Bakgrund: Barns upplevelse av sm?rta ?r komplext och p?verkas av b?de fysiologiska och k?nslom?ssiga faktorer. Postoperativ sm?rta hos barn kan uttryckas p? olika s?tt beroende p? ?lder, vilket g?r sm?rtbed?mning och sm?rtbehandling en utmaning. Tidigare forskning beskriver barns postoperativa sm?rta som underbehandlad.

Syfte: Syftet med vår studie är att kartlägga användningen av icke-finansiella mått inom dagligvaruhandeln för att analysera vilka effekter icke-finansiell prestationsmätning har på företagens ekonomistyrning. Metod: I studien har vi använt oss av en kvalitativ ansats. Vi har intervjuat tre butikschefer för att få en övergripande bild av företagens ekonomistyrning och användningen av icke-finansiella mått. Resultat: Samtliga undersökta butiker använder sig av icke-finansiella mått men i olika utsträckning och på olika nivåer. Dessa mått hänförs till relationen gentemot kunder, medarbetare och miljö. De icke-finansiella måtten har fått ett allt större utrymme inom butikerna under de senaste åren. I samband med införandet av icke-finansiella mått uppstår ökat fokus inom det område måtten avser.

Smärta är både en sensorisk och en känslomässig subjektiv upplevelse. Barn har ett välutvecklatsmärtsinne och är mer emotionella än vuxna. Man bör sträva efter att lindra smärta, där harsjuksköterskan en viktig roll, hon kan se till så barnet får behandling för sin smärta. Det finnsmånga olika icke-farmakologiska smärtlindringsmetoder som hjälper barn att hantera smärtsammaupplevelser, de ska reducera stress, bearbeta rädslor och stärka barnets copingmekanismer. Syftetmed denna studie var att belysa icke-farmakologiska smärtlindringsmetoder (IFSM) inompediatriken.

Smärta är en sensorisk upplevelse såsom syn, hörsel och beröring vilket gör att smärta är mångfasetterad. Detta gör postoperativ smärta till en komplex uppgift för sjuksköterskan. Postoperativ smärtbehandling är att avlägsna obehag, att underlätta återhämtning och att undvika komplikationer. Varje patient har en unik upplevelse av smärta och en individuell acceptans av smärta vilket skapar skillnader i önskemål om smärtlindring. Vården ska så långt som det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten.

Då befolkningen blir allt äldre ökar andelen personer som drabbas av demenssjukdom. Att drabbas av demens innebär att kognitiva funktioner försämras. Kommunikationsproblem och problem med daglig livsföring, personlighetsförändringar, brister i empatisk förmåga och svårigheter att kontrollera känslor kännetecknar sjukdomsbilden. Det är av betydelse att finna icke-farmakologiska behandlingar då medicinering inte ger önskat resultat. Syftet med denna litteraturstudie var att få ökad kunskap om hur musik påverkar personer med demenssjukdom.

Flera av de patienter som vårdas palliativt idag är inte adekvat smärtlindrade. En bidragande orsak till detta är att en del patienter upplever en sådan rädsla för det analgetika som används att de väljer att inte alls eller inte fullständigt genomgå smärtbehandling. Denna litteraturstudie hade som syfte att identifiera de vanligast förekommande patientrelaterade hindren vid farmakologisk smärtlindring inom palliativ vård, samt att undersöka hur dessa barriärer påverkade patientens vilja att genomgå smärtbehandling. Resultaten visade att de vanligast förekommande hindren var en rädsla för att smärta indikerar att sjukdomen har förvärrats, en rädsla för missbruk, tolerans, biverkningar, morfin och injektioner samt en stoisk eller fatalistisk uppfattning. Vidare utgjorde en rädsla för att distrahera läkaren ett hinder samt vilja att vara en "duktig" patient som inte klagar över smärta.

SAMMANFATTNINGBakgrundHjärtsvikt är ett kroniskt tillstånd som innebär att hjärtat inte kan försörja kroppen med nödvändig mängd blod. I västvärlden är hjärtsvikt ett vanligt förekommande tillstånd och med en prevalens på mellan två till tre procent klassificeras hjärtsvikt som ett folkhälsoproblem. Behandlingen av hjärtsvikt innefattar både farmakologiska och icke-farmakologiska metoder. Låg följsamhet hos patienter med hjärtsvikt är ett omfattande problem då upp emot 80 procent av patienterna inte är följsamma till behandlingsordinationer. Detta ger negativa konsekvenser för såväl individ som samhälle i form av försämring av tillståndet, sämre upplevd livskvalitet och större ekonomiska kostnader.

Bakgrund: Patienter i palliativt skede upplever oftast en stark smärta, inte enbart den smärta från grundsjukdomen utan också smärta som innefattar oro, ångest, sorg, depression och vrede. Detta i sin tur påverkar patienternas livskvalitet. Palliativ vård skall präglas av respekt för patientens autonomi, vara individuell och ha som mål att ge en så god livskvalitet som möjligt. Detta kan ske med hjälp av tidig identifiering, analys och behandling av smärta, samt andra fysiska, psykiska och sociala/ andliga problem.Syfte: Studiens syfte var att belysa livskvalitet i samband med smärta och farmakologisk smärtlindring hos patienter som befinner sig i ett palliativt skede.Metod: Metoden i studien var en systematisk litteraturstudie med analys av sex vetenskapliga artiklar, varav tre hade kvalitativ och tre hade kvantitativ ansats. Dessa artiklar kommer från databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO.

Syftet med denna studie är att ta reda på huruvida det föreligger en skillnad i företagsprestation mellan familjeföretag och icke-familjeföretag. För att göra detta har en kvantitativ metod tillämpats. Undersökningsåren är 2003-2011 och företagen som har undersökts har varit små och medelstora företag på den svenska marknaden. Slutsatsen är att det inte föreligger någon prestationsskillnad mellan familjeföretag och icke-familjeföretag..

Bakgrund: Beröring är livsviktigt genom hela livet. Människor mellan 66 och 100 år är de som får minst beröring. Beröring är en form av icke verbal kommunikation som kan förmedla kontakt och inge trygghet. Då äldre personer ofta får nedsatt kommunikationsförmåga blir den icke nödvändiga beröringen, det vill säga beröring som inte relaterat till omvårdnadsuppgifter, ett naturligt kommunikationsmedel. Syftet: Belysa icke nödvändig beröring i omvårdnaden av äldre personer.

Smärtlindring av cancersjuka är ett komplext och mångfacetterat område då cancer inte bara drabbar kroppen utan även själen. För att sjuksköterskan skall kunna smärtlindra patienter på ett så effektivt sätt som möjligt måste eventuella barriärer forceras genom pedagogik. Tio vetenskapliga artiklar har använts i denna litteraturstudie för att kartlägga en del av de barriärer en sjuksköterska kan stöta på i sitt pedagogiska arbete vid smärtlindring av cancersjuka, samt på vilka sätt dessa kan forceras. Resultatet visade att för att sjuksköterskan ska kunna fungera som pedagog i omvårdnaden av patienter så måste han/hon ha goda baskunskaper samt förmågan att se vilka kunskapsbehov som finns hos patienten. Resultatet visar även vikten av att patienten har god kunskap om farmakologisk smärtlindring..

Det beräknas att en till fyra procent av befolkningen i västvärlden har kronisk hjärtsvikt och att var tjugonde inläggning på medicinsk vårdavdelning beror på hjärtsvikt. Behandlingsregimen är noggrann och inkluderar både farmakologisk och icke farmakologisk behandling. Symtom vid hjärtsvikt är ödem, andnöd i vila och trötthet. Tidigare forskning visar att patienter med hjärtsvikt ofta är omedvetna om att de har hjärtsvikt och inte vet varför de tar läkemedel för detta. De har också svårt för att förstå och att följa de egenvårdsråd som rekommenderas av hälso- och sjukvårdspersonal.

Syfte: Uppsatsen ska undersöka hur svenska icke professionella investerare använder årsredovisningen i sina val av kapitalplacering och vilken nytta årsredovisningen har i valet. Uppsatsen ska även undersöka om icke professionella investerare har några problem i tolkningen av årsredovisningar.Metod: Uppsatsen använder både kvantitativ och kvalitativ metod i form av intervjuer och enkät.Slutsats: 50 % av de icke professionella investerarna anser att de har nytta av årsredovisningar vid kapitalplaceringsbeslut. VD-ordet, förvaltningsberättelsen och revisionsberättelsen används mest. Det som upplevs svårast är värderingar i balansräkningen, kassflödesanalys och noter.Förslag till fortsatta studier: Genomföra en liknande undersökning med intervjuer av icke professionella investerare. Ta reda på vilken hänsyn det tas till investerare med lägre ekonomisk kunskap vid upprättandet av årsredovisningar. .

Uppsatsens fokus ligger på pedagogers bruk av icke-verbala signaler i undervisningssituationer. Syfte är att undersöka vilka dessa signaler är, samt att besvara frågeställningen ? om och hur dessa icke-verbala signaler används. Tidigare forskning inom ämnet samt för ämnet relevant litteratur presenteras och lyfts fram i uppsatsen som sedan knyter an sin egen undersökning till tidigare forskning. Metod och grund för besvarandet av uppsatsens frågeställningar har varit observation och undersökning i form av videoinspelning av tre olika yrkesverksamma pedagoger i en undervisningssituation.

Bakgrund: Anestesisjuksköterskans roll i det perioperativa arbetet innebär att tillgodose patientens omvårdnadsbehov. Genom historien har människan använt musik bland annat inom medicin. I nutid pågår evidensbaserad forskning om musikens effekt inom många områden, däribland som komplement till farmakologisk behandling vid postoperativt illamående och kräkning (PONV) samt smärta. Syfte: Att söka evidens för effekten på postoperativt illamående och kräkning samt smärta hos patienter som har lyssnat på musik i samband med anestesi. Metod: En litteraturstudie utformades i enlighet med den metod som används för systematiska litteraturöversikter.