Bakgrund: Att monitorera och bed?ma blodtryck ?r vanligt f?rekommande inom intensivv?rd. Ett adekvat blodtryck ?r av stor vikt f?r den kritiskt sjuka patienten och intensivv?rdssjuksk?terskan ?r ansvarig f?r att monitorera och vidta ?tg?rder f?r att uppn? ett adekvat blodtryck. Tidigare forskning visar att det finns skillnader i blodtryck uppm?tt med invasiv och icke-invasiv m?tmetod.

Background: The prevalence of dementia increases both in Sweden and in the rest of the world. People with dementia often display some types of behavioral and psychological symptoms. These symptoms include, among other things, aggressiveness, inactivity, activity disturbance, anxiety, hallucinations and depression. The symptoms can create a negative impact of those with dementia, their caregivers and their next of kin. Aim: To describe the effect of non-pharmacological treatments have on the behavioral and psychological symptoms of people with dementia.

Bakgrund: Hypertoni är en medicinsk sjukdom som ökar risken att drabbas av andra allvarliga följdsjukdomar och behandlas i Sverige med farmakologiska läkemedel och råd om livsstilsförändringar. Syfte: att belysa olika livsstilsinterventioner som kan stödja människor med hypertoni att kontrollera sitt blodtryck. Metod: Designen som använts är en litteraturöversikt där vi sammanställt 14 kvantitativa publicerade forskningsrapporter med fokus på livsstilsförändringar. Som analysmetod användes ett induktivt förhållningssätt där huvudkategorierna "Specifika aktiveter" och "Multikomponentsinterventioner" föddes fram. Resultat: Livsstilsförändringar i form av ökad fysisk aktivitet, avslappning, diet och viktminskning kan ha blodtryckssänkande effekt hos personer med hypertoni.

Bakgrund: Hypertoni är en medicinsk sjukdom som ökar risken att drabbas av andra allvarliga följdsjukdomar och behandlas i Sverige med farmakologiska läkemedel och råd om livsstilsförändringar. Syfte: att belysa olika livsstilsinterventioner som kan stödja människor med hypertoni att kontrollera sitt blodtryck. Metod: Designen som använts är en litteraturöversikt där vi sammanställt 14 kvantitativa publicerade forskningsrapporter med fokus på livsstilsförändringar. Som analysmetod användes ett induktivt förhållningssätt där huvudkategorierna "Specifika aktiveter" och "Multikomponentsinterventioner" föddes fram. Resultat: Livsstilsförändringar i form av ökad fysisk aktivitet, avslappning, diet och viktminskning kan ha blodtryckssänkande effekt hos personer med hypertoni.

Syfte: Att belysa sjuksköterskors och patienters upplevelser av vården vid långvarig icke-malign smärta.Metod: Den föreliggande uppsatsen har gjorts som en litteraturstudie där tolv vetenskapliga artiklar har analyserats.Resultat: Sjuksköterskor upplevde smärtbedömningen som en utmaning och ansåg att när de inte trodde på patientens smärtbeskrivning, var det ett hinder för en bra bedömning. Patienterna upplevde att de ofta blev misstrodda av vårdpersonalen och betonade vikten av att bli trodd. Det var viktigt för patienterna att få en diagnos och att hänsyn togs till deras önskan om vad behandlingen skulle resultera i. Patienterna upplevde att deras mål och vårdpersonalens mål med behandlingen inte alltid stämde överens. Sjuksköterskorna upplevde att utbildningen inte förberedde dem för att ta hand om patienter med långvarig smärta och att kunskapen om icke-farmakologiska behandlingsmetoder var bristfällig.

Bakgrund: Hypertoni är en medicinsk sjukdom som ökar risken att drabbas av andra allvarliga följdsjukdomar och behandlas i Sverige med farmakologiska läkemedel och råd om livsstilsförändringar. Syfte: att belysa olika livsstilsinterventioner som kan stödja människor med hypertoni att kontrollera sitt blodtryck. Metod: Designen som använts är en litteraturöversikt där vi sammanställt 14 kvantitativa publicerade forskningsrapporter med fokus på livsstilsförändringar. Som analysmetod användes ett induktivt förhållningssätt där huvudkategorierna "Specifika aktiveter" och "Multikomponentsinterventioner" föddes fram. Resultat: Livsstilsförändringar i form av ökad fysisk aktivitet, avslappning, diet och viktminskning kan ha blodtryckssänkande effekt hos personer med hypertoni.

Bakgrund: Postoperativ smärta är en subjektiv och unik upplevelse. Faktorer som oro och ångest kan bidra till att smärtupplevelsen förstärks. Vid omvårdnad av postoperativa patienter har sjuksköterskan en central roll. Utifrån ett helhetsperspektiv ska hon, med sin kliniska blick samt vetenskapligt beprövad erfarenhet, bedöma smärta, identifiera patientens behov av lindring samt utvärdera dess effekt. Syfte: Studiens syfte är att belysa de rutiner och strategier som sjuksköterskan använder sig av för att bedöma, lindra och utvärdera postoperativ smärta hos nyopererade patienter.

Den globala medelhavsniv?n stiger och ?r ett o?terkalleligt fenomen som kommer forts?tta att stiga flera tusen ?r fram?ver. Studien syftar till att f?rst? hur kustkommunerna, Malm? och Trelleborg, resonerar kring strategier och anpassnings?tg?rder f?r att hantera utmaningar med havsniv?h?jningar, s?v?l som med r?dande styrning och ansvarsf?rdelningen. Studien unders?ker ?ven kommunernas syn p? havet och valet av tidsperspektiv i planeringen.? Resultatet fr?n studien visar p? ett behov av ett l?ngre tidsperspektiv, bortom 100 ?r f?r att m?ta utmaningarna med havsniv?h?jningar.

Hypertoni är idag en folksjukdom som berör många patienter i vården. Det är därför viktigt som sjuksköterska att ha kunskap om de olika behandlings-metoderna. Syftet var att studera vilka livsstilsförändringar som kan påverka hypertoni och att belysa sjuksköterskans roll vid de icke-farmakologiska metoderna. Fokus inriktades mot primärvården hos patienter som var över 18 år. Litteraturstudien är baserad på tio vetenskapliga artiklar. Resultatet kategoriserades i kost, övervikt, viktminskning, fysisk aktivitet, andning, stress, rökning och alkohol.

Problem: Utfallet av att vara infekterad i sepsis a?r beroende av tidigt insatt behandling. Pa? grund av det snabba sjukdomsfo?rloppet a?r det avgo?rande fo?r patientens o?verlevnad att adekvat behandling ges tidigt i fo?rloppet, detta kra?ver att sjuksko?terskan har kunskap om de tidiga tecknen som uppvisas vid sepsis. Syfte: Syftet var att underso?ka vilka a?tga?rder sjuksko?terskan ska vidta fo?r att tidigt uppta?cka sepsis hos patienter.

Syftet med denna studie har varit att fa? kunskap om vilka a?tga?rder som kan vidtas i en implementeringsprocess och lyfta fram vad som sto?djer eller hindrar att projektresultat implementeras i ordinarie verksamhet. Vi valde att formulera tre fra?gesta?llningar; Vilka a?tga?rder kan vidtas i en implementeringsprocess? Vilka faktorer sto?djer implementering? Vilka faktorer hindrar implementering? Studien har genomfo?rts pa? en kommunal arbetsrehabiliterande verksamhet som genomfo?rt ett trea?rigt ESF-projekt. Studien har genomfo?rts med hja?lp av en metodkombination besta?ende av semistrukturerade intervjuer, en deltagande observation samt dokument fra?n verksamheten och projektet.

Då befolkningen blir allt äldre ökar andelen personer som drabbas av demenssjukdom. Att drabbas av demens innebär att kognitiva funktioner försämras. Kommunikationsproblem och problem med daglig livsföring, personlighetsförändringar, brister i empatisk förmåga och svårigheter att kontrollera känslor kännetecknar sjukdomsbilden. Det är av betydelse att finna icke-farmakologiska behandlingar då medicinering inte ger önskat resultat. Syftet med denna litteraturstudie var att få ökad kunskap om hur musik påverkar personer med demenssjukdom.

SammanfattningSyftet med denna studie var att beskriva hur sjuksköterskor kan förebygga och lindra smärta i samband med smärtsamma procedurer hos skolbarn 7-12 år. Metoden som användes var en beskrivande litteraturstudie. Litteratur har sökts i databaserna Medline via PubMed, Academic Search Elite och Blackwell Synergy. Materialet i litteraturstudien begränsades till 14 artiklar. I resultatet presenteras de faktorer som påverkar barns upplevelser av smärtlindring i två kategorier: ?Förberedelser inför smärtsamma procedurer? och ?Lindring av smärta under proceduren?.

Postoperativt illamående och kräkning (Postoperative nausea and vomiting, PONV) är en vanligt förekommande komplikation som drabbar 20 -30 % av patienterna, vilket kan leda till starkt obehag, aspirationspneumoni, sårruptur och förlängd vårdtid. Risken att drabbas av PONV orsakas av flertal faktorer såsom bl.a. kön, ålder, fetma, preoperativ oro, långvarig fasta, användning av opioider och operationsställe. Anestesisjuksköterskans icke-farmakologiska åtgärder i samband med detta tillstånd är av stor betydelse för att kunna tillgodose patientens fysiska och psykiska behov, men är inte evidensbaserade i samma utsträckning som vid farmakologisk behandling. Syftet med denna litteraturstudie, med analys av kvalitativ och kvantitativ forskning, är att studera vilka omvårdnadsåtgärder som kan förebygga/ lindra PONV, och vilka omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskan utför, samt belysa patienters upplevelser och möjligheter till egenvård vid detta tillstånd.

Bakgrund: Studier visar att trycksa?r a?r ett stort problem eftersom det pa?verkar patienterna da? det inneba?r ett lidande och dessutom kostar det samha?llet mycket pengar. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva upplevelser hos patienter med trycksa?r med avseende pa? trycksa?rets uppkomst, hur det dagliga livet pa?verkas samt deras syn pa? hur trycksa?ret skulle kunna ha fo?rebyggts.Metod: Kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer anva?ndes. A?tta informanter med trycksa?rskategori 2-4 valdes ut genom ett bekva?mlighetsurval pa? ett universitetssjukhus i mellansverige under ho?sten 2013.