Landsbygden står idag inför en rad olika problem. Några av de problem som är oroväckande är en dålig lönsamhet för företagare på landsbygden, tilltagande urbanisering samt ökande miljöproblem (Internet, Regeringskansliet, 1, 2010). Dessa tillsammans utgör barriärer för en hållbar utveckling av den svenska landsbygden. I Brundtlandsrapporten, skriven på uppdrag av Förenta Nationerna, är hållbar utveckling "en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov" (World Commission on Environment and Development, 1987, s.43). Många gånger förknippas hållbar utveckling med tre specifika perspektiv; ekonomiskt, socialt, och miljömässigt perspektiv (Goosen, 2012).

Utvecklingen inom järnvägssektorn går mot snabbare och mer effektiva transporter, dock begränsas utvecklingen av att det krävs nya och mer utvecklade spår och tåg för att uppnå det. Med dagens infrastruktur och tågmodeller är hastigheter på 200 km/h det maximala. Behovet att öka kapaciteten och införa höghastighetstrafik i Sverige utreds i nuläget. Med höghastighetstrafik avses hastigheter på minst 250 km/h. Banverket har som förvaltare av järnvägen ett sektorsansvar för miljön och således även buller.

Vi lever i en värld som blir allt mer global, vilket skapar möjligheter för företag att sourca produkter från de platserna i världen med bäst kompetens och/eller lägst pris. Indien är ett av de mest attraktiva länderna för företag att sourca ifrån, vilket dels beror på landets rika invånarantal, starka tillväxt och höga kompetens. Dock innebär global sourcing inte enbart fördelar utan företagen utsätts även för flertal risker och utmaningar som de måste hantera för att lyckas, inte minst på en tillväxtmarknad som Indien.Syftet med uppsatsen är att få en ökad kunskap och förståelse för de utmaningar och risker som företag inom fordonsindustrin ställs inför, vid global sourcing på tillväxtmarknader. Studien fokuserar på Volvo Bussar och AQ Group för att undersöka hur de upplever, samt hanterar risker och utmaningar på tillväxtmarknaden Indien.För att besvara syftet med studien har det vetenskapliga förhållningssättet i uppsatsen varit hermeneutiskt med en deduktiv ansats och kvalitativ undersökningsmetod. Strukturerade intervjuer har genomförts med företagsledare inom två globala företag, dessutom har en intervju genomförts med en branschorganisation inom fordonsindustrin.

The aim of this study has been to describe the ongoing region enlargement process in the region Mälardalen, located in the east part of Sweden, and to investigate how this process can affect the local level. The study is especially orientated on public communications and accessibility. The intention has also been to examine how the local accessibility can affect the re-gional development in Mälardalen. The local investigation object that has been chosen for this research is the city Strängnäs, situated in the province of Södermanland. The city of Strängnäs and the cities in it?s near geographic surroundings has been the benchmark for this casestudy, in which the local accessibility with public transportation has been investigated.

Westra Wermlands Sparbank är en fristående Sparbank som är verksam i västra Värmland med huvudkontor i Arvika. Bankens affärsidé bygger på att vara lokala, finnas nära till hands för sina kunder och verka för bygden.För att kunna bedriva denna typ av enskild bankverksamhet behövs ändå en omfattande infrastruktur och produktsortiment. Att utveckla egna IT-system och exempelvis fonder är inte tänkbart då detta skulle bli alldeles för dyrt. Genom ett samarbete med storbanken Swedbank löses tidigare nämnda problem, men samarbetet genererar i ett annat problem, nämligen att Swedbank inverkar på Westra Wermlands Sparbanks varumärke och identitet.Syftet med denna uppsats är därför att få en djupare förståelse för varumärkeshanteringen hos Westra Wermlands Sparbank och att undersöka de effekter som uppkommer internt och externt vid ett företagssamarbete, som exempelvis det med Swedbank. För att få förståelse och kunskap inom ämnet har vi fördjupat oss i teorier kring varumärkets funktioner, brand equity, brand identity ? brand image samt kommunikation.

Klimatförändringar med en framtida temperaturökning som följd kommer sannolikt leda till kraftigare nederbörd för Sveriges del, vilket i sin tur ökar riskerna för översvämningar. En sådan utveckling skulle bli särskilt problematisk för infrastruktur och bebyggelse i anslutning till vatten. Samtidigt som översvämningsriskerna förväntas öka i Sveriges uppfattas ändå boende med närhet till vatten som attraktivt och eftersträvansvärt vilket leder många kommuner till att vilja göra satsningar på nybyggnationer inom sådana områden. Karlstad är en av de svenska städer som bedöms komma att drabbas hårt av översvämningar till följd av klimatförändringarna men samtidigt också en av de städer där inriktningen på att bygga och utveckla områden vid vatten är tydlig. I Sverige har varje kommun, enligt plan- och bygglagen (2010:911), ansvaret för den fysiska planeringen och stadsutvecklingen.

Det finns många olika faktorer som påverkar kapaciteten på våra järnvägar. Infrastrukturen är en viktig del men även tidtabeller och blandningen av trafik påverkar kapaciteten. Hur trafiken fungerar på stationerna är givetvis en mycket viktig del av järnvägssystemet. I denna rapport studeras linjekapacitetsmodeller vars syfte är att bedöma kapaciteten på linjespåren mellan stationerna. De modeller som studeras i denna rapport är UIC-modellen och Banverkets modell för linjekapacitet.

Att utforma och gestalta ett infrastrukturselement, såsom en järnväg, som till sin natur är stelt och beroende av teknik har sin speciella problematik.Jag har i det här arbetet översiktligt sammanfattat järnvägs- samt planeringshistorik och försökt att besvara frågeställningar rörande i vilken omfattning hänsyn har tagits vid planering och utformning av järnvägar i landskapet samt vad god järnvägsarkitektur kan vara. Arbetet baseras på litteraturstudier, intervjuer och fallstudier.Historiskt sett utformades järnvägen på ett sätt som gjorde att den harmoniserade med landskapet och smälte väl in med omgivningen. Det är något som kan ha berott på att de tekniska förutsättningarna att forma landskapet inte fanns. Idag har de tekniska möjligheterna ökat och det är möjligt att forma landskapet efter de önskemål som människan har. Att underordna sig landskapets inneboende form blir i dagsläget inte en aspekt som projektören måste ta lika stor hänsyn till när järnvägslinjen bestäms.I intervjuerna har framkommit att järnvägen kan ses som ?en i landskapet utsträckt maskin? (Schibbye 2011, muntl.).

Grunda mjukbottnar i Sveriges kustvatten utg?r biologiskt v?rdefulla milj?er med funktioner som n?ringsoms?ttning, erosionsskydd och viktiga livsmilj?er f?r fisk. Trots detta ?r dessa habitat kraftigt hotade av ?kad exploatering kopplad till bebyggelse, turism och infrastruktur. Studien syftar till att unders?ka hur svenska kustkommuner hanterar skyddet av grunda mjukbottnar i f?rh?llande till befintlig lagstiftning och nationella riktlinjer.

IT-utvecklingen har gått väldigt snabbt under de senaste decennierna och alltfler marknader för varor och tjänster har öppnats upp genom tillgång till internet. Utbyggnaden av IT-infrastruktur med hög överföringshastighet, vanligen kallat bredband, har i Sverige skett delvis på kommersiella grunder och delvis med hjälp av offentliga subventioner från kommuner, stat och EU. Många utredningar och kartläggningar av bredbandsutbyggnaden i Sverige har gjorts som hävdar att de positiva effekterna av en utbyggnad är såpass stora att ett offentligt stöd krävs, framförallt på landsbygden. Trots detta har tillsynes ingen uppföljning skett på om satsningarna faktiskt är lönsamma.För att analysera huruvida investeringarna i bredbandsinfrastruktur på landet verkligen är samhällsekonomiskt motiverade har vi därför utfört en fallstudie på hur utbyggnaden av bredband har gått till i landsbygdskommunen Ydre. Genom arkivsökning, intervjuer och litteraturstudier har monetära och icke-monetära nyttor identifierats och vägts mot varandra i en kostnads-nyttoanalys.

Syftet med examensarbetet är att främja den hållbara utvecklingen i anläggningssektorn. Målet med rapporten är att visa hur miljöklassningssystemet CEEQUAL kan förbättras samt hur användningen kan främja hållbar utveckling i mark och anläggningsprojekt i Sverige. CEEQUAL är ett miljöklassningssystem inom infrastruktur och anläggning som har utvecklats i Storbritannien av Institution of Civil Engineers. I examensarbetet har följande frågeställningar undersökts: Hur fungerar CEEQUAL i praktiken? Vad är den svenska erfarenheten från användningen av CEEQUAL? Hur kan anläggningssektorn förbättra miljö/hållbarhetsarbetet genom miljöklassning med CEEQUAL? Hur kan man förbättra miljöklassningssystemet CEEQUAL? Frågorna har besvarats genom metoderna litteraturstudie och dokumentanalys men även genom intervjuer med olika aktörer inom anläggningsbranschen. Denna rapport innehåller en kort sammanfattning av vad hållbar utveckling betyder och en fördjupning inom miljöklasscertifieringssystemet CEEQUAL samt dess användning inom anläggnings- och infrastrukturprojekt. En jämförelse mellan CEEQUAL, de 16 nationella miljömålen och Kretsloppsrådets mål har också utförts för att se om de behandlar samma miljöområden. En certifiering sker i flera olika steg. En certifiering genomförs av en utbildad assessor som bedömer och ger poäng på svaren av frågorna som återfinns i CEEQUAL:s manual.

Under de senaste decennierna parallellt med klimatdiskussionen har det vuxit fram ett stort intresse för höghastighetståg och en förbättrad infrastruktur i Sverige. I delar av Europa men speciellt i Kina och Japan har utvecklingen av höghastighetståg fått ett enormt lyft. Ett problem vid höjda tåghastigheter är att broarna vid en kombination av låg massa och låg egenfrekvens riskerar att orsaka resonans och höga accelerationsnivåer vid passage.Ballastspår är namnet för det traditionella järnvägsspåret i Sverige. Ballastfria spår är motsatsen till ballastspår. Andra namn för ballastfria spår är Fixerat spår eller slab track.

Cloud computing diskuteras överallt trots det finns det fortfarande ingen gemensam syn på vad det egentligen är. Om tio specialister inom området fick frågan vad cloud computing innebär skulle tio olika svar ges. Om en definition på cloud görs har den inte en likadan betydelse som begreppet cloud computing. Ordet cloud är en vanlig metafor för Internet men när cloud kombineras med computing blir innebörden större och otydligare. Termen cloud i en striktare mening innebär användandet av datorresurser online snarare än över hela Internet.

AbstractMånga Svenska kommuner befinner sig i en svår situation då de tvingas kämpa mot en negativ befolkningsutveckling och de konsekvenser som följer med detta. I denna undersökning har situationen i tre kommuner i östra Kronobergs län granskats. I Uppvidinge, Lessebo och Tingsryd har befolkningsutvecklingen varit negativ under en längre tid. För att vända utvecklingen måste det skapas en attraktionskraft hos den lilla kommunen som gör att människor stannar kvar eller väljer att flytta dit. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka på vilket sätt kommunerna i fråga arbetar för att vända en negativ utveckling.

När urbaniseringen ökar i världen och människor i allt högre grad flyttar till städer, blirkonkurrensen mellan det urbana och det gröna allt större. Grönområden har positiva effekterinte bara på människor i form av rekreation, friluftsliv och tysta miljöer. De har även positivaeffekter på djur- och växtliv och bidrar till att motverka den uppvärmning som sker i städer. Detråder en vetenskaplig konsensus om att grönområdens fördelar överväger nackdelarna,framförallt synsättet att grönområden ses som mark där potentiell urban närvaro kan öka.Globalt i dag krymper och/eller försvinner grönområden.Stockholm är Sveriges huvudstad och dess största urbana region. Trenden visar på att dettaförhållande kommer att hålla i sig och Stockholm kommer att fortsätta att växa för varje år.Detta gör att staden behöver bygga bostäder och övrig infrastruktur till den ökade befolkningen.Hur kommer detta att påverka de urbana grönområdena? I denna studie genomförs en rumsligGIS-analys för att bedöma tillgängligheten till två grönområden i Stockholms län, Stora Ursvikoch Årstafältet.