Uppsatsen avser undersöka vilka variabler som kan påverka sannolikheten för att ett aktieåterköp sker givet ett bemyndigande. Under år 2007 fick 93 stycken bolag bemyndigande av bolagsstämman att få utföra ett återköp av aktier. Av dem valde 59 % att utföra det. Vi inleder uppsatsen med att förklara teorier som kan ligga till grund för motiv till att utföra aktieåterköp. Därefter formulerar vi hypoteser som avser pröva teorierna.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om det förkommer underprissättning och om den består de första fem månaderna samt finna sannolikheten för en positiv utveckling efter börsintroduktionen. Eftersom vi har studerat kursförändringar efter börsintroduktioner har vi valt att använda en kvantitativ metodansats i form av en eventstudie. Teorierna behandlar främst förklaringar till varför en underprissättning sker samt hur publicitet och informations asymmetri påverkar prissättningen. Teorier som berörs är bland annat ?Winners Curse?, ?Cascade theory? och ?Signalling theory?.Våra empiriska data kommer främst från bolagens prospekt samt kursinformation från Affärsvärlden och Stockholmsbörsen.

De svenska fastighetsfondernas närvaro har inte varit lång jämfört med fastighetsfonder i Nederländerna, Tyskland och Storbritannien. Av dessa länder har Sverige även den minst utvecklade marknaden för fastighetsfonder. Fastigheter som tillgång är förknippat med låg risk och är därför en attraktiv placeringsform för kapitalplacerare som ämnar riskdiversifiera sin portfölj. Ett fastighetsägande kan bedrivas indirekt eller direkt. Ett indirekt fastighetsägande via fastighetsaktier korrelerar dock med börsen och ett direkt fastighetsägande är en illikvid och resurskrävande investering.

Denna rapport ar en granskning av teknik for HDTV-produktion da det kan vara svart for olika TVproduktionsbolag att veta vad for teknisk utrustning som bast lampar sig for produktionsbolagets satt att arbeta och for de produktioner som bolaget gor. Framst presenteras olika kamerasystem for HDproduktion och den typ av kompression som sker i de manga format som de olika kamerorna anvander. Forutom kamerasystem tar rapporten aven upp olika arbetsfloden for nagra typer av system och de framsta mjukvarorna for redigering av HD-material. Olika metoder for lagring och backup presenteras och sist i rapporten fors en diskussion om bland annat for och nackdelar med den teknik som finns tillganglig idag.Nar ett produktionsbolag ska investera pengar i en fornyelse av sin tekniska plattform ar det viktigt att fundera over vilken funktionaliet man ar ute efter, vilka krav pa kvalite man har och hur den nya tekniken paverkar arbetsflodet. En stor fraga som produktionsbolagen stalls infor idag ar om de ska gora inspelningen pa bandmedia eller om de ska ga over till bandlosa och filbaserade teknologier dar inspelning sker direkt till filer pa minneskort, harddiskar eller optisk media.En slutsats ar att filbaserade medier ar har for att stanna.

De traditionella flygbolagen verkar idag på en konkurrensutsatt marknad. Då flygbolagen ofta är statligt ägda präglas de av byråkratiska och komplexa beslutsprocesser. I flygbolagens omgivning finns ett flertal olika intressenter, däribland fackförbund. Dessa kan ha en ansenlig inverkan på flygbolagen. Uppsatsen kommer att utgå ifrån en deduktiv ansats där kvalitativa intervjuer samt en kvantitativ enkätundersökning kommer att genomföras.

Göteborg vill minska trafiken i innerstaden. Som ett led i detta så har ett urbant konsolideringscenter som heter Stadsleveransen upprättats. För att det ska kunna vara ekonomiskt hållbart bör fyllnadsgraden på stadsleveransens ekipage öka. Därför är syftet i den här uppsatsen att undersöka förutsättningar för en tilläggstjänst i form av konsolidering av avfall via Stadsleveransen.Via strukturerade intervjuer med fastighetsägare i området där stadsleveransen verkar och informationssökning har studien analyserat nuläget för avfallshantering i området. Studien har också analyserat vad litteraturen och tidigare forskning visar kring ämnet, där tydliga framgångsfaktorer identifierats till: Stöd från myndigheter, samarbete med befintliga aktörer, restriktioner som uppmuntrar till användande av UKC samt att börja med enklare produkter.Hushållsavfall hanteras idag av kommunen och deras kommunala bolag Renova, medan det för återvinningsmaterial finns flera olika aktörer.

Lojalitetsplikten är vanligt förekommande i samarbetsavtal som t.ex. licensavtal, outsourcingavtal, avtal om företagsförvärv etc. Plikten finns för att se till att parter förhåller sig lojala gentemot varandra, genom att iaktta motpartens intressen. Eftersom det inte finns någon tydlig reglering av lojalitetsplikten i svensk lag uppstår vanligtvis tvister mellan avtalsparter vad gäller de olika parternas förpliktelser och krav på att förhålla sig lojala gentemot varandra.Syftet med uppsatsen är att belysa vilken betydelse lojalitetsplikten har i ett samarbetsavtal oavsett om det har reglerats i avtalet eller inte. Eftersom parterna inte alltid är medvetna om att de ingått ett enkelt bolag kommer lojalitetsplikten att belysas ur ett associationsrättsligt och avtalsrättsligt perspektiv.Vi har funnit att det inte har någon betydelse om plikten regleras i en särskild klausul i ett samarbetsavtal eftersom plikten är allmänt accepterad inom svensk rätt.

Sedan 2005 har tillämpning av den internationella standarden IFRS/IAS varit obligatoriskt för alla svenska noterade bolag i deras koncernredovisning. Trots det relativt nya införandet av standarden sker hela tiden ändringar och tillägg i rekommendationerna. I januari 2009 kommer en ny reviderad version av standarden IAS 1 ?Utformning av finansiella rapporter?. Den nya versionen innebär att även de transaktioner som tidigare enbart redovisats direkt mot eget kapital, och som inte är hänförliga till ägarna, nu ska redovisas över resultaträkningen.

Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten i Sverige vilket innebar att det inte längre var obligatoriskt för alla bolag att anlita en revisor för att granska räkenskaperna. Detta antogs resultera i ett förändrat klientel samt förändrat tjänsteutbud för revisionsbyråerna och därmed ett förändrat arbetssätt för den enskilde revisorn. Syftet med denna studie är därför att kartlägga den enskilde revisorns vardag och undersöka om det har skett några förändringar i denna på grund av avskaffandet av revisionsplikten.Studien har genomförts med en kvantitativ metod, nämligen genom en webbaserad enkät. Detta då vi vill testa de teorier som tidigare genererats inom området samt ha möjlighet att generalisera resultatet. Undersökningen omfattar alla auktoriserade revisorer i Sverige vilka var auktoriserade även före avskaffandet av revisionsplikten samt har arbetat på samma byrå under perioden.

För entreprenörer som arbetar med projekt i en "start up"- fas kan det vara svårt att lyckas med finansieringen. Detta beror på att det inte finns någon ekonomisk historik att visa upp för finansiärerna. För att lyckas få in tillräckligt med kapital för att kunna finansiera ett projekt kan man vända sig till olika typer av investerare. De vanligaste sättet är att man antingen vänder sig till banker, venture capital-bolag eller affärsänglar. Vad som motiverar dessa aktörer är olika, men det gemensamma för dessa aktörer är att det är svårt att få dem att investera i ett projekt.Under senare tid har det dock skapats ett nytt sätt för entreprenörer att få in kapital till sina projekt.

Syfte: Att belysa konsekvenser ur ett koncernperspektiv vid tillämpning av kostnadsmetoden, jämfört med dagens marknadsmetod, för bestämning av hyresnivåer mellan statliga fastighetsförvaltare och statliga hyresgäster. Metod: En teoretisk referensram har tagits fram för att kunna appliceras på empirin. Således har en deduktiv ansats använts. Undersökningsmetoden bygger på både kvantitativ data från intern- och externredovisning liksom kvalitativ data, som tagits fram genom dokumentstudier och intervjuer. Teoretiskt perspektiv: Modellen som används har två distinkta delar.

Finansieringslitteraturen tar upp betydelsen av att lägga upp sin kapitalstruktur på det sätt som gynnar företaget optimalt. Att finna den optimala kapitalstrukturen eftersträvas eftersom det sänker kapitalkostnaden och är en betydelsefull faktor i företagens framtida lönsamhet. Framförallt har två teorier, trade-offteorin och pecking orderteorin, nått allmän acceptans inom forskningen på detta område och ett flertal studier har genomförts på olika marknader runt omkring i världen för att undersöka teoriernas tillförlitlighet. Denna studie granskar dessa två teoriers tillämpbarhet på den svenska och finska marknadens företag, inför en stundande sammanslagning av de nordiska börslistorna. Slumpmässigt har 60 företag som är noterade på Stockholmsbörsen och 60 företag från Helsingforsbörsen valts ut som föremål för studien, där empirin är hämtad ur företagens årsredovisningar.

Ett företags kapitalstruktur och i förlängningen dess val av finansiering för strategiskainvesteringar omgärdas av motstridiga uppfattningar och teorier. Vi har genomfört enfallstudie av Home Properties AB, ett renodlat hotellfastighetsägarbolag noterat påStockholmsbörsens lista för medelstora bolag.Uppsatsens syfte är att beskriva hur Home Properties agerar och resonerar vid finansiering avstrategiska investeringar och jämföra beskrivningen med Åkerbloms hypotes om sär- ochsamfinansiering, pecking order teorin och static trade-off modellen. I syftet ingår också att geförslag på vidare forskning.Enligt pecking order teorin prioriterar företag internt kapital framför externt. Vid finansieringav strategiska investeringar väljer Home Properties emellertid inteckningslån först. I HomeProperties fall förklaras företagets val av finansieringskällor bättre av static trade-offmodellen och Åkerbloms hypotes om sär- och samfinansiering.

Globaliseringen har bidragit till svenska företags etablering på utländska marknader och en etablering kan ibland vara en riskfylld process där företagen möter diverse svårigheter som kan bero på hinder i form av nya förutsättningar och regelverk som företag inte är vana vid från hemmamarknaden. Det här har lett till frågeställningen om hur detaljhandelsföretag hanterat den osäkerhet som uppkommer i samband med en utlandsetablering.Genom att studera några detaljhandelsföretags etableringsprocesser i Ryssland var syftet att identifiera de förutsättningar på den nya marknaden som har påverkat företagen samt hur de i praktiken har hanterat dessa för att minska osäkerheten under etableringen. Representanter för Gul & Blå, IKEA, Oriflame, Terrakultur och Swedfund intervjuades angående deras etableringar i Ryssland.Utifrån de valda teorierna rörande internationaliseringsprocesser, vilka härrör från Dunnings OLI-teori, transaktionskostnadsteorin, Uppsalaskolans nätverksteori, Porters etableringshinder samt teorier om kulturavstånd, genomfördes analysen i förhållande till empirin.De förutsättningar som påverkar företagen på den nya marknaden är främst byråkrati, korruption och nödvändigheten att ha relationer med andra aktörer på marknaden. Undersökningen har visat att företagen hanterar osäkerhet genom att ha kontroll över verksamheten där närvaro på den nya marknaden genom nybildning av bolag är en väsentlig del. Genom att företag har kunskap om och erfarenhet från marknaden sedan tidigare, tillgång till goda relationer, anpassning till gällande marknad, engagemang och tålamod samt med uppdatering av de snabba lagförändringarna, kan de justera sitt agerande i osäkerhetsreducerande syfte..

Med anledning av ett antal redovisningsskandaler i början av 2000-talet har revisorers oberoendeställning gentemot klientföretagen kommit att diskuteras. I USA väcktes därför frågan om ett införande av revisorsrotation alternativt byrårotation. På grund av bristande erfarenhet inom området ansåg den amerikanska kongressen att beslut om byrårotation inte kunde fattas och således infördes endast revisorsrotation. I samband med detta införande fick U.S Government Accountability Office (GAO) i uppdrag att, genom en kvantitativ studie i form av enkätundersökning, undersöka vilka potentiella effekter ett införande av byrårotation skulle få på de amerikanska publika företagen.  Med utgångspunkt i den av GAO genomförda undersökning utformades denna uppsats för att på liknande sätt undersöka de potentiella effekterna av ett eventuellt införande av obligatorisk byrårotation i Sverige. Uppsatsens syfte bygger på att undersöka hur CFO:n, eller motsvarande befattningshavare, på samtliga företag noterade på Nasdaq OMX Stockholm ser på förslaget om ett införande av obligatorisk byrårotation, samt vilka för- och nackdelarna anses vara.