I socialt arbete, men även i politiskt styrda organisationer i stort, föreligger ett antal organisationsmodeller vilket ger intryck av en viss trendkänslighet när det gäller sättet att organisera. Beroende på vilken tidpunkt man gör nedslag i en organisation kan den vara formad enligt beställar-utförarmodell, geografiska ansvarsområden, eller renodlade facknämnder med därtillhörande förvaltningar, men även i en rad hybridmodeller, framför allt i övergångsfasen mellan två modeller. För dem som arbetar i en organisation som är under förändring kan detta vara en omvälvande upplevelse, både på gott och ont. Undersökningen syftar till att studera organisationsförändringar inom socialtjänsten utifrån ett första linjens chefsperspektiv..

Syftet med studien var att undersöka hur lärare i en medelstor svensk kommun upplever kontakten med invandrarföräldrar, vilka svårigheter som finns och hur man kan underlätta kontakten. Fem lärare deltog och undersökningen genomfördes med hjälp av semi-strukturerade intervjuer som spelades in på band och transkriberades. Resultatet visade att lärarna upplever kontakten som både positiv och negativ. Språkskillnaderna upplevdes som ett av de största hindren för en god kontakt då lärarna menade att det lätt blev missförstånd. Lärarna menade att kulturella skillnader är intressanta men ibland svåra att förstå.

Genom min uppsats vill jag svara på frågan huruvida lokalhistoria går att integrera med grundkursen Historia A utan att detta extra stoff ska urholka kursen, eller störa dess kronologi. Jag vill visa att detta kan åstadkommas genom noggrann planering och med reflexioner över hur jag som lärare kan disponera de antal timmar som tilldelats Historia A. Jag vill visa på betydelsen av att global, nationell, regional och lokal historia samverkar i undervisningen och hur de olika områdena förstärker varandra, samt visa att lokalhistoria kan vara ett utmärkt redskap för att göra historieundervisningen levande för eleverna. Slutligen vill jag också visa de många fördelarna med att arbeta efter den struktur jag i uppsatsen rekommenderar att använda till kursen Historia A..

Bakgrund: Distriktssköterskor som arbetar inom barnhälsovården möter i sitt arbete de flesta familjerna ute i samhället och har möjlighet att komma i kontakt med barn som far illa. Misstankar att barn far illa måste anmälas till socialtjänsten. Anmälan om misstankar kan leda till etiska dilemman där rättvisa, att göra gott och inte skada skapar konflikter.Syfte: Syftet med studien var att inom BHV belysa sjuksköterskors erfarenheter  av anmälningsplikten till socialtjänsten, vid misstankar om barn som far illa.Metod: Studien genomfördes utifrån en kvalitativ ansats. Sex distriktssköterskor inom barnhälsovården deltog vid semistrukturerade intervjuer. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys på manifest nivå.Resultat: Studiens resultat presenteras i fyra huvudkategorier och elva underkategorier.

Denna studie är en kvalitativ forskningsstudie med en etnografisk ansatts. Studien belyser hur barn i den mångkulturella förskolan integrerar med varandra genom både icke verbal kommunikation och verbal kommunikation. Genom observationer på två mångkulturella förskolor kan vi se problematiken att samspel och interaktion mellan barnen blir ett hinder då missförstånd och frustration synliggörs på grund av att språket mellan barnen inte samspelar. Genom alla sociala möten barnen befinner sig i kan ett verbalt språk underlätta i de situationer där det icke verbala språkets förutsättningar inte räcker till..

Sammanfattning: Hemmasittare definieras av Gladh och Sjödin (2010) som elever som varit frånvarande från skolan under längre tid än tre veckor. Hemmasittare är en växande grupp av elever. Det finns lite forskning kring ämnet och den litteratur som finns är inriktad på elever inom grundskolan. Vår studie riktar sig mot elever i särskolan och specialskolan för elever med grav språkstörning. Det finns behov av att kartlägga vilka metoder som fungerar bäst när det gäller att bryta hemmasittares isolering och få dem att ha en hög närvaro i skolan, detta för att åtgärda och förebygga psykisk ohälsa och social problematik som i förlängningen kan leda till ett normbrytande beteende (Konstenius & Schillaci, 2010).

Rättsväsendet och vårdsektorn är ett exempel på två samhällssektorer som vanligtvis inte självklart samarbetar eller förknippas med varandra. Däremot finns det olika former av samverkan som överskrider sektorernas gränser. Ett exempel på detta är vad som i dagligt tal kallas för kontraktsvård. Kontraktsvård kan dömas ut istället för fängelse om det finns vårdbehov av vad som varit bidragande orsak till brottsligheten. Studien problematiserar förhållandet mellan riktlinjer för och den praxis som finns i besluts- och utredningsprocessen.

Bakgrund: Alla, som vårdas inom rättspsykiatrisk vård, har någon form av psykiskt funktionshinder och har också begått ett eller flera brott. Vården regleras av ett antal lagar. I rehabiliteringen ingår utslussning av patienten till öppna vårdformer genom så kallad permission. Ett antal av de patienter som har permission återintas emellanåt till slutenvården av olika orsaker. De benämns ibland som svängdörrspatienter.Syfte: Syftet var att belysa olika berörda personalgruppers syn på och erfarenheter av vad som har betydelse för om en patient som vårdas enligt lagen om rättspsykiatrisk vård, lyckas eller misslyckas med sin permission.Metod: En kvalitativ ansats valdes och två fokusgruppsintervjuer med sex deltagare i varje grupp genomfördes.

Vi undersökte hur arbetet för anställda inom myndigheter påverkas av den pågående utvecklingen av samverkande e-myndigheter. Elektroniska kommunikationsmedel ska ge medborgare möjlighet att uträtta ärenden 24 timmar om dygnet. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur de myndighetsanställdas arbete påverkas av en alltmer elektronisk hantering av arbetsuppgifter. För detta ändamål valde vi att utföra intervjuer med anställda vid två svenska myndigheter. Arbetet behandlar inte de tekniska plattformarna för implementering av tjänster hos e-myndigheter.

Syftet med uppsatsen var att beskriva och undersöka om system byggda på TETRA standard kan förbättra kommunikationssituationen för public safety myndigheterna på en operationell nivå. För att uppfylla syftet genomfördes en fallstudie. Vi genomförde fyra intervjuer på brandstationer i Finland samt tog del av en rapport från en pilotstudie i Norge. Alla har gemensamt att de har gått från ett analogt radiosystem till den digitala standarden TETRA. Den empiriska undersökningen visade att stora förbättringar därigenom kommit till på områdena täckning, samverkan, samband och säkerhet, samt att nya möjligheter växt fram vilka inte funnits med tidigare analoga system.

Detta är en kvalitativ studie med syfte att få en djupare förståelse av klienters delaktighet i samverkansmöten. Fyra klienter från Socialtjänsten har intervjuats i en semistrukturerad intervju. Det har sedan gjorts en innehållsanalys på empirin.Studien visar att ett samverkansmöte är uppbyggt av sociala processer som antingen kan skapa delaktighet för klienten eller försvåra för densamma. Studien påvisar även att det finns maktskillnader i samverkansmöten och att dessa måste synliggöras kontinuerligt för att kunna skapa en mer jämlik diskussion. Det har också framkommit att det finns faktorer på individ- grupp- och strukturellnivå som försvårar eller främjar klientdelaktighet..

Vårt syfte med detta arbete har varit att undersöka hur samverkan mellan geografiämnet och övriga ämnen i skolan ser ut. Vi har undersökt om lärarens teoretiska definition av och undervisning i geografiämnet har betydelse för i vilken utsträckning detta ämne integreras med övriga skolämnen. I undersökningen har vi använt oss av kvalitativa intervjuer samt, för undersökningen, relevant litteratur. Resultaten visade att en övervägande majoritet av lärarna kan hänföras till en ämnesbunden undervisning, vilken utgår från en traditionsstyrd och begränsad del av geografiämnet, nämligen kulturgeografin. En slutsats av resultaten i undersökningen är att undervisningen i geografi inte svara mot skolans främsta uppgift, att skapa förutsättningar så att eleverna utvecklar kunskaper och färdigheter, för att kunna navigera och agera i sin omvärld..

This master is a study of the co-operation between "Angered?s culture schools" and compulsory schools. In many reports of today one can see that there is a lack of co-operation between compulsory school and other cultural institutions. This master aims to study a ?good example? to see what makes it successful in the terms of organizational conditions, profession, authority and legitimacy as well as knowledge creation.

Vi har i det här arbetet valt att fördjupa oss i hur det förebyggande arbetet mot narkotika fungerar på området Backen i Umeå. I detta arbete har vi ställt oss tre frågor: Fungerar det förebyggande arbetet mot narkotikan? Fungerar samverkan mellan de olika aktörerna? Hur kan en handlingsplan över det drogförebyggande arbetet se ut? Vi har i arbetet läst verksamhetsplaner, handlingsplaner och även intervjuat berörda aktörer som alla försöker arbeta mot narkotikan på området Backen. Utifrån dessa fakta har vi arbetat fram en handlingsplan som kan vara en hjälp för dom olika aktörerna på Backen området. Handlingsplanen understryker vikten av samarbetet mellan dom olika aktörerna, samt en tidig upptäckt och konsekvent handlande från dom vuxna gentemot narkotikan?.

Syftet med detta arbete är att utforma ett material där matematikundervisningens mål och arbetssätt tydliggörs för föräldrarna; detta för att föräldrarna ska bli mer positiva till undervisningen och därmed påverka sina barn positivt. Vi har på två skolor i södra Sverige genomfört en enkätundersökning med 49 elever i skolår 4 och deras föräldrar. Undersökningen visar att föräldrar inte är insatta i matematikundervisningen, att de vill ha mer information om undervisningens mål och arbetssätt samt hur de kan hjälpa sina barns matematik-inlärning. Denna information vill de ha i form av brev och träffar. Vi har utformat ett material för hur informationsträff och ?brev kan läggas upp och vad de kan innehålla.