdomar s?som diabetes. Forskning visar att digitala
l?sningar kan fr?mja patienters delaktighet, sj?lvst?ndighet och kontinuitet i v?rden, samtidigt
som de m?jligg?r f?rb?ttrad egenv?rd och h?lsomonitorering. Samtidigt identifieras
utmaningar s?som bristande anv?ndarv?nlighet, oj?mlik digital kompetens samt
v?rdpersonalens attityder till tekniska hj?lpmedel.
NÀr livet tar en ovÀntad vÀndning. : NÀrstÄendes upplevelse av sin förÀndrade livssituation nÀr stroke drabbar deras nÀra
De fo?rsta olympiska spelen i modern tid, a?r 1896 i Aten, drabbades ur ett tyskt perspektiv av politiska fra?gor som framfo?r allt representerades av konflikten mellan de tyska gymnasterna och olympiadens fo?respra?kare. Syftet med den fo?religgande uppsatsen a?r att belysa problematiken om ett tyskt deltagande i Aten 1896 mellan a?ren 1894 och 1896, en tidsperiod da? de olympiska spelen var pa? va?g att a?terupptas, genom att besvara fo?ljande fra?gor: Vilka fo?rutsa?ttningar ledde till att de olympiska spelen a?terupptogs 1896? Vilka anledningar la?g till grund fo?r att Tysklands deltagande i Aten tidvis var sva?rt att fo?resta?lla sig, och vilka anstra?ngningar kra?vdes fo?r att Tyskland slutligen skulle komma att delta? Underso?kningens fokus ligger, vid sidan av olympiadens grundare Pierre de Coubertin, pa? Willibald Gebhardt, chef de mission fo?r det tyska laget 1896. Ba?de Coubertins och Gebhardts inverkan i processerna fo?r att a?teruppta de olympiska spelen och att lo?sa ma?ngtaliga utrikes- och inrikespolitiska konflikter underso?ks med hja?lp av en sociokulturell teori av Pierre Bourdieu.