Sök:

Sökresultat:

3917 Uppsatser om IT-projekt misslyckanden - Sida 17 av 262

Regelverk för mindre bolag - Vilket föredrar banker?

Den svenska myndigheten Bokföringsnämnden (BFN) har beslutat att ändra inriktningen på sitt normgivningsarbete och har därför börjat utveckla redovisningsstandarder som ska gälla för olika kategorier av företag. Avsikten med detta arbete är att förenkla och förtydliga reglerna. Under år 2007 har BFN lagt fram ett utkast till ett nytt regelverk som ska gälla för mindre aktiebolag, K2. Internationellt arbetar organisationen International Accounting Standards Board (IASB) på ett liknande projekt som är avsett att användas av små och medelstora företag (SME). IASB:s projekt har som syfte att ta fram en internationell redovisningsstandard skräddarsydd för att möta dessa företags behov.

Brutalism : skriftlig reflektion inom sja?lvsta?ndigt, konstna?rligt arbete

I detta examensarbete har jag tillsammans med min kollega Markus Eriksson spelat in sju musikstycken med tydligt bera?ttande funktion. Dessa sju musikstycken fungerar som filmmusik till fyra olika historier som utspelar sig i ett la?genhetshus, ett introstycke som sammanfattar hela den musikaliska ide?n, ett stycke som gestaltar gatan samt ett stycke som beskriver ka?nslan i trapphuset. Materialet utgo?r en del av min portfolio och fo?rhoppningsvis kommer detta projekt o?ka mina mo?jligheter att fa? skriva musik till ro?rlig bild i framtiden.

Projektledarens förutsättningar för kunskapsöverföring mellan produktutvecklingsprojekt

Kunskapsöverföring mellan projekt är ett ansvarsområde inom projektledning. Arbetsformen projekt är mycket kunskapsintensiv och det är av största vikt för organisationer att omhänderta kunskap som genereras inom projektverksamheten. Det finns dokumenterade svårigheter kring kunskapsöverföring från både framgångrika samt problemfyllda projekt och oftast förblir kunskapen individbunden och odokumenterad.För att genomföra kunskapsöverföring mellan projekt på ett effektivt sätt krävs att projektledare har kunskap om specifika metoder samt pedagogiska färdigheter ihop med bred projektledarkunskap. Syftet med denna studie är att belysa projektledares uppfattning om kunskapsöverföring mellan produktutvecklingsprojekt och vilka metoder som används. Den kvalitativa ansatsen fenomenografi har används för att analysera resultatet.

Självkänsla bland elever i en resursskola : En studie från elevens perspektiv

Syftet med uppsatsen är att studera hur elever i en resursskola upplever och beskriver sin självkänsla. Frågeställningarna är följande: Vad innebär självkänsla för ungdomarna på resursskolan? Vad behövs för att ungdomar i resursskola skall uppleva positiv självkänsla? Vad kan försämra självkänslan för eleverna? Vilka metoder använder sig lärarna av för att stärka elevers självkänsla i resursskolan? De intervjuade eleverna hade både bra och dåliga tankar om sig själva. Genom enkäter och samtalsintervjuer framkom att två av de intervjuade eleverna hade bra självkänsla och en hade dålig. Kunskapen om begreppet självkänsla har visat sig vara varierande hos eleverna.

Ung och anställningsbar? : En fråga om kommunala insatser gällande arbetslösa ungdomars identifikation, ohälsa och lärandeprocess

Undersökningar visar på samband mellan ohälsa och arbetslöshet, samtidigt som just ungdomsarbetslöshet sägs vara den mest kritiska då detta i högre utsträckning ger allvarligare konsekvenser. Det finns samtidigt ett uttalat ansvar hos kommunerna att avhjälpa detta och denna studie har därför avsett undersöka huruvida kommunala projekt lyckas förändra arbetslösa ungdomars situation. Pedagogikens område rör lärande och påverkansprocesser och i koppling till arbetslöshet och arbetsliv växer förmågan att utveckla sin identitet och anställningsbarhet fram som centrala aspekter. Frågeställningarna har därför berört de inblandades upplevelser kring deltagarnas utveckling under och efter ett sådant projekts genomförande. För att tillgodose behovet av en djupgående förståelse för ungdomarnas upplevelser har en kvalitativ studie genomförts där tre deltagande ungdomar och tre ansvariga för ett projekt intervjuats.

Självförtroende : En studie i hur lärare uppfattar och jobbar med elevers självförtroende

Syftet med detta arbete är att genom kvalitativa intervjuer få kunskap om hur lärare ser på och arbetar med elevernas självförtroende. Jag beskriver hur lärare ser på självförtroende och vilka faktorer som de anser påverka självförtroendet. Jag har även undersökt vilka pedagogiska strategier lärare använder för att stärka elevernas självförtroende. I arbetet har jag avgränsat mig genom att bara studera lärare som undervisar i år 7 till 9.Resultatet visar bland annat att informanterna tyckte att begreppet självförtroende är ett väldigt vitt begrepp och något som kan ha stor påverkan på individen. I intervjuerna framkom det även att de faktorer som lärarna anser påverkar självförtroendet är av olika kategorier så som; Trygghetskänslan hos individen, Individens måluppfyllelse, Relationer och bekräftelser från omgivningen, Ansvar och delaktighet samt Samhällets alla krav.

Sonic Station : skriftlig reflektion inom sja?lvsta?ndigt, konstna?rligt arbete

I detta examensarbete har jag tillsammans med min kollega Markus Eriksson spelat in sju musikstycken med tydligt bera?ttande funktion. Dessa sju musikstycken fungerar som filmmusik till fyra olika historier som utspelar sig i ett la?genhetshus, ett introstycke som sammanfattar hela den musikaliska ide?n, ett stycke som gestaltar gatan samt ett stycke som beskriver ka?nslan i trapphuset. Materialet utgo?r en del av min portfolio och fo?rhoppningsvis kommer detta projekt o?ka mina mo?jligheter att fa? skriva musik till ro?rlig bild i framtiden.

Det Spökar Igen... - en empirisk studie av produktion och ljussättning till en isshow i samarbete med en ideell förening

På grund av vårt stora och gemensamma intresse för konståkning valde vi att sätta upp en isshow i samarbete med Lunds konståkningsklubb. Rapporten behandlar hur det är att försöka leda ett projekt i en ideell förening samt tar upp vikten av kommunikation och ledarskap för att ett projekt ska lyckas. Den tar upp problem som uppstått under projektets gång och hurdana lösningar vi funnit till dessa problem. Vi har också undersökt hur man ljussätter en isyta och hur man går tillväga när föreställningen som ska ljussättas inte står färdig förrän dagen före premiär..

Dyslexi ? fyra lärares upplevelser av att arbeta med elever med dyslexi i gymnasieskolan

Läraren möter många elever med olika förutsättningar i undervisningen och elever med dyslexi riskerar att få en svårare skolgång än andra. Problematiken kring dyslexin kan för många elever tyvärr innebära ständiga misslyckanden i alla skolans ämnen om de inte får rätt hjälp. Syftet med denna studie var att undersöka hur olika lärare i gymnasieskolan upplever dyslexi och deras arbete med elever som har dyslexi. Den syftade även till att undersöka om det finns några skillnader i hur lärare med språkliga ämnen (svenska och engelska) och lärare i innehållstunga ämnen (samhällskunskap, naturkunskap, religion och historia) ser på sitt uppdrag när det kommer till att undervisa elever med dyslexi. Detta syfte undersöktes med hjälp av kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod.

Live eller Dator? : Ett konstnärligt projekt om liveinspelning i studio.

Syftet med detta projekt har varit att se om det går att efterlikna en modern popproduktion gjord i dator live med ett helt band i studion. Det skriftliga arbetet tar inte upp låtskrivning utan handlar om den tekniska procesen vid inspelning och mixning. Två låtar har arrangerats och spelats in helt och hållet i en dator för att sedan spelas in live med ett helt band i en studio. Dessa olika versioner av låtarna jämförs sedan med hjälp av sex mätpunkter. De olika versionerna är lika varandra, men är inte exakta kopior. Datorinspelningarna är välstädade och exakta medan liveinspelningarna är mindre välstädade och stundvis grötigare. .

Från bil till cykel : en kvalitativ utvärdering utav projektet Hälsotramparna i Halmstad 2008

I Halmstads kommun har det de senaste åren genomförts ett projekt som heter Hälsotramparna. Syftet med detta projekt har främst varit att sänka koldioxidutsläppen inom kommunen, men målet har dessutom varit att visa på vinster ekonomiskt och hälsomässigt.För att se om mål uppnåtts och om den påverkan man velat åstadkomma lett till förändring är det viktigt att projektet utvärderas. Det vi har för avsikt att genomföra är en kvalitativ utvärdering utav Hälsotramparna 2008. Forskningsfrågan har varit varför personerna som deltog valde att antingen fortsätta eller inte fortsätta med den aktivitet projektet syftade till, och vad osm låg bakom detta?.

Att upprätta ett konsignationslager ? en best practice

I en mer global och konkurrensutsatt marknad krävs, i allt större utsträckning, att företag väljer att differentiera sig med specifika kundlösningar istället för den enskilda produkten. Genom att, tillsammans med kunden, skapa värde knyter man denna närmare till sig. Ett konsignationslager är en strategisk lagerlösning för att minska avstånden mellan kund och leverantör samt att minska kedjans totala lagerkostnad. SCA Timber har begränsad erfarenhet kring konsignationslager. Av den anledningen har det funnits oklarheter kring hur arbetet bör organiseras. Syftet med studien är att ta fram en best practice för hur SCA Timber ska arbeta med upprättandet av framtida konsignationslager. Studien är en multipel fallstudie av fyra verksamheter inom SCA och baseras på kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med respondenter som varit inblandade i upprättandet av konsignationslager. Det empiriska materialet består av fjorton intervjuer. Studien utgår ifrån ett teoretiskt ramverk bestående av teorier kring projekt, kritiska framgångsfaktorer i projekt och skapandet av nyttjandevärde.

Transport Logistik : Projekt Slussen

Slussen är Stockholms andra största mötespunkt efter T-centralen. För den omfattande ombyggnation som Slussen står inför är projektets prioritering att minimera störningar i kollektivtrafik, gång ? och cykeltrafik samt biltrafik då detta är en knutpunkt för såväl bilar, båtar kollektivtrafik samt fotgängare och cyklister. Här passerar 300 000 resenärer dagligen.För att ta reda på hur andra stora projekt har löst sina logistiska problem utfördes intervjuer på personer med insikt på logistik i deras verksamhet. Enkäter delades även ut till de olika delområdena i projekts Slussens byggledning för att få bättre förståelse för hur projektet vill arbeta.För att få en bra översikt över hur många transporter som kommer behöva passera ut och in genom entreprenadernas gränser utfördes beräkningar.Resultatet av undersökningarna visar att det viktigaste är att produkter levereras i rätt tid till rätt plats utan mellanlagring.

Energieffektiviseringskalkyl för Landstingshuset i Luleå

Bravida driver ett projekt på landstingshuset i Luleå, där en kraftig energieffektivisering har inletts. Denna rapport behandlar värmebehovet för byggnaden både utifrån total elförbrukning och förluster för byggnaden. Utrustning före och efter energieffektiviseringen jämförs och utifrån detta görs en kostnadskalkyl. Totala energibesparingen efter ombyggnaden för fastigheten utifrån beräkningar är 415 MWh årligen. Den totala kostnaden för detta projekt är 12.5 Mkr men investeringskostnaden för landstingsfastigheter är 4 Mkr och resterande 8.5 Mkr beräknas vara löpande underhåll för byggnaden.

Development of a user interface design tool : Bombardier Transportation HMI Designer 3.0 Concept

Denna rapport syftar till att beskriva arbetet med att utveckla en prototyp till den nya versionen av Hmi Designer utvecklat av Bombardier Transportation. Detta designerverktyg används för att skapa det grafiska användargränssnittet på ett tågs kontrolldator. En ny version av designverktyget är nödvändig eftersom resterande delar av Bombardiers programpaket för utveckling av applikationer har bytt både programmeringsmiljö och programmeringsspråk. Den prototyp som utvecklades ska visa på möjligheterna att i ett senare skede utföra ett fullskaligt projekt. Prototypen implementeras som en insticksmodul till Qt Creator, därav beskrivs tillvägagångssättet för att utveckla insticksmoduler i den programmeringsmiljön samt de fördelar och nackdelar som identifierats i och med ett byte till Qt Creator.

<- Föregående sida 17 Nästa sida ->