The thesis has investigated the use of templates in timber framing, a field where there has previously been a lack of comprehensive and clear information. The main goal was to map and describe the various types of templates, their appearance, usage, and function, in order to make this traditional craft more accessible to both professional craftsmen and DIY enthusiasts. The project also aims to contribute to the preservation of traditional building crafts, in alignment with UNESCO's Convention for the Safeguarding of Intangible Cultural Heritage. The methodology used in this study was a literature review, where relevant templates were gathered and analyzed. The templates were then categorized using a system developed by the author, which helped simplify the understanding of the templates functions and uses.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka lÀrarens verbala kommunikation i klassrummet. Vi ville titta pÄ frÄgorna som lÀraren stÀllde till sina elever. Studien bestÄr av observationer frÄn tre matematiklektioner i en Är 5 klass. TvÄ av lektionerna Àr könsuppdelade i flickor respektive pojkar medan den sista lektionen Àr i helklass. Undersökningen visade att lÀraren anvÀnde sig mest av slutna frÄgor, dÀr svaret ibland fick mer uppmÀrksamhet Àn förstÄelsen.

I flera undersökningar framgÄr att det vanligaste sÀttet som bedrÀgerier eller förskingringar i insamlingsorganisationer upptÀcks Àr genom tips frÄn anstÀllda inom organisationen eller av en ren tillfÀllighet. Det Àr tÀmligen sÀllsynt att ekonomiska brott upptÀcks av externa revisorer. Detta pekar pÄ vikten av att ha ett vÀl fungerande internt kontrollsystem. Syftet med uppsatsen Àr dÀrför att utreda hur svenska insamlingsorganisationer arbetar med intern kontroll för att förhindra att drabbas av bedrÀgerier samt att analysera hur detta arbete kan förbÀttras.Vi Àmnar besvara vÄrt syfte genom att utifrÄn vÄr analysmodell utföra kvalitativa intervjuer med utvalda svenska insamlingsorganisationer. DÄ COSO-modellen Àr en allmÀnt vedertagen modell för intern kontroll, kommer den vara utgÄngspunkt i analysmodellen.

BAKGRUND:AnvÀndandet av datorer i samhÀllet medför att mÀnniskor behöver ha kunskap ominformations- och kommunikationsteknik, IKT. Barn i förskolan kommer att möta datorer iolika sammanhang under sin uppvÀxt, vilket har gjort att anvÀndningen av datorer i förskolanhar vuxit fram under senare Är. I vissa förskolor finns det datorer, i andra inte och hur deanvÀnds ser olika ut.SYFTE:Syftet med denna uppsats Àr att undersöka barns samspel och kommunikation vid datorn ochhur datorerna anvÀnds i tvÄ förskolor.METOD:I undersökningen har vi observerat 16 barn mellan 3:9-5:8 Är, i deras samspel ochkommunikation vid datorn pÄ tvÄ förskolor i VÀstra Götaland. Studien Àr kvalitativ.RESULTAT:Resultatet visar att samspel och kommunikation vid datorn ser olika ut beroende av olikasituationer, vilka barn som deltar och pÄ vilket sÀtt de agerar, hur datorn anvÀnds ochnÀrvaron av pedagoger. Barn och pedagoger kommunicerade och samspelade med hjÀlp avtalet och genom kroppsliga gester, för att skapa en gemensam förstÄelse.

Föreliggande studie bygger pÄ ett estetiskt-praktiskt arbete inom en sprÄkteoretisk kontext. Studien utförs pÄ en skola för nyanlÀnda elever i Äldrarna 13-18. Syftet Àr att utforska mötet mellan bild- och dramapedagogik och nyanlÀnda elevers kommunikation och sprÄkutveckling. Inom bÄde bild- och dramapedagogik Àr sprÄk nÀrvarande utifrÄn ett vidgat sÀtt att betrakta sprÄk. För att nÄ syftet har ett bild- och dramapedagogiskt arbete disponerats över tvÄ veckor med en grupp om sju nyanlÀnda elever, vilka samtliga har bristande eller inga skolerfarenheter med sig.

Syftet med föreliggande forskningsstudie var att undersöka hur förskolor arbetar med taloch sprÄkutveckling för att aktivt hjÀlpa barn som tenderar att ha svÄrigheter med tal ?och kommunikation. Jag har tagit upp Àmnet sett ur ett sociokulturellt perspektiv för attvisa pÄ att kommunikation och samspel har en historisk utgÄngspunkt som barn föds in ioch mÄste anpassa sig till. Jag har Àven tagit upp alternativa kommunikativa metodersom ett delsyfte att pÄpeka deras viktiga uppgift i förskolan, vilket Àr att frÀmja barnssprÄkliga utveckling. TillvÀgagÄngssÀttet har varit en kvalitativ halvstrukturerad metodmed fokus pÄ intervjuer.

Uppsatsen handlar om hur vardagskommunikationen ser ut i hörande respektive döva klasser. Vi har undersökt vilka likheter och skillnader som finns i kommunikationen i de olika klasserna. För att fÄ veta hur kommunikationen ser ut har vi studerat kommunikationen i tvÄ olika klasser, en hörande klass och en dövklass..

Diabetes mellitus Àr en folksjukdom som ökar mer och mer för varje Är. Att drabbas av diabetes innebÀr behov av livsstilsförÀndring som krÀver kunskap om sjukdomens inverkan pÄ individen. Det har lÀnge varit kÀnt att diabetes kan orsaka förÀndringar i sexualiteten. OmvÄrdnadens syfte Àr att stÀrka hÀlsa och förebygga sjukdom, att frÀmja lÀkande och vÀlbefinnande samt att underlÀtta liv med lÄngvarig sjukdom, handikapp och lidande. Syftet med studien var att beskriva vilka faktorer som Àr relaterade till sexuella svÄrigheter hos diabetespatienter.

I flera undersökningar framgÄr att det vanligaste sÀttet som bedrÀgerier eller förskingringar i insamlingsorganisationer upptÀcks Àr genom tips frÄn anstÀllda inom organisationen eller av en ren tillfÀllighet. Det Àr tÀmligen sÀllsynt att ekonomiska brott upptÀcks av externa revisorer. Detta pekar pÄ vikten av att ha ett vÀl fungerande internt kontrollsystem. Syftet med uppsatsen Àr dÀrför att utreda hur svenska insamlingsorganisationer arbetar med intern kontroll för att förhindra att drabbas av bedrÀgerier samt att analysera hur detta arbete kan förbÀttras.Vi Àmnar besvara vÄrt syfte genom att utifrÄn vÄr analysmodell utföra kvalitativa intervjuer med utvalda svenska insamlingsorganisationer. DÄ COSO-modellen Àr en allmÀnt vedertagen modell för intern kontroll, kommer den vara utgÄngspunkt i analysmodellen.

IntresseomrÄdet i detta examensarbete Àr sÀrskoleelever som befinner sig pÄ en tidig utvecklingsnivÄ och saknar förmÄga att tala. Dessa elever behöver ett alternativt kommunikationssÀtt för att kunna samspela med andra mÀnniskor och för att kunna delge sina tankar och kÀnslor. SÀrskolan har uppdraget att arbeta för att alla elever ska ha ett fungerande kommunikationssÀtt. Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ hur nÄgra lÀrare pÄ sÀrskolor och hur en logoped vid en barn- och ungdomshabilitering gör för att bedöma vilket alternativt kommunikationssÀtt varje barn och ungdom de arbetar med ska anvÀnda.Den teoretiska utgÄngspunkten Àr begreppet kommunikation samt forskning om kommunikation kopplat till utvecklingsstörning och andra funktionshinder. Studien Àr kvalitativ med intervjuer av lÀrare som arbetar pÄ sÀrskolor samt intervju med en logoped vid en barn- och ungdomshabilitering.Resultatet visar att de intervjuade lÀrarna vid sÀrskolorna prövar sig fram genom observationer och anvÀnder tidigare erfarenheter för att bedöma vilket alternativt kommunikationssÀtt deras elever ska anvÀnda.

Syftet med den ha?r uppsatsen a?r att underso?ka hur Va?stera?s stadsbibliotek kan fo?rba?ttra sin kommunikation med skolorna i bibliotekets upptagningsomra?de. Fo?r att underso?ka hur kommunikationen hittills har fungerat har jag genomfo?rt en enka?tunderso?kning hos la?rarna som arbetar pa? de fo?rskoleklasser och skolor som ho?r till stadsbibliotekets upptagningsomra?de. Vidare har jag genomfo?rt en kvalitativ analys av texten och den grafiska formen i det informationsmaterial som Va?stera?s stadsbibliotek skickat ut till fo?rskoleklasser och skolor i upptagningsomra?det.

Syftet med forskningsstudien var att belysa hur samspelet i leken kan utveckla barns sprÄk och hur pedagogernas syn pÄ kommunikation och samspel ser ut. Studien belyser fenomenet utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv och Vygotskijs och Piagets teorier om sprÄk- och kommunikationsutveckling. Vygotskij och Piaget menar att barn Àr nyfikna och flitiga aktörer som vill lÀra sig nya saker. Studien har varit av kvalitativ karaktÀr med fokus pÄ observationer och intervjuer. UtifrÄn studiens syfte har det varit mest relevant att göra observationer i förskola och kvalitativa intervjuer med pedagogerna. Intervjuerna och observationerna har genomförts pÄ samma förskolor.

Syftet med denna uppsats Àr att belysa ÀmnesomrÄdena kommunikation och organisationskultur. Samt vad som Àr signifikativt i det dagliga arbetet för valda ÀmnesomrÄden inom LÀnsförsÀkringar GÀvleborg ur ett medarbetarskaps perspektiv.Denna uppsats pÄvisar att en kÀnsla av delaktighet Àr signifikativt för att kommunikation överhuvudtaget skall ske. Detta Àr nÄgot som de teorier vi undersökt föresprÄkar och överrensstÀmmer med den verklighet som presenteras i uppsatsen. Vidare har vi Àven upptÀckt att de olika kontoren som besökts utvecklat egna arbetssÀtt och sÄ kallade subkulturer, som medarbetarna kÀnner sig bekvÀma att arbeta utifrÄn. Vi tror i detta sammanhang att en mer aktiv kunskapsspridning mellan kontoren Àr nödvÀndig, dÄ verksamheten baseras pÄ just kunskap. .

Studien syftar till att fÄ en djupare förstÄelse för hur sÄngare anvÀnder och upplever olika verktyg för att forma och kommunicera musik, vilka verktyg de prioriterar samt vilken funktion dessa verktyg fyller. För att undersöka detta har jag utgÄtt frÄn olika teorier om musikalisk kommunikation samt ett multimodalt och socialsemiotiskt perspektiv med fokus pÄ kommunikation som en social process av teckenskapande. Jag har genomfört Ätta kvalitativa intervjuer med sÄngare som arbetar/arbetat professionellt med sÄng inom olika genrer. Resultaten visar att sÄngarnas musikaliska kommunikation formas och uttrycks genom ett anvÀndande av flera olika verktyg varav röstteknik, samspel, publikens förvÀntningar, personlighet och tradition Àr de viktigaste. SÄngarnas anvÀndande och prioritering av dessa olika verktyg kan sammanfattas i olika övergripande förhÄllningssÀtt som sÄngarna har till sin musikaliska kommunikation, varav tradition och personlighet Àr de mest framtrÀdande förhÄllningssÀtten.

Abstract Dorai Jacobsson, L & Romero Larsson, C (2008). Barns lek med artefakter. Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö högskola. Syftet med examensarbetet har varit att undersöka hur barn pÄ tvÄ förskolor leker med artefakter och vad dessa har för betydelse för deras samspel och kommunikation. Vi har utgÄtt frÄn sociokulturell teori dÀr mÀnniskan ses som formad av sin miljö men ocksÄ sjÀlv Àr med och förÀndrar den.