Vi lever i ett mÄngkulturellt samhÀlle och i dagens skola möter lÀrare mÄnga elever frÄn olika lÀnder. Elever Sverige fÄr gÄ i en internationell klass för att kunna lÀra in ikapp sina jÀmnÄriga kamrater som har svenska som sitt lÀrare medverkar. Fem av dessa lÀrare Àr Sva syfte att ta reda pÄ vilka faktorer som kan pÄverka andra under intervjuerna har diskuterats och analyserats utifrÄn tidigare forskning och visar bland annat att modersmÄlsundervisning Àr gynnsam för elevers andrasprÄksutvecklin finns andra faktorer som pÄverkar andrasprÄkselevers inlÀrning och dessa Àr den sociokulturella bakgrunden (förÀldrar, utbild kultur), elevers bakgrund och tidigare erfarenheter samt hur organiseringen av undervisningen ser ut..

Syftet med detta examensarbete var att belysa den nuvarande upplevelsen av inre motivation samt eventuell upplevelse av personlig utveckling i Ă„tta olika mĂ€nniska-hĂ€stinteraktioner. I semistrukturerade intervjuer undersöktes frĂ„gestĂ€llningar som: Vad i mĂ€nniska-hĂ€stinteraktionen motiverar intervjupersonerna? Är interaktionen till hĂ€sten i huvudsak baserad pĂ„ inre motivation? Vilken typ av inre motivation upplevs? Upplevs grundlĂ€ggande psykologiska behov som uppfyllda? Ger interaktionen med hĂ€sten upplevelse av personlig utveckling med avseende pĂ„ olika sjĂ€lvstrukturer? Resultaten visar att intervjupersonernas mĂ€nniska-hĂ€stinteraktioner huvudsakligen byggde pĂ„ inre motivation och en vilja att förstĂ„ sin hĂ€st och strĂ€van efter en enhetskĂ€nsla med hĂ€sten. Samtliga intervjupersoner upplevde ocksĂ„ att de hade utvecklats genom sina mĂ€nniska-hĂ€stinteraktioner..

Bakgrund: Vid prostatacancer Àr radikal prostatektomi en vanlig behandlingsmetod. Behandlingen förknippas dock med besvÀrliga biverkningar, sÄ som erektil dysfunktion och urininkontinens. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa upplevelser av livskvalitet hos mÀn som opererats med radikal prostatektomi pÄ grund av prostatacancer med avseende pÄ urologisk funktion, sexualitet samt psykosociala aspekter. Metod: En litteraturöversikt med 10 vetenskapliga artiklar som Àr baserad pÄ bÄde kvalitativa och kvantitativa studier. Resultat: Teman som identifierades var, ?PÄverkan pÄ urologisk funktion?, ?PÄverkan pÄ sexualitet? samt ?Psykosocial pÄverkan?.

Bakgrunden till arbetet bygger pÄ vÄra tidigare erfarenheter frÄn den verksamhetsförlagda utbildningen dÀr vi upplever svÄrigheter med att undervisa elever utifrÄn deras behov och förutsÀttningar. Syftet med arbetet Àr att undersöka vilka erfarenheter lÀrare har av att undervisa elever med diagnosen AD/HD. Vi har Àven tagit del av idrottslÀrares strategier i förhÄllande till dessa elever. För att uppnÄ vÄrt syfte har vi valt att genomföra en kvalitativ undersökning som Àr baserad pÄ semistrukturerade intervjuer av lÀrare i Àmnet Idrott och hÀlsa. Resultatet visar att lÀrarna anvÀnder olika strategier för elever med AD/HD.

In today?s society, it becomes more common with tablets, that makes us interact with computers in a whole new way. For example these are used to read and write e-mails, surf the web and playing games. Another manner of use of these tablets is to read and edit PDF documents. PDF handling is often meant to be used in books and inregular text documents, but it could also be used in the management of drawings.An industry that would benefit greatly from the use of tablets for this purpose is the con- struction industry.

Att förmÄ medarbetare att följa sÀkerhetsföreskrifter och bete sig sÀkert har enligt forskning visat sig vara mycket viktigt för att minska mÀngden olyckor pÄ arbetsplatser. En metod för att arbeta med mÀnniskors beteende pÄ arbetsplatsen Àr beteendebaserad sÀkerhet (BBS), vilken har visat pÄ god effekt utomlands. Syftet med föreliggande arbete Àr att undersöka hur det gÄr att applicera den metoden i Sverige. En nio veckors intervention baserad pÄ BBS gjordes pÄ pappersmassfabriken Stora Enso ? Kvarnsveden för att praktiskt undersöka möjligheterna för beteendebaserat sÀkerhetsarbete.

I denna uppsats undersöks samspelet mellan ersÀttningsnivÄ i arbetslöshetsförsÀkringen och investeringar i aktiv arbetsmarknadspolitik och hur detta Àr kopplat till arbetsvilja i ett urval om 21 lÀnder. Metoden som anvÀnds Àr en beskrivning av arbetsmarknadspolitik i olika lÀnder samt analys baserad pÄ flernivÄregression. Data Àr hÀmtad frÄn ISSP och OECD. Uppsatsens slutsats Àr att en hög arbetsvilja har en tydlig koppling till ett lands kombination av arbetsmarknadspolitik och att denna koppling antar olika former med samspelet mellan ersÀttningsnivÄ i arbetslöshetsförsÀkringen och ett lands investeringar i aktiv arbetsmarknadspolitik. Detta Àr relevant för diskussionen om hur vÀlfÀrdsstaten kan överleva pÄ lÀngre sikt genom motverkande av de negativa incitament som skapas av vissa av dess bestÄndsdelar..

PÄstÄendet om att ju lÀngre ett förhÄllande fortgÄr, desto bÀttre lÀr individerna i relationen kÀnna varandra, Àr ett logiskt antagande. Forskning visar att vissa personlighetsegenskaper Àr mer önskvÀrda Àn andra hos en potentiell partner och att dessa egenskaper och attribut skiljer sig beroende pÄ om ett par kÀnt varandra lÄng eller kort tid. En enkÀtstudie genomfördes bland trettiotre par. Deltagarna uppmanades att skatta sjÀlvbild, jagideal, partnerbild samt partnerideal genom att rangordna 15 personlighetsegenskaper. Resultatet visade att individer tenderar att kÀnna sin partner sÀmre i förhÄllanden som varat i fem till nio Är i jÀmförelse med par som varit tillsammans kortare eller lÀngre.

Syftet med studien Àr att beskriva vad förskollÀrare uppfattar naturvetenskap som i förskolan. Undersökningen Àr baserad pÄ intervjuer av sju förskollÀrare. I förskolans reviderade lÀroplan Lpfö 98/10 framgÄr tydligt innehÄllet i naturvetenskap samt förskollÀrarens ansvar. Bakgrunden till studien har sitt ursprung i att barn har spontan nyfikenhet och forskning som visar att barn har behov av att veta mer om samband mellan sig sjÀlv och sin omvÀrld. Studiens litteraturgenomgÄng visar att barn mÄste vara aktiva för att lÀra genom att fÄ se, höra och göra och att naturvetenskap handlar om vÀrlden vi lever i.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att lyfta fram hur sÀljare aktivt arbetar med pÄverkansfaktorerna auktoritet och skrÀmsel vid försÀljning av kreditkort och pÄ vilket sÀtt faktorerna skapar intresse hos kunder att skaffa ett kreditkort. Vi vill Àven undersöka ifall vi kan se vilken av de tvÄ pÄverkansfaktorerna som Àr mest effektiv vid kreditkortsförsÀljning. Metod: Undersökningen Àr baserad pÄ en kvalitativ studie och vi har genomfört intervjuer med fem duktiga sÀljare frÄn de största bankerna. Slutsats: Slutsatsen som studien har pÄvisat Àr att det finns tydliga kopplingar mellan utvalda faktorer och kreditkortsförsÀljning. VÄr undersökning visar Àven att det finns likheter i sÀljargumenten som skickliga sÀljare inom kreditkortsbranschen anvÀnder och dessa argument har betydelse nÀr kunder pÄverkas..

Följande analys Àr baserad pÄ en undersökning med 14 informanter och Àmnar synliggöra vad svensklÀrare fokuserar pÄ i sina bedömningar av elevtexter i svenskÀmnet i Stockholms gymnasieskolor. Resultatet visar att texternas kommunikativa kvaliteter och sprÄkfunktion ges störst utrymme och mindre fokus ligger pÄ sprÄkformella aspekter. Det framkommer ocksÄ att avancerade texter fÄr mer precis bedömning medan sÀmre textkompositioner fÄr mer generell. I uppsatsens analysavsnitt belyses dessa aspekter samt bedömningen av dem, hur de preciseras och formativt fungerar för elevens skriftsprÄksutveckling utifrÄn Lev Vygotskys teorier. DÀrefter diskuteras hur bedömningspraktiken pÄverkar undervisningen och vilka eventuella konsekvenser sÄdana tekniker kan förvÀntas ge..

Syftet med den hĂ€r studien har varit att undersöka om det finns nĂ„gra skillnader i hur mĂ€n och kvinnor uppfattar risk. För att uppnĂ„ detta syfte har tvĂ„ hypoteser formulerats som behandlar mĂ€ns och kvinnors instĂ€llning till risker kopplade till omvĂ„rdnad, ekonomi och risk i form av ett aktivt val. Dessa hypoteser baseras i första hand pĂ„ tidigare teorier av Gustafson och Enander & Jakobsen. De teoretiska resonemang som förs i studien handlar om att kvinnor och mĂ€n har olika syn pĂ„ risk och att de fokuserar pĂ„ skilda saker nĂ€r de ombeds definiera risk. Den metod som anvĂ€nts Ă€r en kvantitativ metod baserad pĂ„ en postenkĂ€t som skickades ut Ă„r 2008 och som ingĂ„r i ett forskningsprojekt vid Mittuniversitetet i Östersund.

Denna uppsats behandlar ordningen pÄ adjektiv i nominalfrasen. Ett antal faktorer som i tidigare litteratur hÀvdats vara relevanta undersöks: generell frekvens, semantisk nÀrhet med det substantiv som modifieras, grad av absoluthet och Dixons semantiska adjektivklasser. Undersökning Àr baserad pÄ material frÄn SprÄkbanken, frÀmst talsprÄkskorpusen Gothenburg Dialogue Corpus. Slutsatsen som nÄs Àr att det finns definitiva preferenser för vissa ordningar: de mest frekventa adjektiven kommer först, de adjektiv som Àr semantiskt nÀrmare substantiven och som Àr mer absoluta placeras nÀrmare substantivet. Detta stÀmmer med vad som sagts i litteraturen.

Entreprenöriellt lÀrande (EL) Àr en pedagogisk form baserad pÄ bl.a. arbetspsykologi och entreprenörskapsteori som anammats av en mÀngd skolor i Sverige pÄ senare Är. Eftersom EL innebÀr en övergripande reform av skolverksamheten kan matematikÀmnet i lÀngden inte stanna kvar i gamla mönster. Denna uppsats söker knyta det entreprenöriella lÀrandets teori till vedertagen matematikdidaktisk forskning samt skapa en bild av hur matematikundervisning kan bedrivas ur ett EL-perspektiv med hjÀlp av en grupp lÀrares beskrivningar av sitt eget arbete. Genom att bjuda in matematiklÀrarna pÄ John Bauergymnasierna att delta i en onlineenkÀt med öppna frÄgor Àmnade vi skapa en verklighetsbaserad bild av den entreprenöriella pedagogiken.

Denna uppsats presenterar en undersökning baserad pÄ ett ordassociationstest och jÀmför hur en- och flersprÄkiga associerar till substantiv och adjektiv. Syftet med undersökningen Àr att se om skillnader i att associera finns mellan en- och flersprÄkiga som alla lÀser modersmÄlssvenska. Informanterna Àr hÀmtade frÄn sex olika klasser i tre olika skolor och alla gÄr i Ärskurs nio.Resultaten visar att skillnader mellan hur en- och flersprÄkiga associerar till bÄde substantiv och adjektiv finns. Spridningen av svaren Àr för substantiv större hos de flersprÄkiga Àn hos de ensprÄkiga. För adjektiv Àr spridningen större hos de ensprÄkiga.