Sverige är under 2010 ett av de länder som satsar mest resurser på FoU. Den svenska lagstiftningen erbjuder icke-noterade bolag tre olika regelverk. Varje regelverk ger i sin tur olika möjligheter för företaget att kostnadsföra alternativt aktivera FoU-kostnader. Tidigare studier har påvisat samband mellan faktorer så som räntabilitet på totalt kapital, aktiekurs, inkomst samt storlek och valet mellan att kostnadsföra alternativt aktivera FoU-kostnader. Denna bakgrund har lett fram till vår forskningsfråga: Vilka av faktorerna omsättning, soliditet och total FoU- kostnad som andel av omsättning kan påverka valet av aktivering alternativt kostnadsföring vid redovisning av FoU i forskningsintensiva icke noterade bolag? Syftet med studien har varit att beskriva hur företag redovisar sina FoU-kostnader och pröva sambandet mellan de tre faktorerna hos forskningsintensiva icke-noterade bolag.

Sedan några år tillbaka har redovisningsreglerna för noterade bolag förändrats genom införandet av IFRS. Diskussionen har efter införandet i noterade bolag kommit att handla om ifall också onoterade bolag ska tvingas att följa IFRS redovisningsstandarder. En av IFRS standarder, IAS 40, handlar om att förvaltningsfastigheter kan värderas till verkligt värde istället för anskaffningsvärde. Metoden för användandet av verkligt värde heter verkligt värdemetoden och innebär att värdeförändringar på fastigheterna ska redovisas över resultat- och balansräkningen.I denna uppsats tillämpar vi verkligt värdemetoden på det allmännyttiga fastighetsbolaget Uppsalahem. Syftet är att se vad det skulle kunna innebära att tillämpa verkligt värdemetoden i ett allmännyttigt fastighetsbolag.

Bakgrund och problem: Bolagsstyrning, corporate governance, handlar om styrning ochkontroll av företag. Företagsskandaler i Sverige har lett till att en kod för bolagsstyrningträdde i kraft den 1 juli 2005 för börsnoterade bolag med ett marknadsvärde över 3 miljarder.Koden har tagits fram i syfte att bidra till förbättrad bolagsstyrning av svenska börsnoteradebolag. Genom att låta de mindre bolagen förbereda sig en längre tid och se på de störrebolagen som redan börjat tillämpa Koden finns förhoppningar om att dessa drygt 225 bolagredan innan 1 juli, 2008 (då Koden blir ett krav för alla börsnoterade bolag) ska ha börjatanvända Koden frivilligt för att underlätta dess implementering.Syfte: Vår avsikt är att identifiera om de bolag som ännu inte genom reglering måste följasvensk kod för bolagsstyrning har börjat ta till sig de idéer och riktlinjer som beskrivs i Kodenoch i så fall varför. Vidare syftar vår studie till att ta reda på vilka delar av Koden som i så falldessa bolag har valt att tillämpa och till att urskilja mönster för vilka bolag som gjort vilka val.Vårt mål är att öka förståelsen och bidra med information som kan vara intressant förKollegiet om hur bolagen frivilligt börjat tillämpa Koden och hur den förväntandespridningsprocessen fortlöper.Avgränsningar: Undersökningen avgränsas till att endast de bolag på Stockholmsbörsen somär svenska juridiska personer och som ännu inte genom reglering måste tillämpa Svensk kodför bolagsstyrning är föremål för undersökningen.Metod: En kvalitativ metod har använts och observationer har gjorts utifrån årsredovisningaroch kompletterande material från bolagens hemsidor. Vi tog fram ett formulär att använda ivår studie där vi kontrollerar totalt 15 punkter av Kodens 69 punkter.Resultat och slutsatser: I vår studie ser vi stora skillnader i hur de mindre bolagen förhållersig till Koden.

Bakgrund: I dagens kunskapssamhälle, som också benämns"den nya ekonomin", utgörs många företags värde inte längre av fastigheter och maskinpark utan istället av kundlojalitet, elektronisk infrastruktur, innovation och anställdas kunskap. Det blir allt viktigare för företagen att lyfta fram dessa tillgångar för att uppnå konkurrensfördelar. Dagens redovisning ifrågasätts av dem som förespråkar att humankapital skall värderas och aktiveras på balansräkningen. Motståndarna till en aktivering talar om en alltför låg grad av pålitlighet vad gäller den här typen av infomation.Syfte: Uppsatsens syfte är att belysa humankapitalets roll utifrån ett stakeholderperspektiv samt att kartlägga hur IT-bolag idag redovisar sitt humankapital i årsredovisningen. Vi ämnar även att undersöka intresset för en genensam standardmodell.

Skulle jämförbarheten kunna öka om bolag använde sig av komponentavskrivning? Vi har valt att undersöka huruvida bolag använder sig av denna avskrivningsmetod och i så fall vilka incitament som ligger till grund för ett sådant val. Komponentavskrivning används på materiella anläggningstillgångar och innebär att en större investering delas upp i mindre delar som sedan skrivs av separat, med en avskrivningstakt anpassad till varje komponents livslängd (Lind, 2002). Syftet med uppsatsen var att undersöka om komponentavskrivning fått en sådan genomslagskraft att det mynnat ut i en bättre jämförbarhet och harmonisering av entreprenadbranschen. Vi har använt oss av det positivistiska synsättet och uppsatsen har ett deduktivt angreppssätt då vi utifrån befintliga teorier försöker finna förklarande orsaker till varför bolag väljer att redovisa på ett visst sätt.

Riskkapitalinvesteringar är ett relativt nytt fenomen som uppstått under de senaste årtionden och är ett sätt för bolag att få in nytt kapital till företaget. Investeringarna som görs innehar oftast en hög risk men ger en tämligen hög avkastning om projektet går som förutsett. Studien gick ut på att utforska hur riskkapitalbolag genomför investeringar samt hur bedömningar görs vid ett beslutsfattande. Det gjordes även en observation på vilka påverkningsfaktorer som existerar samt vilka effekter dessa har på investeringsprojekten.Totalt utnyttjades fyra teoretiska modeller för analys och jämförelse, samt för att framta en egen analysmodell. Det empiriska resultatet tydde på att investeringsprocesserna liknade varandra och följde teorierna, dock med en viss avvikelse.

Denna studie underso?ker huruvida Private Equity-bolag lyckas skapa besta?ende operationellt va?rde i fo?rva?rvade portfo?ljbolag. Studien beaktar ma?tt som reflekterar utvecklingen fo?r olika intressentgrupper i syfte att a?ska?dliggo?ra Private Equity-bolagens sammantagna bidrag till va?rdeskapande. Underso?kningen a?r av kvantitativ karakta?r och a?r baserad pa? ett urval av 19 svenska bolag som under a?ren 1999-2008 fo?rva?rvats och avyttrats av ett Private Equity-bolag.

Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka hur marknaden reagerar vid tillkännagivande av vd-byte. Delsyftet är att undersöka om andra variabler såsom finansiellt resultat, avgångstyp och företagsstorlek kan ha en påverkan på aktiekursen.Metod: För att kunna mäta marknadsreaktionen vid tillkännagivande av vd-byte har en eventstudie tillämpats. En hypotesprövning har även gjorts för att ge svar på frågeställningarna och beräkna om det förekommer något samband mellan händelsen och reaktionen av aktiemarknaden. Urvalet består av 60 vd-avgångar som skett under en tioårsperiod, år 2001-2011. Företagen är tagna från Stockholmsbörsen där hälften är klassade som stora och hälften som små bolag.Slutsats: Generellt reagerar marknaden negativt vid tillkännagivande av vd-byte.

Återköp av aktier är tillåtet i Sverige sedan år 2000. Denna förändring i redovisningspraxis har uppkommit som ett led i en institutionell förändringsprocess. En sådan process är till stor del hänförlig till olika finansiella kriser. De senaste åren har alltmer makt förflyttats från staten till näringslivet, vilket möjliggjort förändringen i ABL. De två grupperna återköpande bolag respektive ej återköpande bolag uppvisar till stora delar tydliga skillnader i karaktäristika.

Intern kontroll handlar om att ha verksamhetens riskområden under kontroll. Brister i intern kontroll kan leda till ett ineffektivt arbete och riskera att utsätta verksamheten och därmed dess aktieägare för risk. När Svensk Kod för Bolagsstyrning (Koden) infördes i juli 2005 var syftet delvis att ge börsnoterade bolag ett ramverk för hur de ska arbeta med och redovisa sitt arbete med dessa frågor som ett led i att åstadkomma god bolagsstyrning.Uppsatsen undersöker huruvida Koden har förändrat svenska börsnoterade bolags arbete med intern kontroll samt den betydelse förändringen, ur ett investeringsperspektiv, har för aktieägarna.Agentteorin utgör en grundläggande del av uppsatsens teoretiska ram genom att beskriva relationerna mellan och drivkrafterna bakom de studerade aktörerna, aktieägarna och styrelsen. En täckande schematisk modell av agentteorin saknas i befintlig akademisk litteratur. Uppsatsens författare har därför utformat en sådan modell, som presenteras och utgör stommen i uppsatsens analysmodell.Nio stycken intervjuer med revisorer och ansvariga för intern kontroll på svenska börsnoterade bolag genomfördes.

Denna studie är utförd på ett leasingbolag för att undersöka incitamenten för stora bolag att välja en operationell lease som finansieringsalternativ för sin tillgång.Tidigare studier har genomförts för att undersöka operationell leasing och dess påverkan på små och medelstora bolag (SME), därför riktar sig denna studie till stora bolag och deras incitament till att använda sig av operationell lease för att skapa kunskap om detta område. De större bolagen har likviditet och kapacitet att genomföra inköpen själv, men väljer ändå en finansieringsform som innebär att genom en månadshyra få utnyttja tillgången som krävs för att bedriva sin verksamhet. Detta gör det intressant att undersöka incitamenten för de stora bolagen.De incitament som användes som grund för undersökning är de som European Investing Fund (EIF) har använt sig utav när de gjorde undersökningen på SME företag ute på den europeiska marknaden. Dessa är priset, restvärdesrisken, cashflow, uppgradering och tjänster/service. Dessa incitaments värde ökade med storleken på företaget och därför var det aktuellt att använda sig av denna studie.De intervjuer som genomfördes bekräftade att dessa incitament alla är väldigt viktiga för storabolag, men i vilken ordning beror helt på vilken typ av tillgång som leasas.

Syftet med denna uppsats är att skapa mer förståelse kring hur private equity bolag arbetar på den svenska marknaden och vilka investeringskriterier bolagen tittar på inför en eventuell buyout investering samt hur de långsiktigt jobbar med att förädlar sina investeringar. Det är även tänkt att uppsatsen ska ge en generell och informerande kunskap om private equity branschen.Författarna har valt att studera två private equity bolag vars fokus ligger på den del som benämns buyout och som är av olika storlek gällande förvaltat kapital samt investeringsområdenFör att lättare uppnå undersökningens syfte har författarna valt att undersöka ett investeringsfall från vardera bolag. Uppsatsen bygger på en flerfallstudie med en metodtriangulering där kvalitativ metod använts i form av två djupintervjuer och kvantitativ metod brukats vid analys av data från investeringsfallen.Författarna har genom studien kunnat dra slutsatsen att de viktigaste kriterierna som buyout inriktade private equity företagen fokuserar på är målbolagets mognadsfas, kassaflöde, tillväxtpotential, företagets marknadsposition och trend gällande industrin. Genom analysen har det framkommit att private equity företagen investerar i mogna företag och arbetar med ett aktivt ägande genom styrelsen för att skapa ett långsiktigt värde. Förutom själva återbetalningen av skulderna skapas detta värde genom operationella och strategiska åtgärder där private equity bolagen bistår med sin erfarenhet och kunskap..

Bakgrund och problemUnder de senaste åren har antalet börsnoterade småbolag ökat markant. Nya småbolag noterasi förstahand på någon av de mindre börslistorna, NGM Equity eller Aktietorget. Främstaanledningen till att mindre bolag väljer att börsnotera sig är för att få tillgång till riskkapital.Befintliga värderingsmodeller är anpassade och formade efter kriterier som småbolag inte kanuppfylla. De största problemen vid värdering av småbolag är att de har kort historisk, oftanegativt kassaflöde, unik produkt och därmed dålig informationstillgänglighet.SyfteFörfattarna vill klarlägga de problem som uppstår när mindre bolag värderas. För att tydligtillustrera problemen för läsaren genomförs en värdering av ett stort bolag för att visa vilkaskilda förutsättningar småbolag och större bolag har vid företagsvärdering.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka ?venture capital?-branschen och hur omfattande problemen med asymmetrisk information och ?moral hazard? är samt hur risk hanteras. Syftet är också att arbeta fram en hypotes för framtida kvantitativ forskning. Ansats/metod: Med en deduktiv ansats har en kvalitativ studie genomförts. Datainsamling av empirisk primärdata har skett genom semi-strukturerade intervjuer. Teoretisk referensram: Det teoretiska kapitlet tar upp grundläggande teorier kring asymmetrisk information, ?moral hazard?, ?agency costs? och riskhantering.

År 1992 bolagiserades Vattenfall och gick från att vara ett statligt affärsverk till att bli ett statligt ägt bolag som sedan dess utvecklats till ett av Europas ledande energibolag. Under de senaste åren har miljöfrågan fått en allt större roll i samhället vilket i stor grad omfattar energibolagen. Syftet med den här uppsatsen är att studera vilka förändringar som uppstått i verksamheten efter bolagiseringen med avseende på framställningen av Vattenfalls miljömässiga ansvarstagande. Genom att studera Vattenfalls årsredovisningar under perioden 1985-2010 kan förändringar studeras i form av exempelvis marknadsföring och miljöpolicys. Genom att skapa en modell med tillhörande hypotes där lönsamhet sätts som motpol till att följa de energipolitiska kraven besvaras syftet.