Bakgrund: Tv?ngsv?rd enligt Lagen om psykiatrisk tv?ngsv?rd (LPT) inneb?r att v?rd kan ges utan patientens samtycke n?r det finns en allvarlig psykisk st?rning och behov av v?rd som patienten mots?tter sig. Sjuksk?terskans ansvar omfattar att uppr?tth?lla patientens r?ttss?kerhet och autonomi trots de tv?ngs?tg?rder som kan bli aktuella. Personcentrerad v?rd inneb?r att anpassa insatser efter patientens unika behov och f?ruts?ttningar, vilket ?r s?rskilt viktigt f?r att bevara patientens v?rdighet och skapa delaktighet ?ven under tv?ng.

Haparandabanan, den ja?rnva?g fo?r godstrafik som ga?r mellan Boden och Haparanda, byggdes fo?r na?rmare 100 a?r sedan och stora delar av ja?rnva?gsstra?ckan a?r i da?ligt skick. Fo?r att klara morgon- dagens o?kande transportbehov rustas den befintliga ja?rnva?gen mellan Boden och Kalix upp samt byggs en helt ny ja?rnva?g mellan Kalix och Haparanda.Projekt Haparandabanan har i ja?rnva?gsplaner, tillsta?ndsanso?kningar om vattenverksamhet och anma?lningsa?renden ga?llande uppla?ggning av inert avfall utlovat att vidta en ma?ngd a?tga?rder och fo?rsiktighetsma?tt. Fo?r att dessa a?taganden inte ska fo?rbises och eventuellt orsaka negativa effekter pa? naturmiljo?n a?r det angela?get att fo?lja upp dem.Det o?vergripande syftet med det ha?r examensarbetet var att fo?lja upp a?tga?rder och fo?rsiktighets- ma?tt som projekt Haparandabanan a?tagit sig att vidta och som kan pa?verka ja?rnva?gsomra?dets yt- och grundvatten.

HuvudvÀrk av spÀnningstyp (HST) Àr den vanligast förekommande formen av huvudvÀrk och dess höga prevalens leder till stora kostnader för samhÀllet. Syftet med denna litteraturstudie var att faststÀlla effekten av olika icke farmakologiska behandlingar vid behandling av HST. Sökning genomfördes i databaserna Medline, AMED, PEDro, Cochrane, Spriline och PsycINFO för artiklar publicerade frÄn 1992 fram till maj 2002. Trettio artiklar uppfyllde inklusionskriterierna. För att faststÀlla kvaliteten pÄ studierna anvÀndes tvÄ olika utvÀrderingsmodeller: NHMRC och SBU.

En viktig del av vÄrt syfte Àr att utveckla en modell och dÀrmed förklara vad som skiljer den lojala kunden ifrÄn den icke-lojala kunden. VÄrt syfte Àr ocksÄ att studera den eventuella koppling som finns mellan varumÀrkeskapital och varumÀrkeslojalitet. Ytterligare en viktig del av arbetet Àr att lyfta fram argument för varför mer fokus bör lÀggas pÄ icke-lojalitet. Med utgÄngspunkt frÄn en redan operationell modell för konsumentbaserat varumÀrkeskapital har vi kompletterat modellen. Genom en kvantitativ metod har vi lyckats skapa en ny struktur i varumÀrkeskapitalsmodellen.

Lagf?rslaget om utvidgad ungdoms?vervakning som ny p?f?ljd f?r unga lag?vertr?dare har lyfts fram som en del av arbetet med att minska brottsligheten bland unga i Sverige. P?f?ljden f?resl?s inneh?lla ingripande ?tg?rder och ut?kade kontrollm?jligheter i syfte att skydda samh?llet fr?n brottslighet. P?f?ljder f?r unga lag?vertr?dare ska dock inte endast ta h?nsyn till samh?llets intressen, ?ven den unge lag?vertr?darens r?ttigheter ska beaktas.

Bakgrund: SmÀrterfarenheter Àr subjektiva, enskilda upplevelser, som kan framtrÀda varierande och Àr vanligt förekommande vid lÄngt gÄngna cancersjukdomar. Palliativ vÄrd mÄnar om patientens vÀlbefinnande genom att se den hela mÀnniskan och bland annat tidigt identifiera och behandla olika typer av smÀrta. I begreppet smÀrta ingÄr de olika dimensionerna av fysisk, psykisk, social och andlig/existentiell smÀrta. Dessa olika smÀrttillstÄnd kan samverka med varandra och förstÀrka den upplevda smÀrtan. Detta Àr smÀrtor som pÄverkar den cancersjuke patientens vÀlbefinnande och vÀlmÄende i dennes sista dagar.Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva patienters erfarenheter av cancerrelaterad smÀrta i palliativ vÄrd.Metod: Litteraturöversikten Àr grundad pÄ elva vÄrdvetenskapliga artiklar: sju kvalitativa, tvÄ kvantitativa och tvÄ med bÄde kvalitativ och kvantitativ ansats.

Demensrelaterad agitation a?r ett pa?frestande tillsta?nd som inneba?r en fo?rsa?mrad livskvalitet fo?r den demenssjuke personen. Eftersom la?kemedel har liten effekt, rekommenderas icke- farmakologiska interventioner som fo?rshandval vid behandling. Syfte: Att studera omva?rdnadsinterventioner och dess effekt vid demensrelaterad agitation.

Bakgrund: Hj?rtsvikt ?r en kronisk sjukdom som fr?mst drabbar den ?ldre befolkningen. Globalt uppskattas att miljontals m?nniskor lever med hj?rtsvikt, och i Sverige ber?knas cirka 200 000 vara drabbade. Hj?rtsvikt orsakar flera symtom som p?verkar m?nniskors vardag, d?rf?r kr?vs det olika omv?rdnadsstrategier f?r att fr?mja v?lbefinnandet.

Syftet med denna studie Àr att identifiera hur olika faktorer pÄverkar icke-finansiella upplysningar som tillhandahÄlls av svenska börsnoterade företag i deras externa icke-finansiella rapporter. Studien kombinerar inslag frÄn olika redovisningsteorier, tidigare litteratur samt vetenskapliga artiklar med fokus pÄ icke-finansiell rapportering. En kvantitativ metod har anvÀnts för att undersöka mÀngden upplysningar genom en innehÄllsanalys. Vid uttagning av data och skapande av statistik har Spearman's rho korrelationsmatris och multipel regression analys anvÀnts. Totalt har 51 externa ickefinansiella rapporter undersökts.

Icke vinstdrivande organisationers förtroendeskapande webbkommunikation Àr en undersökning som syftar till att öka förstÄelsen för hur icke vinstdrivande organisationer etablerar förtroende i sin kommunikation pÄ webben. Genom att analysera hur de tre icke vinstdrivande organisationerna Forest Stewardship Council (FSC), KRAV och Fairtrade skapar förtroende i textmaterial presenterat pÄ respektive organisations hemsida söker uppsatsen belysa hur olika förtroendeskapande grepp anvÀnds av icke vinstdrivande organisationer för att etablera förtroende mot allmÀnheten. Analysen visar att det mest förekommande sÀttet att skapa förtroende mot allmÀnheten bland de studerade icke vinstdrivande organisationerna Àr att framhÀva sin expertis pÄ det omrÄde organisationen verkar. Uppsatsen öppnar upp för ett nytt forskningsomrÄde med fokus pÄ hur den icke vinstdrivande organisationen etablerar förtroende pÄ webben. För vidare forskning kan det vara intressantatt öka antalet analyserade organisationer för att öka möljligheten att fastslÄ samband mellan hur stor grad av förtroende allmÀnheten upplever sig ha för en organisation och vilken typ av förtroendeskapande kommunikationen organisation anvÀnder sig av..

Studien jÀmför tre grupper av farmakologiska preparat som kan Ästadkomma kontroll av östrus hos honkatt, progestiner, GnRH-agonister och melatonin. Progestiner Àr hormoner som verkar kontraceptivt genom att ge negativ feedback pÄ bÄde hypofysen och hypotalamus. Vid behandling med progestiner minskar östrogen- och progesteronnivÄer. GnRH-agonister liknar det naturliga hormonet GnRH. StÀndiga GnRH-pÄslag desensibiliserar hypofysen och GnRH-receptorerna nedregleras vilket leder till att det endogena GnRH blir verkningslöst, och varken LH eller FSH kan frisÀttas. Melatonin Àr ett naturligt hormon som pÄverkar dygns- och Ärsrytmen. Vid kontiuerligt melatoninpÄslag luras det endokrina systemet in i en Ärstidsbunden anöstrus. Efter en kort bakgrund om vikten av en effektiv, reversibel östrushÀmning och en översikt av honkattens reproduktion redovisas fakta om de tre farmakologiska substanserna. Aspekter som tas i beaktande Àr frÀmst anvÀndarvÀnlighet och biverkningar.

Det Àr mÄnga som har skrivit om fördelar och nackdelar med icke-finansiella mÄtt. I dagens samhÀlle krÀvs snabba beslutstaganden och inte endast att man reagerar i efterhand. Större krav stÀlls ocksÄ pÄ företagen att Àven ta hÀnsyn till de ?mjukare? tillgÄngarna. Studier har emellertid visat att tillit för dessa icke-finansiella mÄtt saknas inom företagen, dÄ frÀmst pÄ ledningsnivÄ.

Icke vinstdrivande organisationers förtroendeskapande webbkommunikation Àr en undersökning som syftar till att öka förstÄelsen för hur icke vinstdrivande organisationer etablerar förtroende i sin kommunikation pÄ webben. Genom att analysera hur de tre icke vinstdrivande organisationerna Forest Stewardship Council (FSC), KRAV och Fairtrade skapar förtroende i textmaterial presenterat pÄ respektive organisations hemsida söker uppsatsen belysa hur olika förtroendeskapande grepp anvÀnds av icke vinstdrivande organisationer för att etablera förtroende mot allmÀnheten. Analysen visar att det mest förekommande sÀttet att skapa förtroende mot allmÀnheten bland de studerade icke vinstdrivande organisationerna Àr att framhÀva sin expertis pÄ det omrÄde organisationen verkar. Uppsatsen öppnar upp för ett nytt forskningsomrÄde med fokus pÄ hur den icke vinstdrivande organisationen etablerar förtroende pÄ webben. För vidare forskning kan det vara intressantatt öka antalet analyserade organisationer för att öka möljligheten att fastslÄ samband mellan hur stor grad av förtroende allmÀnheten upplever sig ha för en organisation och vilken typ av förtroendeskapande kommunikationen organisation anvÀnder sig av..

Icke vinstdrivande organisationers förtroendeskapande webbkommunikation Àr en undersökning som syftar till att öka förstÄelsen för hur icke vinstdrivande organisationer etablerar förtroende i sin kommunikation pÄ webben. Genom att analysera hur de tre icke vinstdrivande organisationerna Forest Stewardship Council (FSC), KRAV och Fairtrade skapar förtroende i textmaterial presenterat pÄ respektive organisations hemsida söker uppsatsen belysa hur olika förtroendeskapande grepp anvÀnds av icke vinstdrivande organisationer för att etablera förtroende mot allmÀnheten. Analysen visar att det mest förekommande sÀttet att skapa förtroende mot allmÀnheten bland de studerade icke vinstdrivande organisationerna Àr att framhÀva sin expertis pÄ det omrÄde organisationen verkar. Uppsatsen öppnar upp för ett nytt forskningsomrÄde med fokus pÄ hur den icke vinstdrivande organisationen etablerar förtroende pÄ webben. För vidare forskning kan det vara intressantatt öka antalet analyserade organisationer för att öka möljligheten att fastslÄ samband mellan hur stor grad av förtroende allmÀnheten upplever sig ha för en organisation och vilken typ av förtroendeskapande kommunikationen organisation anvÀnder sig av..

Denna uppsats a?r en studie i hur man hanterar la?kemedel pa? en klinik pa? ett sjukhus i Sverige. Ma?let a?r att se vilka a?tga?rder som skulle kunna appliceras fo?r att fa? en sa?krare va?rd genom att fo?rso?ka minska antalet felmedicineringar. Studien gjordes genom observationer och samtal med ansta?llda pa? kliniken, samt att relevanta teorier hittades, vilket gjorde att en del fo?rba?ttringsfo?rslag och ide?er till vidare forskning lades fram.