Bakgrund: VÄrd i livets slutskede Àr en essentiell del av sjuksköterskans profession. Den primÀra uppgiften Àr inte att bota. Den Àr att lindra samt göra patientens sista tid i livet sÄ bekvÀm som möjligt. Palliativ sedering Àr en delvis ifrÄgasatt behandlingsmetod, men som ÀndÄ Àr vedertagen inom svensk och internationell sjukvÄrd. Syfte: Denna uppsats syftar till att undersöka sjuksköterskans erfarenheter i samband med palliativ sedering vid vÄrd i livets slutskede.

Bakgrund: Tonsilloperation Àr den vanligaste kirurgin som utförs pÄ barn och ungdomar. Operationen medför lÄngvarig smÀrta samt hög frekvens av illamÄende. I Sverige Är 2012 kontaktade nÀstan en fjÀrdedel av alla förÀldrar till barn som genomgÄtt tonsillkirurgi sjukvÄrden p.g.a. ej acceptabel smÀrta.Syfte: Syftet var att i en nationell studie kartlÀgga farmakologiska rutiner och informationen i samband med tonsilloperation hos barn och ungdomar.Metod: Kvantitativ deskriptiv studie, vilket utfördes som en enkÀtstudie dÀr populationen var 52 öron-nÀs hals-kliniker i Sverige. Respondenter var öronlÀkare, öronsjuksköterska, anestesilÀkare och anestesisjuksköterska (totalt 163 enkÀter).Resultat: Svarsfrekvensen var 88 % frÄn totalt 47 kliniker.

De mÀnskliga rÀttigheterna brister i sin universalism. MÄnga mÀnniskor som lever i demokratier nekas grundlÀggande rÀttigheter dÀrför att de inte Àr medborgare i den stat dÀr de bor. Anledningen till detta Àr att nationalstater, som har ansvar för att de mÀnskliga rÀttigheterna efterföljs, traditionellt endast anses ha ansvar för sina medborgare. Uppsatsen utreder och synliggör motsÀttningen mellan mÀnskliga rÀttigheters inkluderande och medborgerliga rÀttigheters exkluderande natur samt vilka konsekvenser detta fÄr för icke-medborgare.Tre teorier om postnationellt medborgarskap presenteras och genom en mer utförlig diskussion av dessa idéer försöker vi i en konstruktiv ansats utforma en mer inkluderande medborgarskapsmodell i tvÄ nivÄer; den globala och den nationella. I denna modell utgör de mÀnskliga rÀttigheterna en juridisk grund för ett medborgarskap för de mÀnniskor som saknar det nationella.

VÀrdeskapande tid Àr nÄgot som skapar ett mervÀrde för kunden, nÄgot som förÀdlar produkten. TyvÀrr Àr stora delar av ledtiden för en produkt icke vÀrdeskapande. Det finns undersökningar som visar att den siffran kan vara sÄ hög som 90 % av den totala tiden. Aktiviteter som inte bör ses som vÀrdeskapande Àr interntransporter, lager och alla kostnader förknippade med det. De kostnaderna kan vara administration, godsmottagning, inkurans och sjÀlva kostnaden för lagerlokalen.

Bakgrund: Syftet med triage pĂ„ akutmottagningen Ă€r att sĂ€kerstĂ€lla att patienter med störst behov av vĂ„rd fĂ„r det inom rimlig tid och pĂ„ ett korrekt sĂ€tt. Triageprocessen inleds med att skapa en första kontakt mellan sjuksköterska och patient dĂ€r kommunikationen Ă€r av stor betydelse. Att kunna delge andra mĂ€nniskor information och dessutom kunna tolka och lĂ€sa av meddelanden Ă€r en del av kommunikationen samt att lyssna och ge svar pĂ„ andra personers uttryck. Även icke-verbal kommunikation Ă€r en stor del av det som kommuniceras. Akutmottagningen Ă€r en stressig miljö och det finns mycket att lĂ€ra angĂ„ende vad som kan förbĂ€ttra kommunikationen mellan sjuksköterska och patienter.

Att styra och kontrollera verksamhet blir allt viktigare i den hÄrda internationella konkurrens som rÄder. Genom att mÀta verksamheten fÄr företag information, som kan omvandlas till att skapa kunskap för att förstÄ och förbÀttra verksamheten. MÀtningen mÄste bÄde innefatta finansiella och ickefinansiella variabler. Problemet med mÀtning Àr att den har kritiserats för att vara för historisk, dvs ser mer bakÄt pÄ vad som har hÀnt. Det Àr dÀrför viktigt att företag utvecklar mÀtning till att vara mer framÄtsyftande.

En viktig förutsÀttning för en god hÀlsa och vÀlmÄende Àr fysisk aktivitet. I dagens samhÀlle Àr stillasittande ett problem dÄ maskiner ersÀtter vÄra arbeten och mÄnga har stillasittande arbeten, flertal hushÄlls maskiner i hemmet vilka bidrar till mindre fysisk aktivitet. Vilket leder till att vi inte rör pÄ oss i samma utstrÀckning som förr. Detta leder till sÀmre hÀlsa och större risk för sjukdomar. Arbetsplatsen Àr en bra arena för att introducera fysisk aktivitet för individen.

Syftet med belöningssystem Àr att hjÀlpa medarbetarna att förstÄ vad ett företag efterstrÀvar och varför, sÄ de vet hur de ska kunna förbÀttra sina prestationer. För att kunna utforma ett vÀl fungerande belöningssystem Àr det av avgörande betydelse att formulera mÄl och konstruera mÄtt som stÀmmer överens med företagets strategi. Vid utformandet av de mÄl och mÄtt vilka belöningssystem baseras pÄ bör hÀnsyn tas till de huvudsakliga arbetsuppgifternas karaktÀr. DÀrför Àr syftet med denna uppsats att ur ett lednings- och medarbetarperspektiv analysera utformandet av belöningssystem avseende de mÄl och mÄtt som detta baseras pÄ för en avdelning med icke- rutinartade arbetsuppgifter samt vilka effekter som uppstÄr beroende pÄ hur mÄl och mÄtt utformats. Delsyftet Àr att analysera hur dessa mÄl och mÄtt kan kopplas till ett företags strategi.

Bakgrund: SmÀrta Àr för intensivvÄrdspatienten en unik, subjektiv, obehaglig och flerdimensionell upplevelse. IntensivvÄrdssjuksköterskan har ett moraliskt ansvar att lindra patienternas smÀrta. Verbalt icke-kommunicerandepatienter kan inte skatta sin smÀrta med hjÀlp av Numeric Rating Scale (NRS). PÄ en neurointensivvÄrdsavdelning (NIVA) i Stockholm har det beteendebaserade smÀrtskattningsverktyget- the Critical-Care Pain Observation Tool (CPOT), implementerats. IntensivvÄrdssjuksköterskorna pÄ NIVA anvÀnder CPOT dagligen i sitt arbete.

Bilder av potentiella hot upptÀcks snabbt och leder till en snabbare reaktionstid Àn bilder av icke-potentiella hot. Potentiella hot stjÀl ocksÄ fokus och kognitiva resurser, med en lÄngsammare reaktionstid som följd. RÀdsla, som kan mÀtas genom startlereflexen, leder till antingen ökad handlingsberedskap (snabbare reaktionstid) eller kognitiv distraktion (lÄngsammare reaktionstid). Fem försöksdeltagare fick reagera pÄ en visuell probe som lades ovanpÄ djurbilder, bÄde potentiella hot och icke-potentiella hot i ett kombinerat reaktionstids- och startleprobeexperiment, dÀr ljudstötar utdelades i hörlurar. Startlereaktion, hjÀrtfrekvens och reaktionstid mÀttes, varefter korrelationskoefficienter rÀknades ut.

Bilder av potentiella hot upptÀcks snabbt och leder till en snabbare reaktionstid Àn bilder av icke-potentiella hot. Potentiella hot stjÀl ocksÄ fokus och kognitiva resurser, med en lÄngsammare reaktionstid som följd. RÀdsla, som kan mÀtas genom startlereflexen, leder till antingen ökad handlingsberedskap (snabbare reaktionstid) eller kognitiv distraktion (lÄngsammare reaktionstid). Fem försöksdeltagare fick reagera pÄ en visuell probe som lades ovanpÄ djurbilder, bÄde potentiella hot och icke-potentiella hot i ett kombinerat reaktionstids- och startleprobeexperiment, dÀr ljudstötar utdelades i hörlurar. Startlereaktion, hjÀrtfrekvens och reaktionstid mÀttes, varefter korrelationskoefficienter rÀknades ut.

Sedan trakthyggesbrukets införande har stora förÀndringar skett i de svenska skogarna. Viktiga negativa effekter av trakthyggesbruk pÄ skogslevande arter Àr habitatförluster och habitatfragmentering. I detta sammanhang Àr begreppet konnektivitet viktigt. Konnektivitet beskriver i vilken utstrÀckning arter kan röra sig mellan lÀmpliga habitatflÀckar i landskapet. Konnektiviteten för en art Àr beroende av andel lÀmpliga habitat och artens spridningsförmÄga. Konnektivitet undersöktes för tolvtandad barkborre och lappmes vid olika spridningsavstÄnd.

Inom hÀlso- och sjukvÄrden hanteras kÀnslig patientinformation. I framtiden kommer alltmer information att lagras elektroniskt och dÀrmed bli mer lÀttillgÀnglig. AnvÀndarna av informationssystemen kan vara en sÀkerhetsrisk. Metoderna som anvÀnds vid intrÄngsförsök inriktas alltmer pÄ att involvera mÀnniskor istÀllet för att enbart anvÀnda sig av teknik.Syftet med detta arbete Àr att undersöka anvÀndarnas upplevelse och medvetenhet om icke tekniska hot mot informationssÀkerheten för digitalt lagrad patientinformation.Datainsamlingen genomfördes i form av kvalitativa intervjuer med sjuksköterskor anstÀllda pÄ ett sjukhus i vÀstra Sverige. Resultatet visar att det allt överskuggande upplevda hotet var intrÄng och förlust av sekretess i den elektroniska patientjournalen.

Kreativiteten Ă€r mĂ„ngfacetterad och intensivt studerad, med processerna involverade i kreativ problemlösning traditionellt undersökta inom kognitionen. Perfektionismen Ă€r ett personlighetsdrag som pĂ„verkar alla omrĂ„den i individernas liv. ÄndĂ„ Ă€r perfektionismens pĂ„verkan över kreativ problemlösning otillrĂ€ckligt utforskat. DĂ€rför var syftet med föreliggande studie att undersöka perfektionismens effekter över kreativ problemlösning samt att undersöka hur perfektionism tillsammans med kĂ€nslor pĂ„verkar förmĂ„gan att lösa kreativa problem. Genom en webbaserad enkĂ€t samlades data in frĂ„n 96 deltagare genom sjĂ€lvskattningsinstrument för perfektionism och för kĂ€nslotillstĂ„nd, ett test för kognitiv reflektion och ett insiktsproblem dĂ€r svarstiderna registrerades.

Syftet med denna studie var att beskriva intensivvÄrdssjuksköterskors erfarenheter av att bedöma och behandla smÀrta hos patienter som vÄrdas postoperativt pÄ intensivvÄrdsavdelning. Sex intensivvÄrdssjuksköterskor intervjuades. Dataanalys genomfördes med kvalitativ innehÄllsanalys vilket resulterade i ett tema: en bra relation med patienten Àr en förutsÀttning för att lyckas lindra smÀrta och fyra kategorier: att förstÄ den enskilda patientens upplevelse av smÀrta, att lyckas eller misslyckas lindra smÀrta, att lita pÄ patienten som har ont och ta hjÀlp av lÀkare, samt att behandla smÀrta nÀr farmaka inte rÀcker till. Reslutatet visar att det var viktigt att kunna se tecken hos patienter som inte verbalt kan uppge att de upplevde smÀrta. Ilska kunde vara utryck för smÀrta hos Àldre.