Uppsatsen Mission Impossible - Jämställdhet vid Lunds Universitet? syftar till att ge en sammanhängande bild av hur vi kan förstå varför Lunds universitets jämställdhetspolicy inte har implementerats.Vi har utgått från existerande jämställdhetsplan och lagstiftning för att i kontrast till tillgängligt empiriskt material bekräfta att jämställdhet inte föreligger, och planen inte följts.Institutioner reflekterar mönster av fördelningsfördelar.Det finns skäl att misstänka att jämställdhet som fråga reducerats för att detta rubbar status quo. Givetvis urholkar det kraften i demokratin om beslut fattade av våra valda församlingar ignorerasVi finner i uppsatsen att begreppet makt i sin klassiska definition inte räcker för att beskriva fenomenet vi ställs inför. Den yttersta makten, hör och häpna, återfinns inte hos agendaskrivare, och ej heller i sammanträdesrummet. Vad vi visar är att icke-handling styr över ekonomiska resurser, fasta tjänster, policybeslut på Lunds universitet.5 nyckelord: implementering, icke-implementering, glastak, jämställdhet, genus..

Det traditionella styrmedlet, budgeten, har under de senaste åren blivit starkt ifrågasatt. Den största anledningen till detta är att företag har svårt att konkretisera sina långsiktiga mål via budgeten. Företaget som författarna kommit i kontakt med fokuserar starkt på tre finansiella mål, och risken finns då att de förbiser de icke finansiella måtten, som är lika viktiga för att bibehålla de goda resultat de haft de senaste åren..

Under 1900-talets första hälft var frågan om tro och vetande föremål för en intensiv debatt. Syftet med denna uppsats är att undersöka tre utvalda filosofers ställningstagande i frågan om den kristna trons sanningsanspråk. Uppsatsen är komparativ i den mening att jag jämfört filosofernas svar utifrån begreppen reduktionism och icke-reduktionism. Ett reduktionistisk synsätt innebär att religionen relateras till en icke-religiös kontext som ensam får förklarar religionen som sådan. Ett icke-reduktionistisk synsätt innebär att religionen inte tillåts reduceras så att den kan förklaras utifrån orsakssammanhang av till exempel sociologisk eller psykologisk natur.

Syfte:Syftet med följande studie är att analysera vilka faktorer som förekommer i beslutsunderlagen vid fastställandet av VA-taxan, samt hur utförligt beskrivna dessa är. Detta för att utförligt förstå vad beslutsunderlagen grundar sig på i kommuner runt om i Sverige.Metod:Att utgå från den hermeneutiska filosofin, torde en ökad förståelse realiseras, då vi använder den kunskapen genom att utföra en pilotstudie. Detta innebär att vi under studiens gång har rört oss mellan teorin och empirin, och erhållit en abduktiv forskningsansats.Teori:Studien utgår ifrån tidigare forskning inom området som har använts för att identifiera våra traditionella samt icke traditionella faktorer.Empirin:Den datainsamlingsmetod vi har använt är en semitstrukturerad djupintervju baserad på fem olika kommuners VA-verksamheter, samtliga med traditionella verksamhetsformer.Analys:Vi genomförde en omfattande analys för att upptäcka skillnader och likheter mellan kommunerna samt förekomsten av faktorerna. Samtliga kommuner tar hänsyn till traditionella faktorer då dem förekommer, däremot varierar det mellan de icke traditionella faktorerna och dess förekomst.Slutsats:Studiens slutsats visar att våra traditionella faktorer är mer framstående mot det icke traditionella. Det visar sig även att de icke traditionella faktorerna förekommer i större utsträckning än vad som framgår i tidigare studier.

Bakgrund: Fysisk beröring ingår i en stor del av sjuksköterskans vardagliga, patientnära arbetsuppgifter. Upplevelsen av att bli berörd kan härledas till fysiologiska processer såväl som till personlighet och tidigare erfarenheter. Om inte patienters upplevelser av beröring tas i beaktande, finns det risk att sjuksköterskor utför beröring på ett omedvetet och oreflekterat sätt, med följden att patienter känner sig illa behandlade. Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att belysa patienters upplevelser av sjuksköterskans fysiska beröring i daglig omvårdnad. Metod: Litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga artiklar publicerade mellan år 1977 och 2011.

Bakgrund: Att följa restriktioner gällande livsstil, och att ta mediciner som ordinerat, är nödvändigt för att en njurtransplanterad patient ska bibehålla funktion i den transplanterade njuren. Inom sjukvården benämns detta beteende för compliance. Non-compliance hos njurtransplanterade rapporteras i studier uppgå till 43 %. Non-compliance rapporteras öka risken för avstötning av njuren med upp till sju gånger för en patient med låg compliance, jämfört med en patient med hög compliance. Syfte: Syftet med aktuell litteraturstudie är att belysa faktorer som påverkar en vuxen njurtransplanterad patients compliance.

Uppsatsens syfte var att belysa relationen mellan sjuksköterska och patient när sjuksköterskan var stressad. För att fördjupa oss i relationens betydelse har vi använt oss av Joyce Travelbees teori kring mellanmänskligheten. Uppsatsen är gjord som en systematisk litteraturstudie där sex artiklar analyserades. Vårt resultat visade att stress påverkade relationen negativt. Våra fynd visade att förmågan att skapa en relation minskade då både sjuksköterskan och patienten skapade en distans till varandra.

Uppsatsens syfte var att belysa relationen mellan sjuksköterska och patient när sjuksköterskan var stressad. För att fördjupa oss i relationens betydelse har vi använt oss av Joyce Travelbees teori kring mellanmänskligheten. Uppsatsen är gjord som en systematisk litteraturstudie där sex artiklar analyserades. Vårt resultat visade att stress påverkade relationen negativt. Våra fynd visade att förmågan att skapa en relation minskade då både sjuksköterskan och patienten skapade en distans till varandra.

Sammanfattning: Syftet med studien var att beskriva sjukvårdspersonals upplevelse av att i yrkesverksam ålder bli patienter. Arbetet hade en beskrivande design. Fyra självbiografiska böcker analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Arbetet resulterade i två domäner: Upplevelser av sjukdomsbesked med kategorierna: Att leva i ovisshet och visshet och Bemötande. Upplevelser under utredning och behandling resulterade i kategorierna: Känslor i kroppen och själen; Att vara i andras händer; Att vara patient och Miljön.

Rökning och passiv rökning är ett folkhälsoproblem som orsakar mycket ohälsa.På senare år har attityderna kring rökning ändrats från att ha varit rökarens rätt att röka till icke-rökarens rätt att slippa bli exponerad. Det här kan leda till konflikt mellan icke-rökare och rökare då många icke-rökarna vill slippa exponeras för tobaksrök samtidigt som rökarna enligt lag har rätt att röka i utomhusmiljö. Syftet med att göra den här studien är att undersöka rökares och icke-rökares upplevelser kring rökning med förhoppningen om att komma fram till en lösning där båda gruppernas upplevelser kan mötas. Icke-rökare vill slippa exponeras och rökare vill få röka i fred. Det finns ett problem med detta och det är att mycket av det tobakspreventiva arbetet som gjorts i Sverige syftat till att gör det besvärligt att vara rökare.

This paper deals with the relations between landscape rooms and monuments in an area north of Mönsterås in Kalmar län. After archaeological excavations had been carried out in the area 1991, an article promote it to the ?Bronze Age district of Mönsterås? (Källström 1993). There are two main problems that I deal with in this paper. First: The relations between the natural places and the monuments or memorials.

Background: The majority of nurses experience work relatedstress, which can lead to a negative impact on patient care. Thestress can be handled by coping strategies. Aim: To illuminatecoping strategies among nurses experiencing work relatedstress. Method: The study has been accomplished as aliterature study, with a systematic review of scientific articles.Findings: Following coping strategies appeared: problemsolving, long-term strategies, passive strategies, leisurestrategies, social support and mental strategies. Conclusion:Awareness of coping strategies for dealing with work relatedstress, can lead to improvement in patient care..

 Extra high requirements are made on all systems in health care that they are functional and usable,´something, however, that is not always the case. At Emergency Admissions at Sahlgrenska University´Hospital many systems are in use at the same time and it happens that much overhead is caused by having to fill in the same information in different places. In addition, data that is gathered is to a large extent saved in free text format, which means that it cannot be used in a larger context such as research, quality control or for decision support. Data is saved in the patient file only for the treatment process of the individual patient.A data collecting system with decision support functionality could be a first step towards reducing Emergency Admissions? costs and patients? waiting times by providing a structured method of data collection.

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en folkhälsosjukdom, som förutsägs vara en av de tre vanligaste dödsorsakerna i världen år 2020. De symptom som följer är många och kan påverka patienten, både fysiskt och psykiskt. Oro/ångest är karaktäristiska symptom vid KOL och denna studies syfte var att beskriva icke-farmakologiska åtgärder vid detta tillstånd. En litteraturstudie inom ämnet genomfördes, utifrån Polit och Beck?s nio steg, där resultatet grundades på vetenskapligt granskade artiklar.

Postoperativ smärta är något som merparten patienter som genomgår kirurgi upplever och som kan leda till längre återhämtning, sämre livskvalité och långvariga smärttillstånd om den inte behandlas adekvat. Det finns förutom farmakologisk smärtbehandling även icke farmakologiska metoder för att lindra smärta. Syftet med denna studie var att göra en kunskapsöversikt över icke farmakologiska omvårdnadsåtgärder vid postoperativ smärta. En litteratursökning gjordes i fyra databaser: Cinahl, PubMed, Amed/EBSCO samt Psychinfo. Nitton artiklar valdes ut för analys.