Sökresultat:
4184 Uppsatser om Icke materiella tillgćngar - Sida 20 av 279
Sakta men s?kert ? snabbt men (r?tts)os?kert? En r?ttsdogmatisk analys av balansen mellan r?ttss?kerhet och effektivitet i snabbare lagf?ring
Reformen Snabbare lagf?ring inf?rdes f?r att p?skynda r?ttsprocessen och effektivisera hanteringen av mindre allvarliga brott. Syftet var att minska tiden mellan brott och lagf?ring samt att effektivisera resursanv?ndningen i utredningsarbetet. Samtidigt har reformen m?tt kritik f?r att inskr?nka r?ttss?kerheten, s?rskilt n?r det g?ller den misst?nktes r?tt till f?rsvar och m?jligheten att ?verklaga.
Förekomst av vÄld, missbruk och psykisk ohÀlsa hos mÀn och kvinnor i partnervÄldsÀrenden
Bakgrund:PartnervÄld, i synnerhet mÀns vÄld mot kvinnor, har genererat stor uppmÀrksamhet i Sverige och pÄ senare Är har Àven kvinnors vÄld mot mÀn uppmÀrksammats. Forskningen Àr oenig betrÀffande mÀn och kvinnors utövande samt utsatthet för partnervÄld. Syftet med den föreliggande studien var att undersöka huruvida könsskillnader förelÄg vid partnervÄld. Detta gjordes med fokus att undersöka förekomsten av vÄld, missbruk och psykisk ohÀlsa hos misstÀnkta mÀn och kvinnor samt förekomsten av missbruk och psykisk ohÀlsa hos mÄlsÀgande mÀn och kvinnor.Metod:SextioÄtta polisanmÀlda Àrenden av partnervÄld i VÀstra Götalands lÀn undersöktes för perioden 2008-12-01 ? 2011-12-31.
Fr?n f?rskola till f?rskoleklass - barn som uppvisar spr?klig s?rbarhet. En fenomenografisk studie
Syftet med studien ?r att unders?ka hur f?rskoll?rare i f?rskola och i f?rskoleklass uppfattar
?verg?ngen mellan verksamheterna f?r barn som uppvisar spr?klig s?rbarhet. Studien har
genomf?rts utifr?n en fenomenografisk kvalitativ metod. Vidare har det i studien genomf?rts
semistrukturerade intervjuer med sju informanter.
Regeringens reglering av hÄllbarhetsredovisning : En tvÀrsnittsstudie av hur fyra företag inom energibranschen kan pÄverkas
Bakgrund: I Sverige ska de statligt Àgda bolagen frÄn och med den första januari 2008, upprÀtta en hÄllbarhetsredovisning. Motsvarande skyldighet finns inte för icke-reglerade bolag, dessa kan dock frivilligt vÀlja att presentera hÄllbarhetsinformation. Institutionell teori menar att organisationer inom en institution efterliknar varandra som ett reslutat av samhÀllets pÄtryckningar. Regeringens riktlinjer gÀllande en obligatorisk hÄllbarhetsredovisning för statliga bolag skulle pÄ sÄ sÀtt kunna resultera i en indirekt reglering av de icke-reglerade företagen. De undersökta bolagen i denna studie Àr det statliga bolaget Vattenfall AB samt de icke-reglerade bolagen E.ON Sverige AB, Tekniska Verken i Linköping AB och MÀlarenergi AB.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka huruvida de fyra undersökningsföretagen kan ha pÄverkats av Regeringens riktlinjer för en obligatorisk hÄllbarhetsredovisning för statliga bolag.
Stress, ÄterhÀmtning och coping under tÀvlings- och icke-tÀvlingsinriktad diet.
Syftet med studien var att undersöka skillnader i stress, ÄterhÀmtning samt coping hos individer som genomfört tÀvlingsinriktad diet jÀmfört med de som dietat av icke-tÀvlingsmÀssiga skÀl. 86 individer (64 mÀn och 21 kvinnor) deltog dÀr medelÄldern var 25. Metoden i studien var kvantitativ och bestod av ett tredelat formulÀr innehÄllandes de svensköversatta instrumenten Recovery-Stress Questionnaire for Athletes (RESTQ-Sport) (Kellmann & Kallus, 2001) och Brief COPE (Muhonen & Torkelson, 2005), samt ett egenkomponerat formulÀr dÀr informanterna fick kategorisera sig som en av tre diettyper: I) Bodybuilding (BB, n=26), Annat tÀvlingssammanhang (AT, n=32) samt Icke-tÀvlingssammanhang (IT, n=28). Resultatet visade en statistisk skillnad i stress mellan de olika diettyperna, dÀr BB upplevde mer stress jÀmfört med IT, samt att BB upplevde mer av stressdelskalan utmattning Àn IT. De implikationer som framhÀvts har riktat sig mot att sprida en bÀttre förstÄelse för ÄterhÀmtning hos dietister inom allmÀnvÄrd likvÀl som dietcoacher inom bodybuilding..
Faktorer som p?verkar operationsteamets icke-tekniska f?rdigheter
Bakgrund: Icke-tekniska f?rdigheter har stor betydelse f?r hur operationsteamet fungerar
tillsammans p? operationssalen. Att kunna hantera dessa f?rdigheter kan f? en p?verkan p?
patients?kerheten och s?ledes operationsutfallet. Operationssalen definieras som en
h?griskmilj? med m?nga utmaningar.
"Resurs/hus/hÄllning"
I syfte att bÀttre möta de verksamheter som bedrivs pÄ gÄrden SkÀrholmen 1:18 i BohuslÀn har jag ritat ett förslag till en flexibel byggnad som i sitt utförande uteslutande anvÀnder sig av de materiella resurser som redan finns pÄ platsen..
LipoprintŸ System : Nytt analysinstrument för lipider och deras subklasser för förebyggande av hjÀrt- och kÀrlsjukdom
Lipider Àr en viktig energikÀlla och olösliga i vatten. De transporteras med hjÀlp av lipoproteiner ut till kroppens celler. Exempel pÄ lipoproteiner Àr low density lipoproteins (LDL) och high density lipoproteins (HDL). LDL och HDL kan delas in i sju respektive tio subklasser beroende pÄ storlek. Det har visat sig att en stor andel smÄ LDL-partiklar i blodet ökar risken för hjÀrt- och kÀrlsjukdom.
Kampen att motivera sin personalstyrka för ett mindre företag
VÄr ambition med uppsatsen Àr att undersöka och analysera nÀr, och om, ett mindre företag baserat i Sverige behöver ytterligare incitament, utöver ordinarie lön, för att motivera sin personalstyrka. Vi kommer att undersöka vilka olika typer av belöningar som finns och hur dessa anvÀnds i praktiken hos vÄra fallföretag. Vi för resonemang runt bÄde monetÀra och icke-monetÀra belöningar och vilka sammanhang dessa kan vara aktuella..
Gravida kvinnor med missbruksproblematik Ur den professionellas perspektiv
Finanskrisen som utlo?stes ho?sten 2008 av en alltfo?r genero?s utla?ningspolitik av banker och finansiella institut ledde till att deras verksamheter blev ifra?gasatta. Kritik riktades bland annat gentemot IFRS regelverk och da? framfo?rallt va?rdering till verkligt va?rde som enligt vissa hade bidragit till krisens omfattning. Kritiken bestod fra?mst i att redovisningsmetoden till stor del bygger pa? subjektiva bedo?mningar av tillga?ngar som a?r sva?ra att verifiera fo?r utomsta?ende intressenter.
K3 & Komponentansatsen : Komponentansatsens förÀndring av detadministrativa arbetet ? dess nytta & kostnad
Den 8 juni Är 2012 beslutade BokföringsnÀmden (BFN) att ett nytt regelverk K3 skulle införas och börja tillÀmpas senast den 31 december 2013. Ett mÄste för alla publika aktiebolag och större onoterade företag i Sverige som inte redovisar enligt de internationella principerna, som till exempel IFRS. I och med K3 och dess införande kommer ett krav pÄ komponentavskrivning. En metod dÀr företagens materiella anlÀggningstillgÄngar ska delas upp i komponenter och skrivas av individuellt. Införandet av komponentansatsen var vÀldigt kritiserad av företag runt om i Sverige dÄ de ansÄg att de skulle krÀva för mycket administrativt arbete utan att ge nÄgot mervÀrde.
Identifiering av immateriella tillgÄngar vid rörelseförvÀrv : Har branschtillhörigheten nÄgon betydelse?
Bakgrund: Identifiering av immateriella tillgÄngar har visat sig vara ett problemfyllt omrÄde bÄde för företagen och andra utövare. Tidigare studier har visat pÄ att en stor del av köpeskillingen fördelats till goodwill vilket delvis kan vara ett resultat av immateriella tillgÄngar inte identifieras i tillrÀcklig utstrÀckning. Det har Àven pÄpekats att det finns ett stort svÀngrum inom regelverket som tillÄter mycket individuella bedömningar. Syfte: Syftet Àr att undersöka om det finns skillnader mellan branscher pÄ den svenska marknaden avseende noterade företags identifiering av immateriella tillgÄngar vid det första redovisningstillfÀllet efter rörelse-förvÀrv och i sÄ fall vad orsakerna kan vara. Vi vill Àven undersöka om det gÄr att urskilja en branschpraxis för identifiering av tillgÄngar och fördelning av köpeskillingen.Genomförande: BÄde en kvalitativ och en kvantitativ undersökning har genomförts. BranschjÀmförelser har gjorts för genomförda rörelseförvÀrv pÄ Stockholmsbörsen under perioden 2005 till 2011.
(O)möjligt uppdrag? : - om redovisning som synliggörare av vÀrdeskapande i verksamhet med offentligt uppdrag
Uppsatsen gör en genomgripande kvalitativ analys av redovisningens roll i institutionsteatern, i tvÄ fallstudier, med fokus pÄ synliggörande av vÀrdeskapande. Syftet Àr att öka förstÄelse för redovisningens funktion vid styrning av verksamheter med icke-finansiella mÄl. Ytterligare en ambition med uppsatsen Àr att föreslÄ ett förhÄllningssÀtt till icke-mÀtbara vÀrden i redovisning och styrning.Inledningsvis presenteras de tvÄ analysobjekten som valts för fallstudier; Stockholms stadsteater och VÀsterbottensteatern. Genom samtalsintervjuer och observationer gör författaren nÀrlÀsningar av analysobjekten som sedan relateras till utvald litteratur, praktiker och modeller av relevans för studien. HÀr förs resonemang kring de bÄda analysobjekten utifrÄn rÄdande teori inom redovisning, styrning och arts management.Studien antyder att redovisningens roll i teatern Àr mÄngfacetterad; den fyller en inre och en yttre funktion, i en konkret respektive abstrakt dimension.
Grundskoleelevers icke-kognitiva kunskaper : En uppgift för socialpedagogen?
Den svenska skolan har genomgÄtt stora förÀndringar, samhÀllet stÀller andra krav pÄ dagens unga och internationella mÀtningar visar att svenska elever presterar sÀmre i skolan. Forskning har visat pÄ att icke-kognitiva kunskaper spelar stor roll för framtidsutvecklingen samt för utvecklingen av kognitiva kunskaper. Vad Àr skolans uppdrag för att utveckla barn och ungas icke-kognitiva kunskaper? Genom en kvalitativ innehÄllsanalys granskas Skollagen, grundskolans lÀroplan och FN:s barnkonvention, med fokus pÄ skolans uppdrag för barn och ungdomars utveckling av icke-kognitiva kunskaper, ungas rÀttigheter till en trygg skolmiljö och möjlighet till socialisering samt hur dokumenten fördelar ansvaret mellan skolan respektive hemmet i barnets utveckling. Studien har ocksÄ granskat utbildningsplanen för grundskollÀrarutbildningen pÄ Högskolan VÀst för att klargöra lÀrares kunskapsomrÄde och analyserat hur en socialpedagogisk referensram kan komplettera lÀrare i ovanstÄende ansvar och uppdrag i förhÄllande till hemmet.
HjÀlper eller stjÀlper? : Mammors upplevelser av icke-stödjande och stödjande aspekter vid amningssvÄrigheter
MÄnga mammor upplever inledningsvis svÄrigheter med amning. En förutsÀttning för en lyckad amning Àr att mamman fÄr ett gott stöd. Stöd har identifierats som en viktig faktor för amningsupplevelsen men ocksÄ för ökad amningsfrekvens. Eftersom stöd Àr en betydelsefull faktor Àr det viktigt att ytterligare fördjupa förstÄelsen av vad som Àr stödjande och icke-stödjande ur kvinnans perspektiv. Syftet Àr att beskriva mammors upplevelser av icke-stödjande och stödjande aspekter vid amningssvÄrigheter.