Vi har valt att göra vÄrt examensarbete i form av ett utvecklingsarbete dÀr ett Àmnesövergripande projekt har planerats och genomförts. UtgÄngspunkten för projektet har varit SVT:s ?HistorieÀtarna?. Syftet har varit att undervisa utifrÄn ?den lilla historien? för att fördjupa elevers historiemedvetande och historiska intresse samt att levandegöra historien genom att lÄta eleverna laga och Àta mat frÄn 1800-talets Sverige.

Sedan början pÄ 1900-talet har tekniken med vingförsedda stolpar utvecklats och anvÀnts till olika föremÄl och ÀndamÄl. För tre Är sedan grundades svenska företaget Vingfundament Terrawing AB utav Roland Johansson och Johnny Mattsson. De utvecklar och tillverkar vingfundament för mindre konstruktioner som t.ex. vÀgskyltar och bullerskÀrmar. Peab i VÀxjö har pÄ ett projekt i SkÄne pÄ Revingehed anvÀnt sig utav vingfundament dÄ de grundlagt huskulisser, detta Àr ett av de större projekten som utförts med just vingfundament.

Att fokusera pÄ processer och arbeta med processorientering Àr nÄgot som mÄnga organisationer hÀvdar att de gör. Vanligt Àr dock att man bara byter titlar, sÄ avdelningschefer av olika slag blir processÀgare och dÀrmed anser man att man arbetar processorienterat. Att gÄ frÄn ett funktionellt arbetssÀtt till ett mer processorienterat innebÀr en del problem och utmaningar.Syftet med denna uppsats Àr att utifrÄn ett processbaserat perspektiv analysera och ifrÄgasÀtta hur Företag X arbetar med sina rutiner kring projekt idag, samt att fördjupa mig i hur företaget kan implementera ett mer effektivt arbetssÀtt. Jag tittar ocksÄ nÀrmare pÄ om man stöter pÄ nÄgra annorlunda problem vid implementering av nya arbetssÀtt i en konsultfirma.Uppsatsen börjar med att beskriva hur man gÄr till vÀga för att identifiera sina kÀrnprocesser för att sedan övergÄ till vad Företag X kan göra för att förbÀttra processen kring hur de driver projekt. Till hösten ska Företag X införa en Projekthandboken för att klargöra hur man ska arbeta med projekt.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vÀgledningssamtalet och vÀgledares yrkesroll pÄ högskolan. Undersökningen utgÄr frÄn rollteorier som genomgÄende stÀlls mot det empiriska materialet dÀr vÀgledarrollen pÄ olika sÀtt kommer in. Studien tydliggör Àven begreppet projekt som beskriver hur ett vÀgledningssamtal kan analyserar beroende pÄ vilka förvÀntningar och syften de olika deltagarna i samtalet har. Metoden som har anvÀnts Àr kvalitativ och studien utgÄr ifrÄn sammanlagt sex informanter, varav fyra med vÀgledningssökande och tvÄ med vÀgledare. Studien visar pÄ att samtliga vÀgledningssökande har rollförvÀntningar som till stor del handlar om att fÄ information, och det Àr just informationsbiten som de ser som viktigast nÀr det handlar om vÀgledningssamtalen. BÄda vÀgledarna berÀttar Àven att de huvudsakligen arbetar med just informationsbiten.

Enligt förskolans lÀroplan (Lpfö 98/10), Àr det de behov och intressen som barnen sjÀlva pÄ olika sÀtt ger uttryck för, som bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av den pedagogiska verksamheten. Syftet med min studie Àr att undersöka hur tvÄ yrkesverksamma och entusiastiska pedagoger planerar och resonerar kring utformningen av av utomhusmiljön pÄ deras förskolegÄrd. Viktigt att framföra Àr att denna förskolegÄrd Àr ett projektarbete i förÀndring dÀr den bÀrande idén Àr att skapa en kreativ, spÀnnande och inspirerande utemiljö som ska tillgodose barns olika behov och viljor. Jag vill samtidigt understryka att dessa informanter Àr nyckelpersoner dÄ det Àr de som driver detta projekt. Jag utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar: Hur resonerar och planerar pedagogerna kring utformningen av förskolegÄrden som lek och lÀrmiljö? Vilka möjligheter finns för att pedagogerna sjÀlva ska utforma förskolegÄrden avseende hinder, möjligheter och inspiration? Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med tvÄ förskollÀrare vid en förskola i södra SkÄne.

Arbetet har utvecklats utifrÄn min egen nyfikenhet och frustrationer över att se planprojekt pÄbörjas och sedan stanna upp i en tidig planprocess. En del fortsÀtter sÄklart men allt fler har börjat hamna i en sorts trend dÀr de antingen lÀggs ner efter en lÄng tid av ovetande eller sakta börjar rinna ut i sanden, det vill sÀga in i ett tillstÄnd dÀr planen varken Àr verksam eller nedlagd. Varför detta har börjat intrÀffa Àr den frÄgan som varit grunden till projektet. Varför genomförs ett projekt men inte ett annat? Denna frÄga generar ju sjÀlvklart följdfrÄgan om vem som har lÄtit detta kunna hÀnda.

Idag finns de varor vi behöver tillgÀngliga att köpa och de tillverkas ofta lÄngt bort i andra delar av vÀrlden. Tyg-, sybehörs- och garnaffÀrer lÀggs ned i Stockholm, samtidigt som intresset för att göra sjÀlv tycks öka. Denna bakgrund synliggörs genom aktuella rörelser i grÀnslandet mellan design, konst och hantverk som har gett idéer till mitt designpedagogiska projekt och redskap för att analysera det. Dessa rörelser har ofta politiska eller konsumtionskritiska motiv och en vilja att uppmÀrksamma, tillgÀngliggöra, förÀndra eller förbÀttra nÄgonting, nÀra eller i en annan del av vÀrlden, med det egna skapandet som redskap.I uppsatsen besvaras frÄgestÀllningen: Hur förhÄller sig barn i Äldrarna elva och tolv Är till möjligheten att lÀmna avtryck i en offentlig miljö i omrÄdet dÀr de bor? Detta undersöks genom ett designpedagogiskt projekt pÄ biblioteket i en förort i södra Stockholm dÀr ett rum för 9-13-Äringar skulle skapas.

Den största delen av forskningen inom projekthantering Àr koncentrerad till stora företag och projekt, dÀremot finns det mindre forskning utförd pÄ smÄ företag. I denna uppsats har vi studerat projekthanteringen i North Kingdom; en liten kreativ digital byrÄ med 17 anstÀllda. Genom intervjuer med projektledaren har vi studerat hur deras projekt ?Get the Glass?, ett webbaserat spel, genomförts med fokus pÄ dess tidsplanering och budgethantering utifrÄn följande problemstÀllning:Hur inverkar ett litet svenskt kreativt företags tidsplanering och budgethantering pÄ ett kort, komplicerat och kreativt projekt?Studiens huvudsyfte Àr att skapa förstÄelse för hur ett litet svenskt kreativt företag arbetar i ett kort komplicerat projektarbete med fokus pÄ projektets tidsplanering och budgethantering. Som delsyfte ser studien över North Kingdoms arbete med budgethantering och tidsplanering med avsikten att undersöka pÄ vilka sÀtt dessa delar av projektarbetet kan göras enklare och effektivare.Uppsatsen har genomförts med en hermeneutisk syn pÄ kunskap och med en abduktiv vetenskapsteoretisk metod dÀr förstÄelse för teori och empiri vuxit fram tillsammans.

Detta projekt handlar om att byta motor pÄ ett Àldre flygplan en PA28-161 (Piper Cherokee Cadet ) med registreringsbeteckning SE-KMI som Àgs av VÀsterÄs Flygklubb.SE-KMI Àr ett Àldre flygplan som Àr tillverkat Är 1989 och har en förbrukad motor av typen Lycoming som gÄr pÄ brÀnslet Avgas 100 LL. Idag möter sÄdana flygplan stora problem runt om i vÀrlden och har svÄrt att konkurrera med de nyare varianterna. Anledningen till detta Àr att de har blivit alltmer oekonomiska och icke miljövÀnliga pÄ grund av den höga brÀnsleförbrukningen och den stÀndiga prisökningen pÄ brÀnslet. En annan faktor som gör situationen Ànnu svÄrare Àr tillgÄngen pÄ brÀnslet ( Avgas 100 LL ) bÄde i Sverige och runt om i vÀrlden.För att man ska kunna hÄlla flygplanet i drift, sÄ anser man att den bÀsta lösningen Àr att byta motorn till en annan typ som ska gÄ pÄ en typ av brÀnsle som Àr billigare, lÀtt Ätkomligt samt har lÀgre brÀnsleförbrukning och miljövÀnligare.  Metoden som anvÀnds i denna rapport har gÄtt ut pÄ att undersöka marknaden för att samla information om val av ny motor och att ta kontakt med berörda myndigheter för att kolla upp vad lagen sÀger, att jobba med dokumentationer och att ansöka om nya certifikat.

Detta projekt handlar om att byta motor pÄ ett Àldre flygplan en PA28-161 (Piper Cherokee Cadet ) med registreringsbeteckning SE-KMI som Àgs av VÀsterÄs Flygklubb.SE-KMI Àr ett Àldre flygplan som Àr tillverkat Är 1989 och har en förbrukad motor av typen Lycoming som gÄr pÄ brÀnslet Avgas 100 LL. Idag möter sÄdana flygplan stora problem runt om i vÀrlden och har svÄrt att konkurrera med de nyare varianterna. Anledningen till detta Àr att de har blivit alltmer oekonomiska och icke miljövÀnliga pÄ grund av den höga brÀnsleförbrukningen och den stÀndiga prisökningen pÄ brÀnslet. En annan faktor som gör situationen Ànnu svÄrare Àr tillgÄngen pÄ brÀnslet ( Avgas 100 LL ) bÄde i Sverige och runt om i vÀrlden.För att man ska kunna hÄlla flygplanet i drift, sÄ anser man att den bÀsta lösningen Àr att byta motorn till en annan typ som ska gÄ pÄ en typ av brÀnsle som Àr billigare, lÀtt Ätkomligt samt har lÀgre brÀnsleförbrukning och miljövÀnligare.  Metoden som anvÀnds i denna rapport har gÄtt ut pÄ att undersöka marknaden för att samla information om val av ny motor och att ta kontakt med berörda myndigheter för att kolla upp vad lagen sÀger, att jobba med dokumentationer och att ansöka om nya certifikat.

Detta projekt har utförts pÄ en 10 veckors period och ligger pÄ C-nivÄ (15högskolepoÀng). Projektet gick ut pÄ att ta fram ett kÄpningsförslag för FUMO 3. Under denna period har de första 6 veckorna bestÄtt av konceptframtagning och bearbetning av koncept, och de sista 4 av sjÀlva prototypframtagningen. Metoderna som anvÀnts för idégenerering och konceptframtagning har varit diverse produktutvecklingsverktyg. DÄ mÄnga Àndringar och korrigeringar gjordes framför allt gÀllande basplatta, IP-lÄdor och externa enheter ganska sent in i projektet kunde gruppen inte faststÀlla ett konceptförslag förrÀn nÀrmare slutet av arbetet med detta projekt.

Mitt examensarbete utförde jag Ät LKAB i Kiruna. I denna rapport redovisas nÄgra av de problem med lösningar jag stÀllts inför som byggledare i ett tidspressat projekt med att iordningstÀlla beslutade installationer, gÄng cykelvÀgar, trÀffplats mm inom Iggesundsparken. Det första delprojektet mellan LKAB och Kiruna Kommun inom Kirunas stadsomvandling. Ett unikt projekt. Uppdraget lÄg i att bevaka och stödja genomförandet med hjÀlp av anlitade entreprenörer i min roll och befattning som byggledare.

Projektverksamhet Àr en varierande organisationsform som anvÀnds inom privat, statlig sÄ vÀl som social verksamhet. Effektivitet Àr ett begrepp som syftar till nÄgot prestationshöjande och som ett förhÄllande mellan insatserna i en verksamhet och dess slutliga resultat. Inom bygg och anlÀggningsindustrin har det varit svÄrt att identifiera vad effektivitet inom projektverksamhet Àr samt hur man kan utvÀrdera ett anlÀggningsprojekt. Denna studie syftar till att undersöka vad effektivitet i anlÀggningsprojekt innebÀr samt att hitta ett mÄtt för den processuella inre effektiviteten i projekt inom Gruv och anlÀggningsindustrin. Studien genomfördes som en kvalitativ fallstudie pÄ ett av Sveriges största exportföretag och en vÀrldsledande exportör av förÀdlade jÀrnmalmsprodukter, LKAB.

Examensarbetet har utförts pÄ uppdrag av Peab anlÀggning i Karlstad och har varit inriktat mot att med hjÀlp av visuell planering öka produktiviteten i anlÀggningsbranschen. Detta genom att fokusera pÄ involvering, engagemang och förstÄelse hos produktionspersonalen för projektet och hur deras arbete pÄverkar arbetskollegorna. Visuell planering (ursprungligen visible planning) Àr ett verktyg som utvecklades av Toyota för att korta ledtiderna i sin produktutveckling. Metoden syftar till att visualisera mÄlen och fokusera pÄ individen vilket frÀmjar teamwork och ledarskap. För att samla information har litteraturstudier och intervjuer genomförts. Arbetsplatser har besökts för att fÄ en ökad förstÄelse för hur visuell planering anvÀnds i praktiken. Personalen vid Peab anlÀggning i Karlstad har deltagit och varit behjÀlpliga under arbetets gÄng. Som resultat av examensarbetet har verktyg tagits fram för att leda projekt och dessa anvÀnds idag pÄ ett av Peabs projekt.

Arbetet behandlar sÀkerhetstestning av webbapplikationer och CMS plattformen EPiServer. För att Know IT Dalarna ska kunna fortsÀtta leverera sÀkra webblösningar efterfrÄgar de en sÀkerhetsanalys över plattformen EPiServer men Àven över sina egenutvecklade applikationer. Syftet med arbetet var att höja sÀkerheten kring Know ITs webbaserade projekt och samtidigt göra utvecklarna mer medvetna om sÀkerheten vid utvecklingsfasen. Resultatet var att EPiServer som plattformen tillhandahÄller en fullgod sÀkerhet. De direkta brister som identifierades var upp till antingen Know IT eller kunden att ÄtgÀrda och ansvaret lades pÄ den som hade hand om driften av webbplatsen.